Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crécy-en-Ponthieu - Credé, Karl - Credi, Lorenzo di - Crédit foncier - Crédit lyonnais - Crédit mobilier - Crédit national - Credner, Heinrich - Credner, Herrmann - Credner, Rudolph - Credneria - Credo (trosbekännelse) - Credo (månadsskrift) - Credopsalm - Credo, quia absurdum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Crécy-en-Ponthieu—Credo, quia absurdum
148
Crécy-en-Ponthieu [kresi’-ä-påtiö’], ort i fr.
dep. Somme, 50 km n. v. om Amiens; 1,396
inv. (1921). — I slaget vid C. 26 aug. 1346
besegrade omkr. 20,000 engelsmän, mest
borgerliga krigare, under Edvard III och Svarte
prinsen en betydligt större fransk riddarhär
med hjälptrupper under Filip VI, varvid omkr.
25,000 av fransmännen och deras
bundsförvanter uppgivas ha stupat, däribland blomman av
det franska ridderskapet. Segern avgjordes
av de engelska bågskyttarna. Litt.: H. Belloc,
»C.» (1912). Se bild å sp. 146.
Credé, Karl, tysk läkare (1819—92),
föreståndare för barnmorskeanstalten och
överläkare vid Charitésjukhuset i Berlin 1852,
prof, i obstetrik i Leipzig 1856. Han utgav
bl. a. »Lehrbuch der Geburtshülfe» (1875; 5:e
uppl. 1892). Mot ögonvarflytning hos
nyfödda genom dröppelinfektion (jfr
Ögonsjukdomar), förut ett plågoris för
barn-bördshusen och ofta orsak till blindhet (jfr
Blindhetsstatistik, sp. 510), införde
C. med stor framgång det nu allmänt
vedertagna indrypandet av lapislösning i de
nyföddas ögon. R. T-dt.*
Maria med Kristusbarnet och den lille Johannes
döpa-ren. Målning av L. di Credi. I pinakoteket i München.
Cre’di, Lorenzo di, florentinsk målare
(1459?—1537). Utbildades som elev och
medhjälpare till Verrocchio, i vars verkstad han
också lade hand vid skulpturala uppgifter;
är känd endast genom målningar, utförda
med stor omsorg och teknisk fulländning,
ofta med älskvärd och innerlig känsla men
utan större originalitet. Ehuru han överlevde
både Rafael och Lionardo, stannade han vid
1400-talets uppfattning och arbetssätt utan
att märkbart påverkas av högrenässansens
smak. — Två målningar av C. finnas i
Nationalmuseum. H. W-n.
Crédit foncier [kredi’ fåsie’], fr., lånebank,
som utlämnar penningar mot säkerhet i
fastighet; se Hypoteksbank.
Crédit lyonnais [kredi’ liånä’], fransk
världsbekant bank, grundad 1863 i Lyon men
numera med huvudkontor i Paris. Banken
har före världskriget förmedlat ett betydligt
antal statslån o. a., även svenska, lån. Har
omkr. 400 filialer i in- och utlandet. O. Ä.
Crédit mobilier [kredi’ måbilie’], fr.
(»rörlig kredit»), typ av bank, som jämte vanlig
bankverksamhet bedriver emissionsaffärer
m. m. Äldst av dylika banker är Crédit
mobilier frangais, grundad 1852. O. Ä.
Crédit national [kredi’ nasiåna’1], fransk
statsinstitution, åsyftande att underlätta
avhjälpandet av krigsskadorna, grundad 1919.
C. bemyndigades 1923 av staten att utfärda
obligationer till ett belopp av 15 milliarder
frcs. En del av denna summa är avsedd för
kreditgivning på längre tid åt handel och
industri. O. Ä.
Crèdner, Heinrich, tysk bergsman (1809
—76), överbergsråd i Halle. Utgav geologiska
kartor över delar av n. v. Tyskland.
Crèdner, Herrman n, tysk geolog (1841
—1913), son till Heinrich C. Professor i
geologi i Leipzig 1870 och chef för Sachsens
geologiska undersökning 1874—1912. Förutom den
på sin tid mycket använda läroboken »Elemente
der Geologie» (1872; 11 :e uppl. 1912) har C.
utgivit bl. a. ett grundläggande verk om Sachsens
»Granulitgebirge» (1880) och beskrivit
stegoce-faler och ödlor från Sachsens äldre permiska
lager, »rotliegende» (1881—94). K. A. G.
Crèdner, R u d o 1 p h, tysk geograf (1850—
1908), bror till Herrmann C. Prof, i Greifswald
1881—1908, studerade C. särskilt Nordtysklands
och Östersjöns geografi, utgav bl. a. »Die
Deltas» (1878), »Die Reliktenseen» (1887—88),
»Rügen» (1893) och »Das Eiszeit-P roblem»
(1902). O. Sjn.
Crednèria, ett av de äldsta till
dikotyledo-nerna hörande fossila växtsläkten man
känner, utmärkande för kritformationens
mellersta och övre del. Endast bladavtryck äro
kända. Av nervaturen att döma torde C. vara
närmast besläktad med platanfamiljen
(Pla-tanaceae). Fragment av hithörande blad äro
funna i Skånes kritavlagringar. R. Fl.
Crèdo, lat., »jag tror», trosbekännelse,
särskilt den apostoliska trosbekännelsen;
katolska mässans tredje avdelning, som börjar
med detta ord. (B. A.)
Crèdo, 1920 i Stockholm uppsatt
månadsskrift för de katolska intressena i Sverige
och det övriga Skandinavien; redigeras av
en kommitté, utsedd av apostoliske vikarien.
Ansvarig utg. P. Lindblom.
Crèdopsalm, en psalm, som omskriver de tre
trosartiklarna. Därmed förstås i regel
Luther-psalmen, Sv. psalmb. 17. I själva verket kan
hela följden av psalmer 17—26 betecknas som
c. och därutöver mycket väl en sådan som
124. I sv. kyrkans handbok medges att
utbyta den apostoliska trosbekännelsen mot
avsjungandet av Sv. psalmb. 17. M. Pf.
Crèdo, qui’a absu’rdum (= jag tror, emedan
det är orimligt), ett paradoxalt uttryck för
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
