- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
1177-1178

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clou - Clouet, François - Clouet, Jean (Janet) - Clovis - Clown - Clozel, François Joseph - Club - Clugny - Cluj - Cluniacenser, Kluniacenser - Cluny el. Clugny (Cluni) - Clunymuseet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1177

Clouet—Clunymuseet

1178

ofranska bet. attraktion, dragande nummer
på ett program.

Clouet [kloä’], Frangois, fransk
målare (före 1522—72), son till J. C., från 1540
hovmålare hos Frans I och följande konungar
av Frankrike t. o. m. Karl IX. Endast ett
ringa fåtal av C:s arbeten har signerats; man
tillskriver honom emellertid med visshet ett
stort antal porträtteckningar, som i tekniken
påminna om faderns, och målningar. De
sistnämnda röja påverkan från olika håll,
bl. a. av H. Holbein d. y., G. B. Moroni
och Primaticcio. Som tecknare visar C. en
utomordentlig precision i linjeföringen och
stark karakteriseringsförmåga. — Litt., se
nedan. H. W-n.

Clouet [kloä’], Jean (Janet), målare
av troligen nederländsk härkomst (d. 1540),
fader till F. C., från 1516 känd som
hovmålare hos Frans I av Frankrike och verksam
först i Tours, från 1529 i Paris. Målade
porträtt och religiösa kompositioner. Av C:s
arbeten är intet känt med absolut säkerhet, men
man har med till visshet gränsande
sannolikhet kunnat tillskriva honom ett stort antal
porträtteckningar (i rödkrita och svart) av
enhetlig hållning jämte några med dessa blad
besläktade oljemålningar. Dessa arbeten visa
nära samband med den nederländska
målarskolan vid 1500-talets början; de äro livfullt
utförda med stor säkerhet och skärpa i
återgivandet av både yttre och inre egenskaper
hos modellen. — Litt. angående J. och F. C.:
monografier av H. Bouchot (1892), É.
Moreau-Nélaton (1908) och A. Germain (u. å.); se
också L. Dimier, »French painting in the 16th
century» (1904). H. W-n.

Clovis [klåvi’s], fr., Klodvig (se d. o.).

Clown [klåun], eng. lånord: gyckelmakare
på cirkus, ofta med tölpigt uppträdande; eg.
bondlurk.

Clozel [klåzä’l], Frangois Joseph,
fransk koloniguvernör (1860—1918). Deltog
1892 i en expedition till Bagirmi, utforskade
1894—95 en ny väg från Franska Kongo till
Tsadsjön, blev 1896 koloniadministrator på
Elfenbenskusten, 1908 guvernör över
Haut-Sénégal och franska Nigerområdet samt var
1915—17 generalguvernör över Franska
Väst-afrika. Han förvärvade under sina vidsträckta
resor sällspord sakkunskap om västafrikanska
förhållanden. C. utgav bl. a. en bibliografi
över arbeten om Senegambien och v. Sudan
(i Revue de Géographie 1891) och »Dix ans ä
la Cöte dTvoire» (1906). V. S-g.

Club [klab], eng., se Klubb.

Clugny [klyni’], se C 1 u n y.

Cluj, ty. Klausenburg, ung. Koloszvår,
huvudstad i Transsylvanien (förr Siebenbürgen),
Rumänien, 350 m ö. h., vid Lilla Szamos och
vid järnväg från Budapest och till Bukarest;
83,542 inv. (1920), därav 28,274 rumäner,
41,583 ungrare och 10,633 judar. Säte för
en ortodox, en reformert och en unitarisk

Ord, som saknas under

biskop. Universitet sedan 1872, rumänskt
1919, med 2,061 studenter 1923—24. Betydande
industri: tillverkning av fajans, tobaksvaror
(mer än 1,000 arb.), tvål och kemikalier,
trävaror, sprit m. m. — C. grundlädes 1173 av
tyska kolonister samt var tidtals
Siebenbür-gens huvudstad och säte för dess lantdag.

Cluniace’nser, K 1 u n i a c e’n ser, se C 1
u-nyrörelsen.

En av de forna klosterbyggnaderna vid Cluny.

Cluny [klyni’] el. Clugny, urspr. C 1 u n i,
stad i fr. dep. Saöne-et-Loire (Bourgogne), vid
Saönes biflod Grosne; 4,121 inv. (1921).
Omgivet av berg, klädda med skog och
vingårdar. Staden har vunnit ryktbarhet genom
sitt forna kloster, Cluny (lat. Cluniacum),
grundat 910, och clunyrörelsen (se d. o.).
Under 1000-talet och början av 1100-talet var C.
hela Europas andliga medelpunkt.
Klosterkyrkan förstördes under franska
revolutionen; de övriga klosterbyggnaderna användas
numera till en konsthantverksskola. I staden
C. finnas många kyrkor och byggnader från
medeltiden.

Clunymuseet.

Clunymuseet [klyni’-], ett i Paris omkr.
1833 grundat museum, som blev statsmuseum
1843, inrymt i det fordom abboterna i Cluny
tillhöriga Hötel de Cluny vid Boulevard S:t
Michel. Omfattar synnerligen värdefulla
sam-C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free