Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coleridge, Samuel Taylor - Coleridge-Taylor, Samuel - Coleus - Colfax, Schuyler - Colias - Coligny, ätt - Coligny, François de, seigneur d’Andelot - Coligny, Gaspard de - Coligny, Odet de - Colijn, Hendricus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Coleridge-Taylor—Colijn
1216
tikens naturkänsla och mystiska åskådning.
Som litterär kritiker och suggestiv
idéspri-dare var han av den största betydelse; den
tyska filosofien leddes genom honom in i den
engelska litteraturen. J. M.*
Coleridge-Taylor [kåuTrid^-tSTo], Samuel,
engelsk tonsättare (1875—1912). Född i
London, son till en västafrikansk läkare (neger)
och en engelska, elev av Royal college of
music, där han 1898 blev violinlärare, skrev C.
en mängd kompositioner, som vunnit bifall:
stråkkvartett, symfoni, kantaterna
»Hia-watha» och »Endymion’s dream», oratoriet
»The atonement», afrikanska romanser,
negermelodier för piano, operetter m. m. E. F-t.*
Cöleus, växtsläkte av fam. Labiatae, med
omkr. 90 arter i Gamla världens varma
länder. Kronans underläpp är längre än
överläppen och sked- el. båtformig. För sina
praktfulla vit-, gul-, röd- el. brunbrokiga blad
odlas talrika raser av C. Blumei och
närbesläktade arter i växthus och trädgårdar. Flera
arter ha stärkelserika, ätliga rotknölar och
användas i Afrika (t. ex. salagapotatis
i Togoland) och Asien som potatis. G. M-e.
Colfax [kåuTfäks], Schuyler,
nordamerikansk politiker (1823—85). Var urspr.
jurist, nykterhetsagitator och tidningsman, slöt
sig till det 1854 nybildade republikanska
partiet och hade 1854—69 säte i kongressens
representanthus, vars talman han var 1863—69.
C. valdes 1868 till republikens vicepresident
för perioden 1869—73 (under Grants första
presidentskap). Han beskylldes 1873 för väld
och bestickning, frikändes visserligen av
representanthusets undersökningskommitté, men
i så tvetydiga ordalag, att han miste sitt
politiska anseende och fann lämpligt att återgå
till privatlivet. (V. S-g.)
Cölias, se Citronfjäril.
Coligny [kålinji’], gammal fransk adelsätt,
vars äldsta gren innehade slottet
Chätillon-sur-Loing. TiU denna hörde G a s p a r d,
marskalk av Frankrike (d. 1522), g. m. en syster
till konnetabeln Anne de Montmorency. Om
hans söner Odet, Gaspard och F r a
n-g o i s se nedan. En sonson till Gaspard var
marskalken Gaspard, hertig av Chätillon
(1584—1646), med vars sonson denna gren
utslocknade 1657; ätten utdog med en yngre
gren, S a 1 i g n y, 1694.
Coligny [kålinji’], Frangois de,
seigneur d’A n d e 1 o t (1521—69). Deltog liksom
sin broder Gaspard i olika fälttåg och blev
efter denne generalöverste för infanteriet.
Tidigare än brodern övergick C. till
calvinis-men, ådrog sig därigenom en tids fängelse
och tog senare verksam del i hugenottkrigen,
varunder han bl. a. 1562 försvarade Orléans.
Han avled 1569 i feber, möjligen förgiftad.
Coligny [kålinji’], Gaspard de, vanl.
kallad amiral (d e) C. eller »amiralen av
Chåtillon», greve, fransk amiral, statsman,
hugenottledare (1519 16/2—7 2 24/s). Utmärkte
sig på den militära banan, blev 1547 gene-
ralöverste och utfärdade som sådan de första
franska krigslagarna. 1552 blev C. amiral och
sökte ivrigt uppbygga ett franskt
kolonialvälde; en expedition till Brasilien 1555 och
senare försök i Florida
misslyckades
emellertid. 1557 försvarade
han med stort
hjältemod S:t Quentin mot
en överlägsen spansk
styrka men måste
slutligen giva sig och föll
i spansk fångenskap.
Under denna synes han
av sin yngre broder
Frangois ha blivit
intresserad för
calvinis-men. Han hade stor del
i det s. k. januariediktet 1562, som gav
hugenot-terna en viss religionsfrihet. Under
hugenottkrigen (se Hugenotter) blev C. snart en av
hugenotternas främsta ledare, besegrades bl. a.
vid Moncontour (1569) men fick överhand
vid Arnay-le-Duc 1570, varpå följde freden i
S:t Germain s. å., som ökade hugenotternas
rättigheter. 1571 kom C. till hovet, vann
snart stort inflytande över konung Karl IX
och lyckades vinna denne och hans moder,
Katarina av Medici, för ett krig mot Spanien,
som skulle kunna ena katoliker och
protestanter. Katarina fann dock snart, att C :s och
hugenotternas inflytande blev för stort, och
22 aug. 1572 sårades C. på öppen gata av
en lejd mördare. Konungen förmåddes av sin
moder att ge sitt samtycke till allmänt mord
på hugenotterna, och C. blev 24 aug. s. å. ett
av de första offren för den s. k.
Bartolomei-natten (se d. o.). Med honom föll en djupt
religiös personlighet, en av Frankrikes
ädlaste statsmän och en framstående krigare. —
Litt.: Delaborde, »G. de C.» (3 bd, 1879—82);
Whitehead, »G. de C.» (1904); O. Anderssen,
»De franske huguenotter 1559—72» (1907);
Merki, »L’amiral de C.; la maison de
Chatillon et la révolte protestante 1519—1572»
(1909). E. A-t.*
Coligny [kålinji’], Odet de, »kardinalen
av Chätillon», fransk prelat och
hugenottledare (1517—71). Blev redan 1533 kardinal
och 1535 grevbiskop av Beauvais, övergick
senare till calvinismen och uteslöts ur
katolska kyrkan 1563. C. gifte sig 1564 utan
kyrklig vigsel, blev en av hugenotternas ledare
och begav sig till England för att hos
drottning Elisabet söka hjälp för sina
trosför-vanter men förgiftades, då han stod i begrepp
att återvända till Frankrike. Jfr Marlet, »Le
Cardinal de Chätillon» (1884).
Colijn [kåle’jn], Hendricus, holländsk
politiker (f. 1869). Studerade först till
folkskollärare, gjorde sedan underofficersstudier,
genomgick högre kurs och blev officer.
Se-kondlöjtnant i indiska infanteriet,
tjänstgjorde C. där 1892—1907. De sista 10 åren
av nämnda tid hade han mest civila uppdrag
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
