Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coppée, François (Francis) Édouard Joachim - Coppermine river - Coppernicus - Copper river - Coppet - Copra el. Kopra - Coprinus - Copyhold - Copyright - Coquard, Arthur - Coquelin, Benoît Constant (Coquelin aîné)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<63
Coppermine river—Coquelin, B. C.
64
verklighet. C. slog emellertid an bland den
stora publiken ej mindre genom formens
elegans än genom den billiga sentimentalitet,
som onekligen präglar
flertalet av hans
sociala dikter. Samlingar
av sådana C:s dikter
äro bl. a. »Poèmes
mödernes» (1869; däri
förekom det realistiskt
kraftiga
deklamations-stycket »La grève des
forgerons»,»Strejken»,
övers, av G. Björkman,
1897), »Les humbles»
(1872), »Contes en
vers» (1881) och
»Ar-rière-saison» (1887). Som dramatiker debuterade
han lyckligt med »Le passant» (1869; »Förbi»,
1880), i vars kvinnliga huvudroll Sarah
Bern-hardt slog igenom, varpå följde bl. a. »Le
luthier de Crémone» (1877;
»Instrumentmaka-ren i Cremona», 1878) och »Le trésor» (1880;
»Skatten», övers, av F. Hedberg s. å.) samt
de större romantiska versdramerna »Les
jaco-bites» (1885; »Under Stuarts fana», 1894) och
»Pour la couronne» (1895; »För kronan»,
övers, av C. Snoilsky, 1896) och en liten scen
från Pariskommunen, »Le pater» (1889;
»Pa-ter-noster», 1891), vars uppförande förbjöds i
Paris. Även som prosaberättare vann C. stor
framgång, bl. a. med »Contes en prose» (1882;
»Nya utvalda berättelser», 1884), »Longues et
brèves» (1893; »Novell och novellett», 1894)
och »Les vrais riches» (1892; »Verkligt rika»,
1904). Skildringen »Toute une jeunesse» (1890;
»Ungdomsdagar», s. å.) är självbiografisk. I
»La bonne souffrance» (1898; 75 uppl. s. å.)
deklarerar den efter en svår sjukdom
tillfrisknade diktaren sin omvändelse till katolska och
politiskt reaktionära ideal. 1884 blev han led.
av Franska akad. efter att ha tjänstgjort som
bibliotekarie i senaten och vid Théätre
fran-gais. Jfr monogr. av bl. a. E. Gaubert (1906)
och Gauthier-Ferrières (1908). Kj. S-g.
Coppermine river [kå’pomåin ri’vo], flod i
n. Kanada. Uppsamlar vattnet från Lake
Providence, Point lake m. fl. sjöar och
utmynnar i Coronationviken. Bildar många
forsar och fall. I dess dalgång finnes gedigen
koppar (därav namnet, »koppargruvfloden»).
Coppe’rnicus, se Kopernikus.
Copper river [kå’pa ri’va], flod i nordamerik.
territoriet Alaska, från foten av Mount
Wran-gell till Stilla havet. Omkr. 500 km. I dess
dal finnas koppargruvor.
Coppet [kåpä’], slott i Schweiz, 13 km n.
n. ö. om Geneve, vid Genèvesjön. Bekant som
vistelseort för författarinnan madame de
Staél, som där höll sitt litterära hov. Hon
och hennes fader, Necker, äro begravna där.
Copra [kä’-] el. K o p r a, kokosnötens
olje-rika frövita, viktig vegetabilisk oljeråvara. Se
Kokospalm.
Coprlnus, se B 1 ä c k s v a m p.
Copyhold [kå’pihåuld], eng., jord, som
rättsligen är del av en egendom (manor) men
innehas av en jordbrukare (copyholder), vars
åtkomst till jorden grundar sig på en avskrift
(copy) av gårdsrättens jordregister. Urspr.
saknade innehavarna bestämda rättigheter
gentemot egendomens herre (the lord of the
manor), men sådana utvecklade sig snart
genom hävd, och c. har med tiden alltmer
närmat sig jordäganderätt (jfr Freehold) men
är dock betungad med ålderdomliga avgifter
till egendomens herre o. s. v., varför man
sedan mitten av 1800-talet strävat att
underlätta dess övergång till full äganderätt.
Senast 1920 antogs en parlamentsbill i syfte att
förenkla jordöverlåtelsen. E. Hkr.*
Copyright [kå’piråit], eng. (av copy, kopia,
avtryck, och right, rättighet),» förlagsrätt,
litterär äganderätt. — Se vidare Äganderätt
(litterär).
Coquard [kåkä’r], Arthur, fransk
tonsättare (1846—1910); elev av César Franck,
vars biografi han skrev (1891). Komponerade
flera operor, lyrisk-dramatiska scener,
romanser och ballader (»Le chant des épées», 1876),
orkesterstycken m. m. C. skrev »De la
mu-sique en France depuis Rameau» (1891). T. N.
Coquelin [kåklä’], Benolt Constant
(»C. aln é»), fransk skådespelare (1841 31/i—
1909 21/i), född i Boulogne-sur-Mer. Genomgick
konservatoriet i Paris, debuterade med
framgång 1860 på Théätre
frangais, blev 1864
so-cietär men avgick 1886
före sin första stora
turné i Europa och
Amerika (1887—89).
C. var åter fäst vid
Théätre frangais 1890
—92 men bröt sedan
definitivt med denna
och betalade den då
enorma bötessumman
av 1,000 frcs för var
gång han sedan spelade
i Frankrike. Efter en ny världsturné fästes C.
av Sarah Bernhardt 1895 vid
Renaissancetea-tern, övertog 1897 själv
Porte-Saint-Martintea-tern och gjorde sin sista stora turné 1903. Bland
C:s roller må först och främst nämnas hans
rika Molièregalleri, bl. a. Mascarille i »Les
précieuses ridicules», Scapin i »Les fourbéries
de Scapin», Argan i »Le malade imaginaire»
och »Tartuffe». Vidare Figaro i »Le mariage
de Figaro» och »Le barbier de Séville»,
»Grin-goire», don César i »Ruy Bias», »Don César
de Bazano», »Robespierre», Fritz i »L’ami
Fritz», titelrollen i »Le luthier de Crémone»,
Annibal i »L’aventurière», Brichanteau i »Le
parisien», Poirier i »Le gendre de M. Poirier»,
Duval i »Les surprises du divorce», Napoléon i
»Plus que reine» och »Cyrano de Bergerac». C.
var också en spirituell och kunskapsrik
föreläsare och författare i ämnen, som berörde
skådespelarkonst och klassisk fransk komedi,
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
