Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cremer, Jacobus Jan - Cremer, sir William Randal - Crémieux, Isaac Moïse (Adolphe) - Cremona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Cremer, J. J.—Cremona
152
Cremer, J a c o b u s Jan, holländsk
författare (1827—80). Bekant genom »Betuwsche
en ovefbetuwsche novellen» (1856); skrev
även romaner.
Cremer [krfmo], sir William Randal,
engelsk fredsfrämjare (1838 18/3—1908
22/?)-Började sin bana som timmerman, var 1885
—95 och 1900—08 som liberal
arbetarrepresentant led. av
underhuset. C. blev 1872
sekreterare i
Internationella freds- och
skil-jedomsförbundet (International arbitration
league) och besökte
många länder för att
tala för dess sak. Var
jämte Frédéric Passy
stiftare av
Interpar-lamentariska unionen
(se d. o.) och tog livlig
del i dess arbete. C.
angrep häftigt den engelska politiken mot
boerna. 1903 fick han Nobels fredspris och
donerade 1904 av detta 7,000 pd st. till
Internationella freds- och skiljedomsförbundet, som
uppbär räntan, under förutsättning att fonden
ökas med frivilliga bidrag och att förbundets
styrelse alltid består av 24 personer, därav 2/3
arbetare. — Han fick 1907 knightvärdighet.
Biogr. av H. Evans (1909). F. K. J.
Crémieux [kremiö’], Isaac M o f s e
(A d o 1 p h e), fransk advokat och statsman
av judisk börd (1796—1880). Var först
advokat i sin hemstad, Nimes, efter
julirevolutionen i Paris, där han särskilt med stor talang
försvarade åtalade tidningar. 1842 invald i
deputeradekammaren, tog C. verksam del i
oppositionen mot Guizot och blev efter februa-
rirevolutionen justitieminister i den
provisoriska regeringen. På hans förslag avskaffades
dödsstraffet för politiska förbrytelser. Vid
konflikten mellan republikaner och
socialister (juni 1848) avgick
C. från
justitieministerposten, understödde
först Louis Napoléon
men motarbetade
honom, då hans avsikter
blevo skönjbara,
häktades vid statskuppen
1851 och återgick
sedan till sitt
advokatyrke. 1869 inträddehan
som republikan i
lagstiftande kåren, blev
efter kejsardömets fall
(sept. 1870) medl. av nationalförsvarsregeringen
och chef för justitiedepartementet. Han avgick
med sina kolleger 14 febr. 1871, valdes i okt.
s. å. till deputerad och 1875 till livstidssenator.
C. gjorde mycket för att hjälpa sina
trosför-vanter, gav som justitieminister 1870 judarna
i Alger fransk medborgarrätt och var en av
stiftarna av Alliance israélite universelle.
—-C:s frände Hector Jonathan C. (1828
—92) skrev ensam eller i förening med andra
flera skådespel och libretter, bl. a. till
Offen-bachs »Orfeus i underjorden».
Cremo’na, provins i n. Italien (Lombardiet),
mellan Adda, Po och Oglio; 1,776 kvkm,
357,605 inv. (1921). Omfattar ett synnerligen
bördigt slättland. Huvudstaden C. ligger på
vänstra stranden av Po; 59,056 inv. (1921).
Biskopssäte. Över Po leder en 943 m lång bro.
Staden är omgiven av ringmurar med fyra torn
och har många märkliga gamla byggnader,
däribland katedralen (byggd 1107—90), i
ro
Katedralen i Cremona.
Palazzo comunale i Cremona.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
