Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Condé, Louis Joseph de Bourbon - Con delicatezza - Condesa - Con devozione - Con diligenza - Condillac, Étienne Bonnot de Mably - Con discrezione - Conditio - Con dolore - Condominium - Condorcet, Marie Jean Antoine Nicolas Caritat - Condottiere - Condroz - Con duolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Con delicatezza—Con duolo
20
sig ned i Koblenz och organiserade en
emigranthär. 1792—1801 kämpade han,
ekonomiskt understödd av Österrike och från 1800 av
England, mot
Frankrike. Efter freden i
Campo Formio 1797
deltog C. med sin armé
i rysk tjänst i
fälttågen 1799 o. 1800. Efter
freden i Lunéville 1801
upplöstes hans kår, då
blott omkr. 2,000 man.
C. levde 1801—14 i
England på engelsk
pension, återkom 1814,
återfick sina gamla
värdigheter och
vista
des sina sista år mest på Chantilly. »Journal
d’émigration du prince de C., 1789—1795»
utgavs äv de Ribes 1925. (B. H-d.)
Con delicatezza [-te’tsa], it., se Delicato.
Conde’sa, sp., grevinna.
Con devozione [-åtsiå’ne], it., med andakt.
Con diligenza [-dilid^e’ntsa], it., noggrant.
Condillac [kådija’k], Étienne Bonnot
de M a b 1 y, fransk filosof (1715—80). Var
broder till abbé Mably (se d. o.), blev själv
tidigt abbé och var troende katolik, ehuru han
som filosof utbildade
en radikalt
sensualis-tisk psykologi i
»Trai-té des sensations»
(1754). Sensationerna
mottaga vi rent
passivt genom
sinnesintrycken, och allt
annat i själslivet är
endast resultatet av
sensationernas samspel.
Något aktivt förstånd
finnes icke,
uppmärksamheten är endast
följden av vissa sensationers större styrka och
omdömet resultatet av en mellan två
sensationer delad uppmärksamhet. Djuren befinna
sig på en lägre psykisk nivå än människan
blott därför, att de ha mindre utvecklade
sinnesorgan. C. är dock ej materialist utan
ansluter sig till Cartesius’ dualism. Av
upplysningstidens franska filosofer är han den mest
betydande. Han har även haft inflytande på
den biologiska forskningen; Lamarck och
Bi-chat ha varit starkt påverkade av honom.
Även som ekonomisk tänkare framträdde C. i
arbetet »Le commerce et le gouvernement»
(1776); i sin värdelära tar han sikte på de
mänskliga behoven som värdets källa och
hävdar i motsats till fysiokraterna, att
industri och handel äro av produktiv natur. C:s
samlade arbeten utgåvos 1821—23. Biogr. av
Baguenault de Puchesse (1910).
Con discrezione [-tsiå’ne], it., se Discreto.
CondFtio, lat., villkor, förutsättning; c. sine
qua (non), oeftergivligt villkor.
Con dolore [dålå’re], it., se Doloroso.
CondomFnium, lat. (av con, cum, med, och
domi’nium, egendom), medäganderätt,
gemensam egendom.
Condorcet [kådårsä’], Marie Jean
An-toine Nicolas Caritat, markis de C.,
fransk matematiker, filosof och
revolutions-man (1743—94). Redan vid 22 års ålder skrev
han en avh. om integralkalkylen och invaldes
1769 i fr. vet.-akad., där han 177? blev
ständig sekreterare. Från
de exakta
vetenskaperna drogs han snart
in i de politiska och
religiösa fejderna. På
d’Alemberts
uppmaning blev han en
ivrig medarbetare i
»En-cyklopedien». Med
naiv och uppriktig
entusiasm omfattade han
det encyklopedistiska
lägrets materialistiska
världsåskådning och
bergfasta utvecklings-
tro. 1789 års revolution hälsade han med
hänförelse. Genom sin tidning, Feuille
Vil-lageoise, vann han stort inflytande, fick
plats i Paris’ kommunalråd och 1791 i
lagstiftande församlingen, där han var president
i febr. 1792, och s. å. i konventet.
Lagstiftande församlingens proklamation till
Europas makter vid det hotande krigsutbrottet
samt kungörelsen för Frankrike och Europa
om konungadömets avskaffande flöto ur C:s
penna. Han anslöt sig till girondisterna och
anklagades jämte andra av deras ledare för
förräderi mot republiken i okt. 1793 men fick
under några månader en fristad hos madame
Vernet, änka efter bildhuggaren J. F.
Ver-net, där han skrev sitt förnämsta arbete,
»Esquisse d’un tableau historique des progrès
de 1’esprit humain» (1794). För att ej
kompromettera sin värdinna flydde han från
Paris men blev gripen och dog, om för egen
hand eller av umbäranden vet man ej, i en
fängelsehåla i Bourg-la-Reine. Led. av
Franska akad. 1782 och av sv. Vet.-akad. 1785.
Utom ovannämnda arbeten författade C. bl. a.
biogr. över Turgot och Voltaire (den första,
1787). C:s huvudverk, skrivet med schavotten
som omedelbart framtidsperspektiv men
besjälat av 1700-talets orubbligt ljusa tro på
förnuftets allmakt och slutliga seger, har med
skäl kallats encyklopedisternas testamente.
Jfr monogr. av Robinet (1893) och Cahen
(1904). J. Th. W: (Kj. S-g.)
Condottiere [-tiä’re], it. (plur. condottie’ri),
se Kondottiär.
Condroz [kådrå’], landskap i ö. Belgien
mellan Meuse och Ardennerna, inom prov. Namur
och Liége. Kuperad, skogig terräng, djupa
erosionsdalar. Jordbruksdistrikt (potatis,
frukt); järnindustri.
Con duolo [-doåTå], it., smärtfritt.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
