Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cremona - Cremona, Luigi - Cremonesare - Cremor tartari - Crenothrix - Creodonta - Crêpe - Crepis - Crépon - Crépy-en-Laonnois - Crépy-en-Valois - Créqui, ätt - Crescendo - Crescentia - Crescentini, Girolamo - Crescentius, ätt - Crest - Crêt de la neige - Crétineau-Joly, Jacques - Cretonne el. Kretonn - Creus el. Creux - Creuse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Cremona, L___Creuse
154
mansk stil, genom en loggia förbunden med
det 121 m höga klocktornet (uppfört 1261—
84), i gotisk stil. Mejerihantering
(kondenserad mjölk, ost). Sidenindustri. I C. ha på
1600- och 1700-talet fioltillverkningens
mästare levat: Amati, Guarneri, Stradivari och
Bergonzi. C., som anlades som romersk koloni
219 f. Kr., var vid medeltidens mitt
självständigt men kom 1334 under Milano.
Cremo’na, L u i g i, italiensk matematiker
(1830—1903); f. i Pavia, vid vars univ. han
utbildades under Brioschis ledning. Verksam
som professor först i Bologna och Milano och
från 1873 vid universitetet i Rom. Blev
senator 1879. C:s forskningar inom den
pro-jektiva geometrien voro av banbrytande
betydelse; han framlade där i ett epokgörande
arbete, »Introduzione ad una teoria
geome-trica delle curve piane» (1862), dels nya och
dels förut på analytisk väg erhållna resultat
under en enhetlig sammanfattning och med
tillhjälp av metoder, som snart visade sig
högst befruktande för den vidare utvecklingen
av den syntetiska geometrien; hans namn är
även förbundet med den grafiska statiken.
Led. av sv. Vet.-akad. 1901. T. B.
Cremonèsare, violin från Cremona (se d. o.).
Crèmor ta’rtari, se Vinsten.
Creno’thrix, se Järnbakterier.
Creodo’nta, se Rovdjur.
Crèpe [kräp], fr. 1. Kräpp (se d. o.),
krusflor, tunt tyg. — C. de Chine, »c. från
Kina», c. m a r o c a i n, »marockansk c.», m.fl.
olika tygsorter skiljas genom olika krusning
o. s. v. Krusigheten uppstår därigenom, att
såväl varp- som inslagstrådarna äro snodda i
olika riktningar (en höger- och en
vänstersnodd i varpen, två höger- och två
vänster-snodda i inslagen). Då tyget efter vävningen
behandlas med varmt vatten, sno sig trådarna
något tillbaka och bli så böjda oregelbundet
mot varandra. Man kan även med andra
medel öka krusigheten. — 2. Ett slags rågummi
med krusig yta, bl. a. använt till bottnar och
sulor i skodon.
Cre’pis, växtsläkte av fam. k o r g b 1 o
m-m i g a (avd. Cichoriae), innefattande örter med
strödda el. rosettställda blad, i kvast eller klase
samlade korgar med jämnhöga holkfjäll och
ytterholk, gula el. röda blommor och hårpensel.
I Sverige finnas sex arter, av vilka k 1
o-f i b 1 a (C. tectorum) och skånsk fibla
(C. biennis) kunna vara besvärliga åkerogräs.
Den rödblommiga C. (Barkliausia) rubra från
Sydeuropa odlas i trädgårdar. G. M-e.
Crépon [krepä’], fr., tygsort, se Krepong.
Crépy-en-Laonnois [krepi^ä-lanma’], stad i
fr. dep. Aisne, 10 km n. v. om Laon; 1,594 inv.
(1921). I C. slöts 18 sept. 1544 fred mellan
Frans I och kejsar Karl V.
Crépy-en-Valois [krepi’-ä-valcoa’], stad i fr.
dep. Oise, 58 km n. ö. om Paris; 5,293 inv.
(1921). Var förr huvudstad i hertigdömet
Valois. Många medeltida byggnader; ruiner
efter ett gammalt slott.
Créqui [kreki’], fransk adlig ätt, känd
sedan 1000-talet. Dess mest bekante medlem är
F rango is, markis de M a r i n e s (1625—
87). Började sin krigarbana i trettioåriga
kriget och blev vid 26 år maréchal de camp.
C. deltog på hovets sida i kriget mot
fron-den; efter erövringen av Lille 1668 blev han
marskalk. 1672 vägrade han att tjäna under
Turenne men blev efter dennes död en av
franska arméns främsta anförare. Besegrades
1675 vid Konz av Karl av Lothringen, råkade
för en tid i fångenskap men vann 1677 nya
framgångar vid Rhen.
Crescendo [krejä’ndå], it. (av lat. cre’scere,
växa), tilltagande i tonstyrka. Uttryckes även
genom tecknet <.
Cresce’ntia, se Bignoniacéer och K
a-1 e b a s s.
CrescentFni [-Jen-], G i r o 1 a m o, italiensk
kastratsångare (1766—1846). Debuterade i
Rom 1783 och firade sedan triumfer överallt
i Italien; Napoleon kallade honom 1806 till
Paris; efter 1812 ägnade han sig åt
sångundervisning i Neapel. 1811 utgav han i Paris
några solfeggier. Hans röst var en mjuk och
smältande mezzosopran. T. N.
Cresce’ntius, romersk patricisk ätt. — J
o-hannes C. blev 985 patricius (se d. o.) i
Rom och härskade där oinskränkt, tills han
996 nödgades vika för kejsar Otto III. Knappt
hade denne lämnat staden, förrän C. åter
ryckte till sig makten, och 997 lät han välja
en ny påve, Johannes XVI, i st. f. den av
Otto insatte Gregorius V. Redan 998 blev C
efter ett hårdnackat försvar av fästet San
Angelo tillfångatagen av kejsaren och
halshuggen. Hans son Johannes C. var 1002
—12 patricius i Rom. T. H-r.*
Crest, eng., hjälmprydnad (se d. o.).
Crét de la neige [krä’ da la nä’^], högsta
toppen i franska Jura, i depart. Ain; 1,723 m ö. h.
Från toppen utsikt över Genèvesjön och Alperna.
Crétineau-Joly [kretinå^åli’], Jacques,
fransk författare (1803—75). Skrev i sin
ungdom dikter, blev sedan
legitimistisk-konser-vativ tidningsman, skrev historiska arbeten,
bl. a. »Histoire dela Vendée militaire» (1840—
41; 6:e uppl., 5 bd, 1895—96) och en för
jesuiterna partisk »Histoire reljgieuse, politique
et littéraire de la compagnie de Jésus» (6 bd,
1844—46). Biogr. av Maynard (1875).
Cretonne [kratå’n], fr., el. K r e t o’n n,
bomullstyg, vanl. med oregelbunden,
småfaso-nerad vävnad och försett med mångfärgade
tryckta mönster (ofta blommiga). Begagnas till
möbeltyg, överdrag, gardiner o. dyl. G. H-r.
Creus el. C r e u x [krä’os], C a b o de,
Spaniens östligaste udde, ett utsprång av
Pyrenéerna, prov. Gerona.
Creuse [kroz], 1. Flod i mellersta
Frankrike, biflod fr. h. till Loires biflod Vienne;
upprinner på Plateau de Millevaches
(Centralmassivet). Omkr. 250 km; föga segelbar. —
2. Departement i mellersta Frankrike, kring
floden C:s övre lopp; 5,606 kvkm, 228,344
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
