Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cobenzi, Ludwig - Cobham, Henry Brooke - Cobitis - Cobra - Coburg - Coca, Koka - Cocagna - Cocain - Cocanada - Cocceji, Samuel von - Coccejus, Johannes - Coccidae - Coccidier - Coccidios - Coccinella, Coccinellidae - Coccosteus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Cobham—Coccosteus
1188
minister i Köpenhamn, förflyttades 1777 till
Berlin, var 1779—97 ambassadör i Petersburg
och förstod därvid att vinna Katarina II :s
ynnest. 1797 avslöt C. freden i Campo Formio
men lyckades endast uppnå obetydliga
lindringar i de franska kraven. S. å. deltog han
i kongressen i Rastatt, var 1798—1800 åter
ambassadör i Ryssland men misshagade kejsar
Paul. 1801 avslöt han freden i Lunéville och
var därefter till 1805 den nominelle ledaren
av Österrikes politik. — Hans kusin P h
i-lipp C., greve, diplomat (1741—1810), sökte
som utrikesminister 1792—93 utbyta Belgien
mot Bayern men misslyckades, och samtidigt
kom Österrike att bli lottlöst vid Polens
andra delning. 1801—05 var C. ambassadör i
Paris. Med honom utslocknade ätten C.
Cobham [kå’bom], Henry Brook e, lord
C., engelsk konspiratör (d. 1619). Hade höga
poster vid Elisabets hov och anklagades efter
hennes död (1603) för delaktighet i en
sammansvärjning, som skulle undanröja Jakob I
och sätta Arabella Stuart på Englands tron.
C. arresterades, drog sir Walter Raleigh med
i sitt fall, dömdes själv till döden men
benådades på avrättsplatsen och satt sedan större
delen av sitt liv i Towern.
Cobitis, se Grönlingsläktet.
Cobra, se Glasögonormsläktet.
Coburg [kå’bork], tysk stad, se K o b u r g.
Cöca, Kök a, se Kokabuske och Kokain.
Cocagna [kåka’nja], it., »lyckoland» (jfr ty.
Schlaraffenland); särskilt benämning på en
främst i Neapel fordom populär lustbarhet,
bestående i tävlan om att klättra upp på en
med fett insmord pyramidformig ställning,
överst på vilken uppställts matvaror, som
till-föllo segraren. Ett liknande folknöje omtalas
redan på 1300-talet i Frankrike; där gällde
det att klättra upp på en såpad stång el. mast
(fr. måt de Cocagné), på vars topp korvar,
slaktade gäss el. dyl. anbragts.
Cocaln, se Kokain.
Cocanada [kåukenä’de], sjöstad i Främre
Indien, presidentskapet Madras, vid Bengaliska
viken och Godavaris delta; 53,348 inv. (1921).
öppen redd; export av ris, bomull, socker.
Cocceji [kåtje’jil, Samuel von, frih., tysk
rättslärd (1679—1755). Utvecklade som prof.
i Frankfurt a. d. Oder
(1702) livlig litterär
verksamhet.
Märkligast som reformator
av rättsväsendet. Chef
för justitieväsendet i
Preussen 1738 och
stor-kansler 1747,
genomförde C., som hade
utmärkt stöd i
Fredrik den stores tillit,
med kolossal
arbetskraft en
omorganisation av Preussens
rättsväsen. Den nya processordningen av 1748
var C:s verk och gällde till 1780. Däremot
Ord, som saknas under
lyckades ej C. genomföra en planlagd
kodi-fiering av civillagen.
Coccejus [kåkä’jos], Johannes,
nederländsk teolog (1603—69), professor i Bremen
1630, Franeker 1636 och Leiden 1650. C.
utbildade den s. k. förbundsteologiens system.
Den bibliska idén om ett Guds förbund med
människorna gör C. till den ledande
grundtanken i sitt system och fattar hela
uppenbarelsen såsom en serie av sådana förbund.
Först står det av Gud med Adam knutna
»naturens och gärningarnas förbund», vilket
sedan ersättes med »nådens förbund», först
proklamerat i det s. k. protoevangelium och
fulländat genom »det nya testamentets
pro-mulgation». Trots alla ofullkomligheter är
denna åskådning av betydelse såsom ett första
försök att betrakta uppenbarelsen från
historiska synpunkter. Till C. slöt sig en talrik
skola, och mellan denna och de stränga
cal-vinisterna uppstodo långvariga och häftiga
strider, närmast om sabbatsbudet (se vidare F ö
r-bu n ds t e o 1 o gi). Sin åskådning nedlade C.
främst i arbetet »Summa doctrinæ de fædere
et testamento Dei» (1648). C:s »Lexicon et
commentarius sermonis hebraici et chaldaici
veteris testamenti» (1669) är ett för sin tid
epokgörande arbete. Litt.: G. Schrenk,
»Got-tesreich und Bund im älteren Protestantismus,
vornehmlich bei J. C.» (1923). E. Bg. (S. H-r.)
Coccldae, se Sköldlöss.
Coccldier, Coccidläria, en ordning av
klassen Sporozoa bland de encelliga djuren
(Pro-tozoa). C. äro runda el. ovala, enkelt byggda
celler utan fastare formbestämmande ytskikt,
vilka som parasiter intränga i och förstöra
celler, främst tarmepitelet, hos högre djur
(särskilt ryggradsdjur och insekter). De
utveckla sig genom en komplicerad
generationsväxling. Smittan överföres med födan,
varefter c. genom könlös fortplantning oerhört
föröka sig och översvämma värddjurets
vävnader. Slutligen uppträda könsdjur, stora,
runda honliga och smala, rörliga hanliga; de
förra befruktas, avlägsnas med avföringen och
förmedla smittans spridande. Olika arter av
c. vålla ofta epidemiska tarmsjukdomar (c o
c-cidioser), ss. hos kaniner och harar, hos
nötkreatur, hos tamt fjäderfä (och ripor). T. O.
Coccidiös, se Coccidier.
Coccine’lla. Coecinellldae, se Nyckelpigor.
Coccosteus decipiens (omkr. Vb nat. storlek).
Cocco’steus, fossilt fisksläkte, som
förekommer i avlagringar, tillhörande
devonformatio-nen. Kroppens främsta del och huvudet äro
klädda av ett pansar av benplåtar. Huvudet
ledar mot kroppen på så sätt, att det kan
böjas uppåt eller nedåt men ej åt sidan. Bakre
delen av kroppen bakom den bepansrade delen
saknar fjäll eller har dylika i ett starkt
re
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
