Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colijn, Hendricus - Colima - Colla destra - Collalto, Rambold XIII - Collan, släkt - Collan, Fabian - Collan, Karl - Colla parte - Coll’ arco el. Col arco - Collart, Claude - Colla sinistra - Collectanea (Kollektanea) - College
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Colima—College
1218
och blev guvernementssekreterare i
Nederländska Indien. Hemkommen blev C. medlem
av generalstaternas andra kammare och var
krigsminister jan. 1911—aug. 1913 i
ministären Heemskerk. Vid sin avgång blev han
direktör i bolaget Bataafsche
petroleum-maat-schappij. C. var finansminister i ministären
Ruys de Beerenbrouck aug. 1923—aug. 1925
och bildade 4 aug. 1925 eget kabinett med
bibehållande av finansportföljen. 14 nov. s. å.
demissionerade hela ministären, sedan andra
kammarens beslut om indragning av
legationen vid Vatikanen vållat (11 nov.) de katolska
ministrarnas avgång.
Coli’ma [kå-], stat i v. Mexiko vid
stilla-havskusten; 5,205 kvkm (med Revilla
Gige-doöarna), 91,749 inv. (1921). Jordbruk
(socker, kaffe, ris, spansk peppar), saltberedning;
exporthamn Manzanillo. Huvudstad Colima
(25,148 inv. 1910), biskopssäte.
Co’lla de’stra, it., med högra (handen).
Colla’lto, Rambolt XIII, greve av C.,
österrikisk fältmarskalk (1575—1630). Av
gammal italiensk ätt, uppfostrades C. i
Venezia men gick i kejserlig tjänst och blev överste
1618. Han användes i diplomatiska uppdrag,
deltog i 30-åriga kriget samt var 1624—30
president i hovkrigsrådet. Som sådan
medlade han med stor takt mellan kejsaren och
Wallenstein. Vid mantuanska arv följdskrigets
utbrott 1629 blev C. befälhavare över
kejserliga hären i Italien men sjuknade strax
därefter och avled på hemväg till Tyskland.
Collän, finländsk släkt, härstammar från
Claudius Collanus, d. 1692 som kyrkoherde i
Pieksämäki. En gren av släkten adlades 1874
(von C.); dit hör Clas von C. (f. 1862),
chef för Finlands bank 1907—18.
Collän, Fabian, finländsk skolman,
författare (1817—51). Blev 1843 docent i historia
vid Helsingfors univ. och 1844 rektor för
gymnasiet i Kuopio, varifrån han 1850 återvände
till universitetet som adjunkt i filosofi. I
Helsingfors Morgonblad, där han från 1841
en tid var redaktör, förfäktade han hängivet
finska språkets rättigheter och skrev
uppsatser i finsk mytologi. För skolans behov
utgav han en ny finsk språklära (1847). C:s
»Valda skrifter» utgåvos 1872 (med biogr. av
V. Vasenius). H. E. P.
Collän, Karl, finländsk författare och
tonsättare (1828—71), bror till F. C. Blev 1859
lektor i tyska vid
Helsingfors univ.,
utnämndes 1866 till
bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket och
genomförde där flera viktiga
administrativa
reformer. C. utvecklade en
livlig
författarverksamhet, bl. a. som
redaktör för Litterär
Tidskrift (1863—65) och
översättare; ett
bety
Ord, som saknas under
dande värde har hans svenska övers, av
Kale-vala (1864—68; ny uppl. 1922). Som
tonsättare tillvann han sig en ännu bestående
popularitet genom sina melodiska kompositioner
till texter av Runeberg (»Fåfäng önskan»,
fyra av »Fänrik Ståls sägner» m. m.),
To-pelius (»Vasa marsch»), Oksanen (»Savolaisen
laulu») m. fl.; de två sistnämnda i kraftigare
stil hållna kompositionerna sjungas som
hem-bygdshymner för Österbotten och Savolaks. —
C:s hustru, Maria C., f. Pacius (1845—
1919), dotter till tonsättaren Fr. Pacius, var
högt ansedd som sångerska, särskilt på visans
område. H. E.P.
Co’Ila pa’rte, it., »med huvudstämman»,
betecknar, att ackompanjemanget skall med
avseende på tempo och uttryck noga rätta sig
efter huvudstämmans fria föredrag. A. L.*
Coll’ a’rco el. C o 1 a’r c o, it. (»med
stråken» ; förk. arc., c. arc., c. a.), i stråkmusik
beteckning för att efter ett pizzicato stråken
åter skall användas.
Collart [kålä’r], Cl au de, krigare av fransk
börd (födelse- och dödsår okända). C. tjänade
först hos hertigen av Guise och kom senare
på 1550-talet till Sverige, där han blev Erik
XIV :s gunstling och av honom användes i
såväl diplomatiska som militära värv. Han
sändes 1562 som underhandlare till Hessen i
samband med Eriks giftermålsplaner. Under
nordiska sjuårskriget (1563—70) intog han
febr. 1564 Jämtland, övergick fjällen samt
erövrade Sten viksholms fäste, Trondhjems stad
och en ej ringa del av det nordanfjällska
Norge. Genom hårdhet, dålig manstukt och
vandalism uppretade C. dock snart den förut
svenskvänliga befolkningen och instängdes av
en dansk styrka på Stenviksholm. I maj s. å.
nödgades han giva sig fången och fördes till
Danmark. Fr. W.*
Co’lla sinfstra, it., med vänstra (handen).
Collectänea (K o 11 e k t ä n e a), lat.,
samlingar; utdrag, hämtade ur olika författares
verk.
College [kåTid^], eng. (av lat. collègium,
se K o 1 1 e g i u m), eg. samfund av personer
med gemensamma åligganden och rättigheter,
kollegium. — 1. Namn på de med
jordagods rikt begåvade, självstyrande
korporationer, som bilda integrerande delar av Englands
båda äldsta universitet, Oxford och Cambridge.
De äro samfund av studenter och akademiska
lärare, vilka bo, intaga sina måltider och
emottaga (resp, giva) undervisning inom c:s
vida byggnadskomplex. Vid sidan av de
studier, som förbereda till examen inför
universitetets professorer, idkas vid ett c. i stor
utsträckning friluftsidrott, varjämte
allmänbildningen främjas genom fria
diskussionsövning-ar. Ett c. förestås av en rektor med vid olika
c. växlande ämbetstitel (master, headmaster,
principal el. warden). Där boende lärare kallas
fellows och äro dels tutors, studieledare för
studenterna, dels lecturers, föreläsare. Av
studenterna finnas olika kategorier; de, som ej
torde sökas under K. IV. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
