Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coccosteus - Coccothraustes - Coccus - Cochabamba - Cochenille - Cochery, Adolphe - Cochin - Cochin, Charles Nicolas, d. y. - Cochin, Denys - Cochinchina - Cochlæus (Dobeneck), Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Coccothraustes—Coehlæus
1190
ducerat tillstånd. Bröstfenorna representeras
av ett par taggar. Bukfenorna äro däremot
väl utbildade, och bäckenet är stort och starkt
förbenat. Stjärtfenan hade troligen ungefär
samma form som hos den nutida havsmusen
(Chimaera monstrosa). C. tillhör gruppen
Ar-throdira (se d. o. och Pansar fiskar). E. S.
Coccothråu’stes, se Stenknäck.
Co’ccus, se Sköldlöss.
Cochabambd [kåtjaa>a’mba], departement i
mellersta Bolivia, på Andernas högplatå,
avvattnas av källfloder till Mamoré (övre
Madeira); 60,418 kvkm, 534,901 inv. (1915).
Genomdrages av den skogrika Sierra de
Cochabamba (omkr. 5,200 m ö. h.), som
stupar brant mot låglandet i n. ö. Tempererat,
hälsosamt klimat; odling av vete, majs,
potatis; betydande kokaodling. Huvudstad
Cochabamba (2,560 m ö. h.), på sierrans s.
sluttning; 34,281 inv. (1924); viktig
handelsort med järnväg till Oruro samt österut till
Santa Cruz och Sucre; biskopssäte, universitet.
Cochenille [svenskt uttal: kåjeni’1], fr., se
Konschonellsköldlus.
Cochery [kåjri’], A d o 1 p h e, fransk
politiker (1819—1900). Blev 1839 advokat och
var efter februarirevolutionen 1848 en kort
tid kabinettschef hos justitieministern.
Under Napoleons välde ägnade sig C. åt
advokatverksamhet och journalistik, invaldes 1869 i
lagstiftande kåren och interpellerade där 5
juli 1870 om prinsens av Hohenzollern val till
spansk konung. Sedan tog han verksam del i
nationalförsvaret, invaldes 1871 i
nationalförsamlingen samt tillhörde 1876—79
deputeradekammaren (moderat republikan) och från 1888
senaten. 1879—85 var han minister för post
och telegraf. — Hans son Georges C. (1855
—1914) var finansminister 1896—98 i Mélines
och 1909—10 i Briands ministär. I
deputeradekammaren, där han invaldes 1885, tillhörde
han de moderata republikanerna.
Cochin [kåTJin]. 1. Vasallstat i
president-skapet Madras vid Malabarkusten, mellan
Västra Ghats och havet; 3,528 kvkm, 979,819
inv. (1921). Huvudstad Ernakulam. Längs
kusten ligger en rad grunda strandsjöar,
vilkas vatten genom avdunstning lämnar salt.
Övriga produkter äro ris, kokosnötter, timmer,
kardemumma och peppar. Befolkningen
ut-göres mest av hinduiserade dravider samt
dessutom av en del syriska kristna och judar.
2. Stad på Malabarkusten i s. v. Främre
Indien, förr huvudstad i staten C., byggd på
n. ändan av en smal landremsa, som skiljer
en strandsjö från havet; 20,637 inv. (1921),
därav mer än hälften kristna. Staden har en
dålig hamn, som likväl är en av de mest
trafikerade på v. kusten. Förnämsta
utförselvaror äro kokosnötolja och kokosbast. — C.
var portugisernas första faktori i Indien.
Cochin [kåj’ä’], Charles Nicolas, d.
y., fransk kopparstickare (1715—90), son till
kopparstickaren Charles Nicolas C. d. ä. (1688
—1754; arbetade bl a. efter Watteau och
Chardin, graverade också porträtt,
arkitekturbilder m. m.). C. avbildade i eleganta
gravyrer fester vid Ludvig XV :s hov, utförde
bokdekorationer, porträtt, allegoriska
kompositioner m. m.; hans plåtar äro ofta etsningar,
som lätt överarbetats med gravstickeln. En
glänsande tecknartalang och ett fulländat
utförande känneteckna C:s arbeten. — Han
utförde undantagsvis målningar och var även
verksam som konstskriftställare. — Litt.:
Rocheblave, »Les Cochins» (1893). H. W-n.
Cochin [kåjä’], D e n y s, baron, fransk
politiker (1851—1922). Deltog i fransk-tyska
kriget 1870—71, bedrev sedan grundliga
studier i kemi, juridik och humanistiska ämnen
samt ägnade sig
slutligen åt politiken. 1893
—1919 representerade
C. en Parisvalkrets i
deputeradekammaren,
där han var en av
den rojalistiska
högerns mest
framträdande medl. och
särskilt uppträdde i
kyrkliga frågor. Såväl i
kammaren som i
pressen försvarade han
armeniernas sak. Under
världskriget inträdde C. 1915 som minister
utan portfölj i Briands ministär för att
markera den kyrkliga högerns anslutning till den
nationella samlingen, blev 1916
blockadminister och kvarstod som sådan även i
ministären Ribot (mars—sept. 1917). Som
regeringsmedlem förberedde han återställandet av de
diplomatiska förbindelserna med påvestolen.
Bland C:s skrifter märkas »Le monde
exté-rieur» (1895), »Quatre frangais: Pasteur,
Che-vreul, Brunetière, Vandal» (1912) och
»Des-cartes» (1913).
Cochinchina, se Kochinkina.
Coehlæus [kåklä’-] (eg. D o b e n e c k),
Ju-hann, tysk teolog (1479—1552), en av
reformationens hätskaste motståndare. Blev
under resor i Italien teol. dr i Ferrara 1517, var
förut påverkad av humanisterna (Hutten,
Cro-tus Rubianus m. fl.) men vanns i Italien för
Roms intressen, prästvigdes och fick 1518 ett
ämbete vid Liebfraustift i Frankfurt a. M.
Under riksdagen i Worms 1521 sökte han
privat förmå Luther att återkalla sina läror och
polemiserade sedan oavlåtligt mot honom.
Sociala oroligheter drevo 1525 C. från
Frankfurt. Han blev 1528 hovkaplan hos hertig
Georg av Sachsen och flyttade efter dennes
död till Breslau, där han blev en bland
ledarna av den katolska motreformationen i
Polen. — C. skildras som hederlig och
offervillig, en outtröttlig polemiker med mångsidigt
vetande, dock mer temperamentsfull än
grundlig. Han utgav över 200 skrifter, däribland
»Commentaria de actis et scriptis M. Lutheri»
(»den första Lutherbiografien»), Biogr. av F.
Gess (1886) och Af. Spahn (1898). A. G-w.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
