Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Constable - Constable, John - Constans, 1. (romersk kejsare) - Constans, 2. (romersk kejsare) - Constans, Ernest - Constant, Benjamin (de Rebecque)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Constable, J___Constant, B.
40
Bukten vid Weymonth i annalkande storm. Målning av J.
Constable. I Louvremuseet i Paris.
1835 ett modernt polisväsen inrättades, men
det fortlever i special constables, som vid
svårare orostillfällen inkallas eller frivilligt
anmäla sig till biträde åt den vanliga
ordningsmakten. — Chicf constable är titeln på
polischefen i ett grevskap eller en stad med
grev-skapsrätt; de lägsta under honom stående
poliskonstaplarna kallas petty constables. Jfr
Storbritannien, förvaltning. (V. S-g.)
Constable [ka’nstobl], John, engelsk
målare (1776—1837). C. har blivit kallad
stäm-ningslandskapets uppfinnare. Ilan växte upp
på landsbygden och levde i Suffolk efter
akademiska studier i London. Försökte sig som
porträttmålare, innan han helt ägnade sig åt
landskapet. Han valde de enklaste motiv,
lade aldrig an på komposition och
detaljutförande, såg stämningen helt och återgav total
-intrycket. Det har blivit sagt, att himlen är
hans stora upptäckt, den fuktmättade
engelska atmosfärens ständigt växlande
skiftningar och verkan på naturföremålen. C. blev
en föregångare till det moderna »paysage
in-time». Han blev föga uppmärksammad annat
än av en del ungdomar, påverkade starkt R.
Bonington och genom denne Delacroix.
Bonington hade lockat honom att utställa på
salongen i Paris 1824, och där gjorde han stor
lycka. I England blev han ej fullt uppskattad
förrän efter sin död. Han är representerad i
National gallery och — med omkr. 500 skisser
och studier — i Victoria and Albert museum,
dessutom i Louvre, Berlin, München,
Köpenhamn och Stockholm (ett par skisser i
Nationalmuseum). Monogr. av Leslie (1845), C.
Holmes (1901), S. Henderson (1905). G-g N.
Co’nstans, namn på två romerska kejsare.
1. C., Konstantin den stores yngste son (320
—350 e. Kr.). Blev 333 caesar och erhöll vid
faderns död 337, jämte sina bröder Konstantin
och Constantius, kejsarvärdighet. C. rådde
.över Italien, Afrika och Illyricum samt bemäk-
tigade sig efter brodern
Konstantins död 340 även dennes område,
Gallien, Spanien och Britannien.
Han var ivrig anhängare av
Atha-nasios och ortodoxien. C. visade
inga framstående
regentegenska-per, ådrog sig hat genom
godtycklighet och utsvävningar samt
störtades 350 av motkejsaren
Mag-nentius; under flykten dödades
han i Pyrenéerna. — 2. C.,
kejsare i Konstantinopel (629—668),
sonson till kejsar Herakleios och
son till Konstantin III. Kom på
tronen 641, gynnade i de
kyrkliga striderna monoteleternas parti
och slöt 658 fred med araberna.
Sin broder Theodosios mördade
han 661. C. regerade från 662
för det mesta i Syrakusa och blev
där mördad.
Constans [kasta’], E r n e s t,
fransk statsman (1833 3/s—1913
7In). Var först affärsman, senare jurist, bl. a.
en tid lärare vid juridiska fakulteten i
Tou-louse. 1876 invaldes C. i
deputeradekammaren, omvaldes 1877 och slöt sig till
»opportunisterna». 1880 blev
han inrikesminister
under Freycinet och
uppträdde med stor
kraft mot de andliga
ordnarna. Då
Freycinet s. å. efterträddes
av Ferry, bibehöll C.
sin post och ledde 1881
de allmänna valen till
seger för
republikanerna men avgick med
ministären 10 nov. s. å.
På hans förslag in-
fördes 1885 listval (scrutin de liste) till
deputeradekammaren. 1886 avslöt C. som fransk
minister i Kina ett förmånligt handelsfördrag
med detta land, var därefter juni 1887—dec.
1888 generalguvernör i Indokina och blev
febr. 1889 inrikesminister i Tirards kabinett.
Som sådan oskadliggjorde han genom kraft
och list Boulanger (se d. o.), upplöste den
nationalistiska patriotligan och åstadkom vid
valen 1889 genom olika åtgärder, bl. a.
avskaffande av listvalen, en stark republikansk
majoritet. S. å. valdes han till senator, avgick
i febr. 1890 ur ministären, som kort därpå
föll, och var ånyo inrikesminister under
Freycinet 1890—92. 1899—1909 var han fransk
ambassadör i Konstantinopel. E. A-t.*
Constant [kåstä’], Benjamin (C. d e R
e-becque), fransk skriftställare och politiker
(1767—1830). F. i Lausanne och son till en
överste i holländsk tjänst, fick C. en
kosmopolitisk uppfostran och utvecklades hastigt.
Från 1788 var han ett par år kammarjunkare
vid hovet i Braunschweig, ingick där ett
kortvarigt äktenskap med en hovdam men bibe-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
