Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Conseil supérieur de la défense nationale - Conseil supérieur de la guerre - Conseil supérieur de la marine - Conseil supérieur de l’instruction publique - Conseil supérieur du travail - Consensus - Con sentimento - Conservatoire national des arts et métiers - Considerant el. Considérant, Victor - Consiglio di stato - Consilia evangelica - Consilium - Consistorialis - Consistorium - Consistorium amiralitatis, Amiralitetskonsistorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Conseil supérieur de la guerre—Consistorium amiralitatis
35
står av konseljpresidenten som ordf, och 7
ministrar som medlemmar samt en
konsulterande medlem från armén och en från
marinen. Rådet sammanträder i regel två gånger
varje år. M. B-dt.
Conseil supérieur de la guerre [kåsä’j
sy-perio’r de la gä’r], fr., Frankrikes högsta
krigsråd, reorganiserat jan. 1920. Har till
uppgift att avge utlåtanden i frågor rörande
krigsförberedelser. Krigsministern för
presidiet, och rådet består av marskalkarna av
Frankrike samt högst tio divisionsgeneraler,
däribland generalstabschefen.
Conseil supérieur de la marine [käsa’j
sy-periö’r de la mari’n], fr., reorganiserat mars
1920, en konsulterande institution i
Frankrike, bestående av chefen för marinstaben och
högst sex viceamiraler.
Conseil supérieur de 1’instruction publique
[kåsa’j syperiö’r de lästryksiå’ pybli’k], fr.,
se Frankrike, undervisningsväsen.
Conseil supérieur du travail [kåsa’j
sype-riö’r dy travä’j], fr., se Arbetsråd.
Conse’nsus, lat., överensstämmelse,
överenskommelse; biläggning av dogmatiska
stridigheter inom en och samma el. mellan
olikartade konfessioner; även namn på urkunder
och skrifter, vilka syfta till en dylik
utjämning. Inom den reformerta kyrkan märkas
C. tigurinus (1549), som av Calvin uppsattes
i syfte att medla mellan Zwinglis och Calvins
nattvardsläror, samt den ock av Calvin
uppsatta C. genevensis (1552), som innehåller en
formulering av predestinationsläran. — Inom
luterska kyrkan märkes C. repetitus fidei vere
lutheranae (1655), en mot G. Calixtus’
syn-kretistiska strävanden riktad strängt lutersk
trosbekännelse, som ej vann symboliskt
anseende. (E. Nwn.)
Con sentime’nto, it., med känsla.
Conservatoire national des arts et métiers
[käsärvatcoä’r nasiåna’1 däz ä’r e metie’], fr.,
(»nationella hantverks- och industrimuseet»)
i Paris, institution, som innehåller omfattande
samlingar av maskiner, modeller, verktyg och
apparater, råvaror, halvfabrikat och produkter
m. m., allt avsett att historiskt belysa
teknikens utveckling. Med museet äro förenade
en större teknisk undervisningsanstalt, där
kostnadsfria föreläsningar hållas, samt
bibliotek, försökslaboratorier och
materialprovnings-anstalt m. m. Institutionen leder sitt
ursprung från en samling, som mekanikern J.
de Vaucanson (d. 1782) skänkte franska
staten, men organiserades som statsanstalt först
1794 och inrymdes 1798 i det gamla klostret
Saint-Martin-des-Champs, på vars vidsträckta
tomt efter hand stora byggnader ha uppförts
(den forna kyrkan, från 1100- och 1200-talet,
samt refektoriet, från 1200-talet, bägge
synnerligen vackra byggnader, inrymma
maskinsalen och biblioteket). (H. W-n.)
Considerant [kåsidarä’] el. Considérant
[kasiderä’], Victor, fransk socialist (1808—
93). Var först militär men tog som ingenjör-
36
kapten avsked för att ägna sig åt att utveckla
Fouriers socialistiska teorier och omsätta dem
i praktiken. Efter Fouriers död (1837) blev C.
rörelsens ledare och verkade för den som
publicist, bl. a. genom tidskriften La Phalange,
som skriftställare, särskilt genom »Destinée
sociale» (3 bd, 1834—44) och »Principes du
socialisme» (1847) samt även genom praktiska
experiment med nya samhällen,
»falangstä-rer». 1848 och 1849 var C. medlem av
nationalförsamlingen, där han kämpade för rätten
till arbete. Han deltog i folkrörelsen 13 juni
1849 och måste fly till Belgien. Sedan
grundade han i Texas en falangstär, som dock
möttes av lika liten framgång som de
föregående försöken. 1869 återkom C. till
Frankrike, där han sedan levde i glömska och
fattigdom. — Litt.: H. Bourgin, »V. C. Son
æuvre» (1908); P. Collard, »C. Sa vie, sea
idées» (1910). A. A-t.
Consiglio di stato [kånsi’ljå di sta’tå], it.,
se Italien, författning.
Consi’lia evangélica, lat., se Evangeliska
råd.
Consflium, lat., råd, rådslag;
rådsförsamling. — C. abeu’ndi, råd att avgå. Jfr
Konsilium.
Consistoriälis, lat., medlem av ett
konsistorium.
Consistorium, lat., eg. samlingsplats,
råds-sal; namn på styrelser inom kyrka och
undervisningsväsen, konsistorium (se d. o.). —
C. académicum, se Universitet — C.
äu’licum, se Hovkonsistorium. — C.
castre’nse, se Fältkonsistorium. —
C. ecclesia’sticum, se Domkapitel.
Consistorium amiralitatis, lat., A m i r a 1
i-tetskonsistorium, amiralitetets el.
flottans särskilda kyrkliga överstyrelse.
Kyrkoherden i Jakobs församling i Stockholm var,
så länge flottan var stationerad där,
amirali-tetssuperintendent. Ett
amiralitetskonsisto-rium omtalas första gången i drottning
Kristinas sjöartiklar av 1644, § 2, men i svävande
ordalag. Först Karl XI :s sjöartiklar ge fast
grund åt bestämmelserna om en viss åt c.
anförtrodd funktion. Sedan flottan förlagts
till Karlskrona, förklarade en kungl.
resolution av 23 aug. 1683, att konsistorium vid
amiralitetet skulle i mål, som därunder
sortera, när manskapet vid flottan är församlat,
»njuta samma rättighet, respekt och värdo
som andra konsistorier». Superintendenten
presiderade; bisittare voro alla
tillstädesva-rande amiralitetspredikanter. Kyrkoherden
vid Tyska församlingen var även led. C. hade
»fullkomlig makt att traktera alla
kapitelsaker, som under sjöfolket förefalla»
(sjöartiklar 2 maj 1685, art. 1, § 19). — C.
upplöstes först genom kungl. brev 24 febr.
1826-— Litt.: E. Holmberg, »Karlskrona kungl.
amiralitetsförsamling» (1914); A. Gierow,
»Bidrag till det svenska
militärkyrkoväsendets-historia», I—II: 1 (i Kyrkohist. Årsskrift,
18 :e—19 :e årg., 1918). A. G-w-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
