Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Creuse - Creusot (Creuzot), Le - Creutz, släkt - Creutz, Carl Gustaf - Creutz, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Creusot—Creutz, C. M.
156
Bild från artilleriverkstäderna i Le Creusot.
inv. (1921). Huvudstad Guéret (7,963 inv.).
C. är bergigt och fattigt. Inbyggarna
utvandra ofta över sommaren till Paris, där
de ta arbete som murare. C:s huvudnäring
är boskapsskötsel. Stenkol förekommer.
Berömd tillverkning av vävda tapeter (Aubusson).
Creusot (Creuzot), Le [lo krözå’], stad
i fr. dep. Saöne-et-Loire, 120 km n. n. v. om
Lyon; 38,396 inv. (1921; 1,320 inv. 1807, 2,700
inv. 1836). C. omges i n. och s. av kol- och
järnfält (Épinac- och Blanzyfältet), vilket
möjliggör dess storartade industri. I C., där
hyttor upprättades redan 1781, finns ett av
Europas största metallurgiska etablissemang.
Det anlades 1837 av firman Schneider & c:o
och har sedan ägts av familjen Schneider.
1897 utvidgades affären betydligt, då a.-b.
Forges et chantiers de la Méditerranées
vapenverkstäder vid Le Hävre inköptes.
Sistnämnda firma, som förut mest sysslat med
skeppsbyggen, hade 1880 anlagt verkstäder
för kanontillverkning och därefter även ett
eget skjutfält vid Harfleur, 7 km ö. om Le
Havre, samt under sin skicklige ledare,
ingenjör Canet, snart svingat sig upp till en
ledande ställning. Efter sammanslagningen
övertogs den artilleristiska ledningen av
Canet, och firmans artillerikonstruktioner ha
sedan kallats Schneider-Canet. Genom
sammanslagningen blev Schneider & c^o
dominerande på världsmarknaden vid sidan av
Krupp, dock utan att uppnå Krupps
oerhörda produktion av artillerimateriel. Då i
slutet av 1890-talet frågan om ny
fältkanon-materiel fordrade sin lösning i alla länder,
gick Schneider & c:o i spetsen vid införandet
av systemet »lång eldrörsrekyl». Firmans
anläggningar i C. bilda en stad för sig,
omfattande stenkolsgruvor, koksverk, masugnar,
stål- och valsverk, kanongjuteri, verkstäder
för pansarplåt, lokomotiv, krigsmateriel m. m.
Före världskriget sysselsatte firman omkr.
20,000 arbetare. G. af W-dt.
Creutz [kröjts], gammal frälsesläkt, urspr.
från Finland, känd sedan 1400-talet.
Skepps-hövitsmannen MårtenMattsson (d. 1574)
fick 1569 bekräftelse på adelskapet. Hans
sonson landshövding Ernst Larsson C. (d.
1635) introducerades 1625 på svenska
riddar-huset. Dennes söner Lorentz (d. ä.) C. och
Ernst Johan (d. ä.) C. (om båda se nedan)
blevo friherrar 1654. En av L. C:s söner,
Johan C. (se nedan), blev greve 1719. En gren
av sistnämnda ätt immatrikulerades 1818 på
Finlands riddarhus som grevl. ätten n:r 1.
Creutz [kröjts], Carl Gustaf, friherre,
krigare (1661—1728), bror till J. C. I Karl
XII:s krig utmärkte han sig genom flera
djärva bragder och hade nått generalmajors
grad (1706), då han vid Perevolotjna 1709
råkade i rysk fångenskap. Bortförd till det inre
av Ryssland, arbetade han för upplysning och
sedlighet bland övriga krigsfångar och den
ryska befolkningen. Han utnämndes 1720 till
generallöjtnant och efter sin återkomst till
Sverige 1722 till general.
Creutz [kröjts], Carl Magnus, greve,
finländsk ämbetsman, historisk författare (1821
—93), sonsons sonsons son till J. C. Bedrev
först historiska studier i hemlandet och i
Sve
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
