Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Credo, quia absurdum - Creek (floder) - Creek (konfederation) - Creighton, Mandell - Crelinger, Auguste, f. Düring - Crell (Krell), Nikolaus - Crelle, August Leopold - Crematorium - Crême - Cremer, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Creek—Cremer, H.
150
tanken, att religiösa satser på den avgörande
punkten undandraga sig vetenskaplig
bevisföring. Tillskrives felaktigt Tertullianus, som
i sin skrift »De carne Christi» visserligen har
något liknande: »Guds son har dött; detta
är fullt trovärdigt, emedan det är enfaldigt
(quia ineptum est)». M. Pf.
Creek [krik], eng., i Australien och
Nordamerika namn på små floder, som uttorka
under den torra tiden.
Creek [krik], en på 1600- och 1700-talet
mäktig konfederation av indianstammar i
Alabama och Georgia, omfattande större
delen av maskoki (muscoghee) och dessutom bl. a.
natchez och algonkinstammen shawnee. Sitt
namn ha dessa indianer fått av engelsmännen
på grund av rikedomen på små floder, creeks,
i deras område. C. blevo definitivt slagna och
pacificerade av amerikanerna under general
Jackson 1813—14. 1836—40 deporterades de
till Oklahoma, där de 1924 uppgingo till ett
antal av 11,962. S.L.
Creighton [kraitn], M a n d e 11, engelsk
kyrkomän och historieskrivare (1843—1901).
Blev 1874 kyrkoherde i Embleton i
Northum-berland 1884 prof, i kyrkohistoria i
Cambridge samt 1891
biskop i Peterborough
och 1897 i London. —
1882 gav han ut de
två första delarna av
sin stora påvehistoria
(»History of the
pa-pacy during the period
of reformation»), ett
verk, präglat av stor
lärdom och fint
omdöme. Fem dir utkommo,
varefter verket
avstannade (1894); en ny
uppl. i 6 bd utkom 1897 med titeln »History
of the papacy from the great schism to the
sack of Home». C. skrev stora biografier över
kardinal Wolsey (1888) och drottning Elisabet
(1896). Han intog en bredkyrklig hållning
och sökte medla mellan de båda
ytterlighets-riktningarna inom Englands kyrka. Litt.:
»Life and letters of M. C.. .. by his wife»
(1905). HgPl.
Crèlinger, Auguste, f. Düring, tysk
skådespelerska (1795—1865). Elev av Iffland
och anställd vid hovteatern i Berlin 1812—62.
C:s framställningar av bl. a. Antigone,
Iphi-genia, Fedra, Sappho, lady Macbeth och
Maria Stuart buros av ädlaste patos och skönaste
yttre medel, och hennes insats i lustspelet
präglades av fin humor. G. K-g.
Crell (Kr e 11), Nikolaus, kursachsisk
kansler (1550—1601). C. hade på resor i
Frankrike och Schweiz fått förkärlek för
cal-vinistiska grundsatser, vilka han senare som
kurfursten Kristian I:s rådgivare gjorde
gällande vid ledningen av det luterska
kyrko-väsendet. Sålunda borttogs förpliktelsen till
Konkordieformeln, en bibel (C r el Is k a
bi
beln) utgavs med anmärkningar i
calvinis-tisk anda, exorcismen avskaffades, och
inflytelserika platser tillsattes med personer av
vacklande hållning. Efter kurfurstens död
1591 inträdde reaktionen. C. avsattes från
sitt ämbete och inspärrades på fästningen
Kö-nigstein. Den process, som nu öppnades mot
honom med huvudanklagelsen, att han förlett
kurfursten till calvinism, räckte 10 år och slutade
med att C. dömdes till döden och avrättades.
Monogr. av B. Bohnenstädt (1901). M. Pf.
CreTle, August Leopold, tysk
matematiker (1780—1855). C:s främsta
betydelse ligger i grundandet (1826) och
utgivandet av den högt ansedda matematiska
tidskriften Journal für die reine und angewandte
Mathematik, varvid hans skarpa blick
förmådde skilja på de verkliga, skapande
förmågorna och de obetydligare vetenskapliga
producenterna. Sålunda har han en stor andel
i att Abels oerhört viktiga upptäckter icke
alltför sent kungjordes inför vetenskapligt
forum. C:s egna matematiska arbeten äro
obetydliga. Däremot begagnas ännu i dag
»Crelles tabeller», en »lathund» för
multiplikation av två tal, som sträcker sig till
l,000Xl>000. Led. av sv. Vet.-akad. (1841). T.B.
Crematörium, se Krematorium.
Crème [kram], fr., kräm, grädde; de bästa;
»la crème de la crème», den finaste societeten.
Cremer, H e r m a n n, tysk teolog (1834—
1903). Blev 1870 prof, i Greifswald och var
därjämte till 1889 kyrkoherde i en av stadens
församlingar. — C. var en utpräglad och
inflytelserik representant för den »positiva»
kyrkliga teologiens högra flygel. Mest
inflytande på C. hade »bibelteologen» J. T. Beck
(se d. o.) i Tübingen utövat. Även C. var
alltigenom skriftteolog och strävade —
liksom Beck — att direkt ur bibelordet uppbygga
den systematiska totalåskådningen. Dock
närmade han sig vida mer än Beck den
konfessionella riktningen. Medan Beck fattade
nåden såsom en real, »substantiell» livspotens,
lade C., äkta luterskt, hela tonvikten på
rätt-färdiggörelsen i betydelse av syndaförlåtelse.
Med tanke på den energiska ensidighet,
varmed C. sökte inordna hela skriftstoffet under
den paulinska rättfärdiggörelselärans schema,
har hans ståndpunkt stundom betecknats
såsom »Pauluskristendom». C:s mest betydande
verk är hans ständigt utvidgade
»Biblisch-theologisches Wörterbuch der
neutestament-lichen Gräcität» (1867; 9:e uppl. 1902). Den
fullständigaste framställningen av C:s
grundåskådning finnes i »Die paulinische
Rechtfer-tigungslehre» (1899; 2:a uppl. 1900). Bland
hans övriga skrifter må nämnas de möt A.
Harnack riktade stridsskrifterna »Zum Kampf
um das Apostolikum» (1892; 7 :e uppl. 1893;
»Bidrag till striden om den apostoliska
trosbekännelsen», övers. 1893 av Hj. Danell) och
»Das Wesen des Christenthums» (1901; 3:e
uppl. 1902). Litt.: M. Kähler, »Wie H. C. wurde»
(1907); Ernst Cremer, »H. C.» (1912). E. Bg.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
