Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crève-cœur - Crex - Cri - Cricetus - Crichton, James - Cricket - Crillon, ätt - Crillon, Louis - Crillon, Louis des Balbes de Berton de - Crime - Crimen - Crimson rambler - Crin d’Afrique el. Crin végétal - Crinoidea - Crinum - Cripple creek - Crisana - Crispi, Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Crève-cæur—Crispi
162
Crève-cæur [kräv-kö’r], berömd fransk
hönsras, utmärkt särskilt som göddjur.
Crex, se Kornknarr.
Cri, fr., rop. — Dernier c. [därnie’ kri’],
»sista skriket», d. v. s. sista modenyheten.
Cricètus, se Hamstersläktet.
Crichton [kraitn], James, skotsk lärd,
kallad »the admirable» (1560—omkr. 1582).
Uppfostrad jämte prins Jakob (Jakob VI) av G.
Buchanan (se d. o.), vann C. tidigt stort rykte
för lärdom; vid tjugu år talade han minst tio
språk och gjorde sig dessutom känd som
latinsk skald, musiker och skicklig idrottsman.
Särskilt synes han ha vunnit stor ära genom
disputationer vid universitetet i Padova. C:s
död är höljd i dunkel; den vanligaste
uppgiften är, att han vid ett nattligt
gatuslags-mål i Mantova dödats av den unge arvhertig
Vincenzo Gonzaga, för vilken han var lärare.
Cricket [kri’kit], se K r i c k e t.
Crillon [krijå’], fransk gren av den
pie-montesiska adelsätten Balbes, inkom till
Frankrike på 1400-talet och tog sig namn efter
godset C. i departementet Vaucluse. Ätten
fick 1725 hertigvärdighet. En son till Louis
C. (se nedan), hertig av Mahon, var Louis
An t oi ne de C., hertig av Mahon (1775
—1832), som blev spansk guvernör över
Bas-kiska provinserna 1808; han avlade ed till
Joseph Bonaparte, landsförvisades vid
Ferdinand VII:s återkomst och bosatte sig då i
Frankrike. Med en brorson till honom utgick
ätten på manssidan 1870.
Crillon [krijå’], Louis, hertig av Mahon,
fransk-spansk krigare (1717—96). Stred i
franska hären i Italien 1733—36 och i Bayern
1742, blev i sjuåriga kriget generallöjtnant
1758. Gick 1762 i spansk tjänst och erövrade
från England ön Menorca med huvudstaden
Mahön 1782, varefter han blev spansk hertig.
Hans »Mémoires militaires» utgåvos 1791.
Crillon [krijå’], Louis des Balbes de
Berton de, fransk krigare (1543—1615).
Grundläde sin berömmelse för lysande
tapperhet under Frans av Guise vid Calais’ erövring
1558. Under hugenottkrigen var C. hovets
anhängare. Han deltog som malteserriddare i
kampen mot turkarna och utmärkte sig i
slaget vid Lepanto 1571. C. ogillade starkt
Bartolomeinattens dåd, följde 1573 Henrik III
till Polen och understödde honom sedan i
Frankrike mot ligan samt blev
infanterigeneral. 1588 vägrade han mottaga Henriks
uppdrag att mörda Henrik av Guise men erbjöd
sig att duellera med honom. Efter Henrik
III:s död blev han anhängare av Henrik IV.
C. var sin tids Bayard. Litt.: Montrond,
»His-toire du brave C.» (5:e uppl. 1874).
Crime [krim], fr., brott, se D é 1 i t. — C.
passionel [-pasiånäT], fransk benämning på
brott, begånget av kärlek och svartsjuka.
Crlmen, lat., beskyllning, brott. — C. laè’sae
majestätis, majestätsbrott (se d. o.).
Crimson rambler [kri’mzn rä’mblo], se
Rosor.
Ord, som saknas under
Crin d’Afrique [krä’ dafri’k] el. C r i n v
é-gétal [-ve^etaT], fr., krollsplint (se d. o.).
Crinoldea, se Hårstjärnor.
Crinum, se N a r c i s s v ä x t e r.
Cripple creek [kripl krik], stad i Colorado,
U. S. A., s. v. om Pike’s peak; 2,325 inv.
(1920). Blev 1891 medelpunkt för
nordamerikanska guldproduktionen men har senare
gått tillbaka.
Crisana [krija’na], landsdel i n. v.
Rumänien, invid ungerska gränsen; 17,086 kvkm,
1,114,027 inv. (1920). Huvudort är Oradea
mare (Grosswardein). C:s ö. del fylles av
Transsylvaniens berg (Biharbergen), som i v.
övergå i ungerska slätten. Bevattnas av Körös’
källfloder och på gränsen i s. av Maros. Ur
Biharbergen brytas järn, koppar, brunkol,
bauxit. Malmexporten 1920 utgjorde 250,000
ton. Skog täcker omkr. 5,000 kvkm, därav
mer än hälften ekskog. På slätten drives ett
givande jordbruk; omkr. 4,500 kvkm åker.
Mest odlas vete. C. uppdelas i tre
departement: Arad med liknämnd huvudstad, Bihor
med huvudstaden Oradea mare och Salagiu
med huvudstaden Zalaü.
Cri’spi, Francesco, italiensk statsman
(1819 4/io—1901 12/8). Tillhörde en albansk släkt
och föddes i Ribera på Sicilien. Tidigt blev
C. advokat, deltog i det misslyckade
upproret på Sicilien 1848
—49, var därunder
en tid
revolutionsrege-ringens krigsminister
men måste fly och
förde länge ett
kringflackande liv i kontakt
med de italienska
frihetsvännerna, särskilt
Mazzini. 1860 deltog
han i Garibaldis tåg
till Sicilien, var en tid
dennes högra hand och
motarbetade Cavours
politik att inkorporera Sicilien och Neapel i det
nya italienska konungariket. Som republikan
invaldes C. 1861 i italienska parlamentet men
övergick 1864 till monarkismen med de
ryktbara orden: »Monarkien förenar oss, republiken
skulle söndra oss». Han blev en av den
konstitutionella vänsterns ledare och valdes 1876 till
deputeradekammarens president. Under en
halvt officiell resa (1877) till Paris, Berlin,
London, Wien och Budapest knöt han
värdefulla förbindelser, bl. a. med Bismarck. I
dec. s. å. blev han inrikesminister i Depretis’
kabinett och lyckades förmå kardinalkollegiet
att hålla konklaven efter Pius IX :s död i
Rom. Efter 70 dagar avgick C. ur ministären,
då han beskyllts för tvegifte. Han frikändes
av domstolen, då hans 1853 ingångna
äktenskap med en tvätterska befanns ogiltigt, enär
vigselförrättaren varit obehörig.
I deputeradekammaren var C. en av
vänsterns främsta krafter och vann allt större
politiskt anseende. I april 1887 blev han åter
C, torde sökas under K. V. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
