Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Constant, Benjamin (de Rebecque) - Constant, Jean Joseph Benjamin - Constant, Paul d’Estournelles de - Constanta - Constantia (drottningar) - Constantia (Sydafrika)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Constant, J. J. B__Constantia
42
höll en varm, intellektuellt betonad vänskap
med en 27 år äldre dam i Schweiz, madame
de Charrière. Omkr. 1795 fick hon vika för
madame de Stael. I dennas litterära salonger
i Paris och Coppet
bragtes C:s stora
begåvning till mognad,
men förhållandet
vållade honom mycket
obehag från de
styrandes sida. Ilan gjorde
sig snart bekant i
Paris, särskilt i litterära
kretsar, blev 1799 medl.
av tribunatet men
utträngdes 1802, då
Napoleon »skummade»
församlingen. Sedan
vistades han, sysselsatt med studier, några år
pä olika platser, bl. a. i Weimar och Göttingen,
gifte sig med en tyska och bröt med madame
de Stael. Då Napoleons välde föll, skrev C. en
briljant stridsskrift mot denne samt mot våld
och krig överhuvud, »De 1’esprit de conquéte
et de 1’usurpation dans leurs rapports avec la
civilisation européenne» (senast utg. 1918; sv.
övers., »Om eröfringssystemet. ..», 1815), och
trädde i förbindelse med kronprins Karl
Johan. C. arbetade för den konstitutionella
monarkien men lät under de hundra dagarna,
möjl. under inflytande av den sköna madame
Eécamier, locka sig av Napoleons låtsade
intresse för en konstitution och blev led. av
statsrådet. Efter andra restaurationen
lyckades han bli avförd från listan över
preskriberade och arbetade först i pressen, efter 1819
i deputeradekammaren, med stor talang för
konstitutionell monarki, individens frihet
gentemot staten, pressfrihet o. s. v. Efter
julirevolutionen (1830) blev han 27 ang. president
i conseil d’état men dog redan 8 dec. s. å.
C:s intellektuellt
betonade begåvning framträdde
bäst i hans många brev och
spirituella konversation.
Han skrev en mängd
politiska ströskrifter, »Cours
de politique
constitutio-nelle» (2:a uppl., 2 bd,
1872), och utgav själv
»Dis-cours» från
deputeradekammaren (2 bd, 18281. I
över fyrtio år arbetade
han på ett stort och för
sin tid gott verk, »De la
religion» (5 bd, 1824—34).
Mest känt av hans arbeten
är en självpsykologisk
novell om slocknande
passion, »Adolphe» (skriven
1807, tr. 1816), som delvis
bygger på hans
förhållande till madame de Stael och
utkommit i ett fyrtiotal
uppl. (senast utg. av G.
Rudler, 1919). Till karaktären var C. en
egendomlig blandning av reflexion och känslighet;
han bar av en kritiker träffande betecknats
som »un cérébral sensible». Han var en ivrig
spelare och duellerade ofta, sista gången
sittande i en stol (han hade blivit lytt efter ett
fall i deputeradekammaren). — Litt.: C:s
dagbok under ungdomsåren, »Le cahier rouge»,
utgavs 1907, hans »Journal intime» öch brqv
till familjen 1895; G. Kudler, »La jeunesse
de B. C.» (1909); E. W. Sehernierhorn, »B. C.»
(1924)/ ’ A.A-t.
Constant [kåstä’], Jean Joseph
Benja m i n, fransk målare (1845—1902). Var
lärjunge av Cabanel men tog ej mjnst intryck
av Géröme, målade historiska
öcK*’östefländ-ska motiv, gärna i stor skala, alltid med
överlägsen skicklighet och stor koloristisk
förmåga. Praktstycken av stoffmåleri äro hans
haremsinteriörer och skräckscener (»De sista
rebellerna», »Justinianus», »Teodora»). G-g N.
Constant [kåstä’], Paul d’Estournelles
d e, se d’E s t o u r n e 1 les de Constant.
Constan|a [kånsta’ntsa], turk. Küstendsche,
stad i rumänska landskapet Dobrudscha, vid
Svarta havet; 27,885 inv. (1915). Biskopssäte,
appellationsdomstol. C. är Rumäniens
viktigaste handelshamn, isfri hela året, med
järnväg över Cernavoda till Bukarest; rörledning
från oljefälten vid Ploestl och Buzäü.
Skyddad, modern hamn (8 m djup) med oljetankar
och spannmålsmagasin. Stor export av
spannmål och petroleum; direkt passagerarlinje på
Konstantinopel. — Under världskriget intogs
C. av Mackensens trupper 23 okt. 1916; se
Rumänska krigsskådeplatsen.
Consta’ntia, drottningar, se Konstantia.
Constantia [eng. konstä’njø],
vinodlingsdi-strikt i s. v. Cape of Good Hope (Sydafrika),
12 km s. om Kapstaden, på Taffelbergets ö.
sluttning. Känt för sitt förträffliga söta vin.
Utsikt över Constantine.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
