Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - College - Collège (Belgien och Frankrike) - Collège de France - Collegia nationalia - Collegia pietatis - Collegia pontificia - Collegium - Collegium curiosorum - Collegium germanicum - Collegium illustre el. Collegium regium et illustre - Collegium medicum el. Collegium medicorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Collège—Collegium medicum
1220
avlagt examen, kallas undergraduates. Om
dessa c. och deras organisation se vidare
Cambridge, sp. 515—518, Oxford och
Universitet. — 2. Namn på brittiska
anstalter för högre undervisning av akademisk
karaktär, högskolor. Särskilt märkas
univer-sity colleges, som meddela akademisk
undervisning men ej äga rätt att examinera el.
förläna grad; ur sådana högskolor ha de yngre
engelska universiteten utvecklat sig. — 3.
Namn på vissa högre allmänna läroverk i
England, som ha eleverna boende såsom
helpensionärer inom anstalten och i likhet med
de gamla universitetens c. vilja vara
plantskolor för gott kamratligt samliv och
idrottslig duglighet. Främst bland dem märkas Eton
college (grundlagt 1441) och Winchester
college (grundlagt 1387). Numera besökas de
nästan uteslutande av söner ur de rikaste och
förnämaste familjer (mot ansenliga avgifter;;
dock finns ett antal friplatser. — 4. Namn
på många amerikanska högskolor, vilka
intaga en mellanställning mellan universitet
och gymnasier (el. seminarier). Se
Amerikas förenta stater, sp. 768—769, och
Universitet. — 5. Namn på varjehanda
brittiska el. nordamerikanska högre
fackskolor (för prästutbildning, juridik,
tandläkar-konst, musik, officers- el. köpmansutbildning
o. s. v.). — 6. Namn på vissa brittiska lärda
samfund, t. ex. läkarnas College of physicians,
stiftat 1518, kirurgernas College of surgeons,
stiftat 1800, vilka äga befogenhet att utfärda
diplom för läkarpraktik men ej att förläna
med. doktorsgrad. Englands högsta heraldiska
myndighet kallas College of arms el. Herald’s
college. — 7. Byggnadskomplex, som
inrymmer en undervisningsanstalt el. ett samfund
av här ovan angivet slag.
Collège [kålä’^], fr. (av lat. collegium, se
Kollegium), i Belgien och Frankrike namn
på undervisningsanstalter, som närmast
motsvara de svenska högre allmänna läroverken
men underhållas av kommunerna, delvis med
statsbidrag, detta i motsats till ateneer i
Belgien och lyceer i Frankrike, vilka äro
statsanstalter. Rektorn vid ett c. kallas
principal, lärarna professeurs el. régents och
chargés de cours (adjunkter). I många fall
äro lärjungarna interner (helpensionärer). Jfr
Belgien, sp. 1135, och Frankrike,
undervisningsväsen, samt L y c é e.
Collège de France [kålä’^ de frä’s],
högskola eller föreläsningsanstalt i Paris,
grundad av Frans I 1530 närmast för att i
humanismens anda meddela undervisning i latin,
grekiska och hebreiska. Under motstånd från
Paris’ universitet utvecklade sig C. långsamt
och under olika namn. C. har nu omkr. femtio
professurer, delade i tre huvudgrupper, en
ma-tematisk-naturvetenskaplig, en
filosofisk-sociologisk och en för språk, litteratur och
historia. Genom lärostolar i speciella ämnen,
såsom arbetets historia, kooperation,
muhammedansk sociologi och känselns fysiologi,
kom
pletterar C. Paris’ universitet.
Föreläsningarna äro offentliga och kostnadsfria, och intet
examensväsen är förknippat med anstalten.
Professorerna utnämnas av republikens
president på förslag av professorerna vid
Institut de France och Collège de France. Dess
byggnad är belägen på vänstra Seinestranden
bredvid Sorbonne. — Litt.: A. Lefranc,
»His-toire du C. depuis ses origines jusqu’ä la fin
du premier empire» (1893).
Collègia nationälia, lat., se C o 11 e g i a
pontificia.
Collègia pietätis, lat., se P i e t i s m.
Collègia pontifi’cia, Collègia
nationälia, lat., undervisningsanstalter, i vilka
romersk-katolska missionärer undervisas för
att verka i icke-katolska länder. Det äldsta
är Collegium germanicum i Rom,
stiftat 1552 av Loyola och beräknat för
utbildning av missionärer i Tyskland. Efter dess
mönster upprättades senare andra: ett
grekiskt 1577, ett engelskt 1579, ett ungerskt,
1584 förenat med det tyska, o. s. v. Urban VIII
upprättade 1621 Collegium urbanum
de propaganda fide; se
Propagandan. Tidigt anlades sådana kollegier även i
Wien, Prag m. fl. städer; nu äro de alla
underordnade kongregationen »de propaganda
fide». Organisationen är rätt klosterliknande;
vanl. ordineras lärjungarna efter två års teol.
studier till missionärer i sina hemländer.
Collègium, lat., se Kollegium.
Collègium curiosörum, lat., »de vetgirigas
gille», se Vetenskapssocieteten i
Uppsala.
Collègium germanicum, lat., läroanstalt i
Rom, se Collegia pontificia.
Collègium illu’stre el. Collègium r è g
i-u m et ill u’s tre, läroanstalt för adelns
söner, upprättad i Stockholm sept. 1626 enligt
ridderskapets och adelns beslut 1625;
benämndes även Skytteanum efter
riksrådet Johan Skytte, som hade huvudledningen
vid dess inrättande. Enligt en tryckt läsplan
var C. delat i en lägre, sjuklassig avdelning
med studier särskilt i klassiska språk och
franska och en högre avdelning, vari
undervisades i filosofi, matematik och vältalighet.
Bland de första lärarna voro Johannes
Mat-thiæ (läsplanens förf.), Stiernhielm och Jakob
Rudbeckius. Pesten avbröt C:s verksamhet
1629; vid Rudbeckius’ avskedstagande 1632
upphörde det alldeles. Jfr J. Murberg, »Kort
berättelse om C.» (i Vitt.-akad:s handl., VIII,
1808).
Collègium me’dicum el. Collègium m
e-dicörum, lat., var från början ett slags
läkarförening, som under Karl XI :s
förmyndarregering inrättades på initiativ av några
framstående läkare i Stockholm, som ämnade
ordna läkarvården samt läkarnas ställning,
särskilt i huvudstaden, och sätta en gräns för
den underhaltiga läkarvård, som bjöds
allmänheten av kringresande charlataner. Till detta
mål syfta de skråmässiga privilegier, som 16
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
