- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
1193-1194

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cock, Hieronymus - Cockburn, sir Alexander - Cockburn, sir George - Cockerill, John - Cockney - Cocktail - Cock van Aelst - Cocon - Cocos - Cocos (ö) - Cocosöarna - Cocotte - Cod, Kap - Cod. - C. O. D. - Coda - Codde, Pieter - Code - Code (lagar)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1193

Coek—Code

1194

Cock, Hieronymus, nederländsk målare,
gravör och konsthandlare (omkr. 1510—70).
Verksam i Antwerpen, där han omkr. 1550—70
utövade en viktig verksamhet som förläggare
för kopparstick, varigenom han tillfredsställde
de samtida nederländska konstnärernas behov
av italienska stads- och ruinbilder,
ornamentstick och reproduktioner av italienska
mästares arbeten. H. W-n.

Cockburn [käu’bön], sir Alexander,
engelsk jurist (1802—80), brorson till G. C. Vann
stort anseende som advokat, var (liberal)
medlem av underhuset 1847—56, solicitor general
1850—51, attorney general 1851—52 i
Eus-sells ministär och 1852—56 i ministären
Aber-deen-Palmerston. 1859 blev C. överdomare vid
Queen’s bench och ledde som sådan bl. a.
Tich-borneprocessen (se d. o.). I skiljedomstolen
om Alabamafrågan (se d. o.) var han brittiska
regeringens representant och hade en från
skiljedomarnas majoritet avvikande mening
men erkände i huvudsak Englands
skade-ståndsplikt.

Cockburn [kåu’bön], sir George, engelsk
amiral (1772—1853). Utmärkte sig bl. a. vid
återtagandet av Martinique (1809), blev
kon-teramiral 1812 och tog 1813—14 hedrande del
i kriget mot Amerikas förenta stater (se d. o.,
sp. 817). Hösten 1815 överförde han Napoleon
till S:t Helena och stannade som guvernör
där till följ, år, då han avlöstes av sir Hudson
Lowe. Han utnämndes 1851 till »admiral of
the fleet».

Cockerill [kå’koril], John,
maskinfabrikant (1790—1840). Född i England,
etablerade sig C. i Liége 1807 och grundade 1817
vid det närbelägna Seraing en
fabriksanläggning för tillverkning av vapen och maskiner,
vilket företag under hans ledning utvecklade
sig till en världsfirma, som fortfarande finns
på samma plats under namn av »Société John
Cockerill».

Cockney [kå’kni], eng., gammalt öknamn på
personer från Londons lägre klasser, även
deras dialekt; eg. inbilsk och veklig person.

Cocktail [kå’ktéil], eg. tuppstjärt;
amerikansk iskyld dryck, blandad med bitter,
champagne, konjak, gin o. s. v.

Cock van Aelst [-fan äTst], nederländsk
konstnär, se Coecke van Aelst.

Cocon [kåkå’], fr., se K o k o n g.

Co’cos, se Kokospalm.

Cocos [kå’kås], obebodd ö i Stilla havet,
mellan Galäpagosöarna och Costarica.

Cocosöarna [kå’kås-], ögrupp i Indiska
oceanen, se Keelingöarna.

Cocotte [kåkå’t], fr., kokott (se d. o.).

Cod, Kap, se Cape C o d.

Cod., förk. för c o d e x (se d. o.).

C. O. D., förk. för eng. cash on delivery,
betalning vid leveransen.

Coda [kå’da], it., eg. »svans»; slutrepris,
som stundom tillägges ett tonstycke för att
ge dess huvudtankar en effektfull
avslutning. A. L.*

Co’dde, Pieter, holländsk målare (1599—
1678), verksam i Amsterdam. Målade i en
finstämd, sval ton interiörer med musicerande
eller dansande sällskap, spelare eller soldater,
undantagsvis också porträtt samt bibliska och
mytologiska stycken. I Nationalmuseum
finnes en tavla av honom. (H. W-n.)

Code [kåud], eng. (av lat. cödex, bok). 1.
Lagbok (jfr Code här nedan). — 2. Antaget
signalsystem. — 3. Telegramcode (eng.
tele-graphic code), förteckning på ord, avsedda att
nyttjas som förkortning av gängse
affärs-uttryck. Syftet med en sådan c.
(A-B-C-code m. fl.) är främst att spara på
telegramportot, ofta även att hemlighålla telegrammets
innehåll (se Chiffer). (-1m-)

Code [kåd], fr. (av lat. cödex, bok), i
Frankrike benämning på en fullständig och
systematisk sammanfattning till en enhet av
vissa lagar. Den svenska »allmänna lagen»
motsvaras där av »les six codes», nämligen
code civil (civillagen), code de procédure civile
(lagen om rättegång i tvistemål), code de
com-merce (handelslagen), code d’instruction
crimi-nelle (lagen om rättegång i brottmål m. m.),
code pénal (strafflagen), code forestier
(skogshushållningslagen). Mest bekant av dessa är
civillagen. Före 1789 års revolution var
Frankrike med avseende på rättskipningen delat i
två väsentligen olika områden: pays du droit
écrit (»den skrivna rättens länder»),
huvudsakligen omfattande s. Frankrike, där
romerska rätten tillämpades, och pays du droii
coutumier (»sedvanerättens länder»), den
övriga delen av landet, med mycket olika, delvis
på germansk grund vilande rättssedvänjor.

1790 beslöt konstituerande
nationalförsamlingen, att en kodifikation skulle utföras.
Konventet erhöll i aug. 1793 genom
Camba-cérès ett av dess lagutskott utarbetat förslag
till allmän civillag, vilket förkastades såsom
icke nog demokratiskt. Två nya förslag ledde
ej heller till resultat. Först Bonaparte
lyckades genomföra det svåra företaget; han
tillsatte 24 thermidor år VIII (12 aug. 1800)
en ny kommitté, vilken på kort tid
utarbetade ett förslag, som antogs av tribunatet
och lagstiftande kåren. Det bestod av 36 efter
hand promulgerade lagar, förenade genom lag
av 30 ventöse år XII (21 mars 1804) till Code
civil des frangais. Den gick senare (1807—15,
1852—70) under namnet Code Napoléon.

»Code civil» består av en titre préliminaire
och fem böcker (livrés), av vilka den första,
med titeln »des personnes» (om personer), är
fördelad på 11 avdelningar (titres); den andra,
rörande egendom och begränsade sakrätter, är
fördelad på 4 avdelningar, och den tredje, som
bär titeln »des différentes manières dont on
acquiert la propriété» (om olika fång för
förvärv av egendom), omfattar 20 avdelningar.
Avdelningarna indelas i kapitel, sektioner och
artiklar. Äran av den nya lagens tillkomst
tillkom, förutom Bonaparte, juristerna
Portalis, Tronchet och Cambacérès.

Ord, som saknas under C,

torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free