Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Consistorium generale (Consistorium ecclesiasticum generale) - Consistorium regni - Consolato del mare - Consols - Consommé - Con sordino - Constable
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Consistorium generale—Constable
37
Consistorium generäle (Consistörium
eccles i a’s t i eum generäle), tillämnad
kyrklig överstyrelse, som spelar en
betydelsefull roll i 1600- och 1700-talets svenska
kyrkopolitik. En sådan hade bebådats av Gustav
Vasa och omtalas såväl under Johan III som
under Karl IX. 1623 framlade Gustav II Adolf
ett förslag om kyrklig överstyrelse,
organiserad i analogi med övriga av honom ordnade
centrala myndigheter för rikets styrelse.
Förebild var det i Wiirttemberg 1559 införda
kyrkorådet. Enligt detta förslag, som
synes vara uppgjort av Axel Oxenstierna, skuEe
c. bestå av 12 personer, 6 andliga och 6
världsliga, samt årl. sammanträda i
Stockholm med drotsen och ärkebiskopen skiftesvis
som ordf. Främst skulle det ånyo granska
kyrkoordningen och efter dess stadfästelse
vaka över att den efterföljdes. Det skulle
vidare tillse, att biskopar och superintendenter
fullgjorde sina åligganden, samt upptaga och
avgöra alla från domkapitlen hänskjutna mål
ävensom tvister mellan biskopar och
församlingar om kyrkoherdeval. C. skulle ha
uppsikt över prästerskapets lära och leverne och
tillse, att ingen kättersk eller schismatisk
lära utbreddes, samt inspektera akademier,
skolor, hospital, barnhus och boktryckerier
(censur). — Detta förslag framlades för
riksdagen 1624. De världsliga stånden gåvo
undvikande svar, och prästeståndet avstyrkte det.
Konungen lät då idén om ett »consistorium
mixtum» falla. Ett modifierat förslag om
central kyrkostyrelse framlades för
prästeståndet 1625 men föll, bl. a. enär ståndet fann
det oformligt, att präster, lydande under
biskoparnas jurisdiktion, skulle äga att döma
över dem. Vid riksdagen 1634 tog
prästeståndet initiativ i saken, och ett förslag
bifölls av ständerna, men dess
genomförande ställdes på framtiden. Vid riksdagarna
1649 och 1726—27, efter behandling i den
stora kommissionen för granskning av
kyrkolagen 1655—59, kom frågan upp igen. Vid
sistnämnda riksdag antogs ett förslag av
de världsliga stånden trots prästerskapets
motstånd, men det blev än en gång »tills
vidare liggande» och kom sedermera icke
fram. — Kyrkans motstånd mot c. ter sig
i början delvis som en kamp mellan Axel
Oxenstierna och Johannes Rudbeckius, den
förre representant för idén om
kyrkostyrelsens inordnande under statsstyrelsen, den
senare förkämpe för den svenska kyrkans
självständighet och episkopatets maktställning.
Utgången har betecknats som Sveriges
räddning undan faran för »politicis» dominerande
inflytande över kyrkans ledning (K. A.
Appel-berg, »Bidrag till belysande af kyrkans
rättsliga ställning», 1900). Ä andra sidan måste
ihågkommas, »att Gustaf Adolfs försök att
inordna kyrkans styrelse i statsorganismen
var ett äkta uttryck för den svenska
nationalkyrkans historiskt gifna ställning» (Hj.
Holmquist, »D. Johannes Matthiæ Gothus», 1903).
38
Litt.: P. E. Thyselius, »Om det af Gustaf
II Adolf tillämnade generalkonsistoriet» (i
»Smärre bidrag till svenska kyrkans historia»,
h. 1, 1851); O. Holmström, »Om kyrkostyrelse
inom lutherska kyrkan» (1888); Ilj. Holmquist,
»Öfversikt öfver domkapitlens historia» (1907)
och »De svenska domkapitlens förvandling till
lärarekapitel 1571—1687» (1908). A. G-w.
Consistörium re’gnl, rikskonsistorium, det
under ståndsriksdagarnas tid till riksdag
församlade prästerskapet. Se Prästeståndet.
Consola’to del ma’re, sp., en i senare hälften
av 1300-talet i Barcelona upprättad samling
av sjörättsliga sedvänjor. Den grundade sig
på de vid Medelhavet i Spanien och Frankrike
rådande rättsbruk samt har utövat väsentligt
inflytande på lagstiftningen och omedelbart
tillämpats vid sjörättskipningen. I. Afz.*
Consols [kå’nsålz el. konså’lz], eng. (förk.
av Consolidated stocks), det hävdvunna namnet
på 3 %-obligationerna för den del av den
fonderade eng. statsskulden, som 1751 skapades
genom förening av flera förut skilda lån. 1888
sänktes räntan till 23/« % och 1903 till 2^ %.
C., som före världskriget utgjorde största
delen av den eng. statsskulden, utgöra f. n.
(1926) endast en ringa del därav. I kurs nådde
de maximum 1896 med 114 %; 1925 var kursen
omkr. 55 %. O. Ä.
Consommé [kåsåme’], fr., el. Dubbel
buljong, stark, klar (icke avredd)
köttsoppa, framställd genom att koka ox- el.
kalvkött el. höns i redan färdig buljong.
Con sordi’no, it. (förkort, c. 8.), med
däm-mare (se d. ö.).
Constable [ka’nstobl], eng., urspr. samma
ord som fr. connétable (lat. co’mes sta’buli),
marskalk, »stallare». I engelskt
förvaltnings-språk har ordet haft många olika betydelser.
Lord high constable var under medeltiden en
hov- och riksämbetsman, motsvarande
konne-tabeln av Frankrike. Ämbetet har sedermera
förenats med värdigheten earl-marshal (se d.
o.). — C. kallades under medeltiden
kommendanter på kungliga slott och fästningar.
Några dy lika ämbeten ha bibehållits såsom
reträttplatser för äldre förtjänta militärer, t. ex.
posten som c. över Towern. — High constables
valdes från 1285 av häradsrätterna, två för
varje härad, och hade bl. a. att hålla
vapensyn med de krigstjänstskyldiga och svara för
ordningen inom häradet. De flesta av deras
befogenheter överflyttades 1869 på den nya
grevskapspolisen. — Parish constables,
»soc-kenuppsyningsmän», valdes fordom för varje
socken; lantpolisen har nu övertagit de flesta
av deras befogenheter. Likställda med dem
voro urspr. petty constables, tjänstemän för
ordningens upprätthållande inom en stad eller
en sockenkommun, sedan 1300-talets slut
utsedda av grevskapsdomarna bland till sådan
tjänst pliktiga personer (domare, präster,
lärare, läkare, civila ämbetsmän, militärer och
parlamentsledamöter voro fritagna).
Systemet med tillfälliga c. blev i regel onödigt, då
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
