Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crispi, Francesco - Crispien, Arthur - Crispin - Crispinus coh Crispinianus - Crispus - Cristiernin, Harald af (Christiernin) - Cristinos - Cristóbal - Cristobalit - Cristofori, Bartolommeo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Crispien—Cristofori
164
Bebådelsen. Målning av Petrus Cristus.
inrikesminister under Depretis och efter
dennes död (29 juni s. å.) även konseljpresident
och utrikesminister. Hans regering präglades
av fasthet, kraft och reformer, bl. a. en ny
strafflag. Han stärkte vänskapen med
Tyskland men kom på spänd fot med Frankrike,
ytterst på grund av den franska annekteringen
av Tunisien. Han ivrade för ett starkare
försvar och behövde därför nya skatter trots
stora besparingar i förvaltningen. 31 jan.
1891 föll han, efter ett häftigt utfall mot
högern, på en budgetfråga och återgick till
sin advokatverksamhet. De följande
regeringarna, Rudini och Giolitti, kunde icke
bemästra landets svårigheter, och i dec. 1893
kom C. åter till makten. Han undertryckte
nu med stränghet oroligheter- på Sicilien och i
Massa e Carrara; efter ett anarkistiskt
mordförsök mot C. 16 juni 1894 genomdrevos stränga
lagar mot omstörtningsmännen. Han stödde
finansministern Sonninos radikala försök att
förbättra finanserna, anklagades 1894 av sina
motståndare för att ha mottagit penningar
av den 1893 sammanstörtade Banca romana
men avvisade anklagelserna och vann vid
valen 1895 stor majoritet. Då C. sökte
fullfölja den italienska erövringspolitiken mot
Abessinien och italienarna 1 mars 1896 vid
Adua ledo ett förkrossande nederlag, blev detta
orsaken till C:s fall (5 mars s. å.). En 1897
tillsatt parlamentarisk kommission
konstaterade, att C. vid sitt ämbetstillträde 1893
funnit fonden för hemliga utgifter tom och
upptagit förskott hos en bank, vilka sedan skulle
ersättas genom avbetalningar. Kommissionen
föreslog ett uttalande om klander av denna
åtgärd, vilket biträddes av kammaren. C.
nedlade 1898 sitt mandat men återvaldes s. å.
med överväldigande majoritet. Han var en
glödande patriot, en kraftnatur och en av sitt
lands stora statsmän, men meningarna om
hans politik ha varit delade. — Litt.: C:s
»Scritti e discorsi politici» (1890; 2:a uppl.
1903); hans memoarer och papper utgåvos av
Palamenghi-Crispi (1911 f f.; valda delar i fr.,
ty. och eng. övers., resp. 1911, 1912 och 1914);
biogr. av W. J. Stillman (eng., 1899) och G.
Castellini (ital., 1915). A. A-t.
Crispien [-pi’n], Arthur, tysk politiker
(f. 1875); led. av tyska riksdagen sedan 1920.
Var en av det oavhängiga socialistpartiets
ledare, motverkade 1920 kraftigt partiets
anslutning till tredje internationalen och hade
1922 stor andel i dess återförening med
socialdemokratiska partiet.
Crispin [krispä’], stående komisk fransk
teaterfigur omkr. 1650—1750, en listig
betjänt, stundom också en dum sådan.
Crisplnus och Crispiniänus, helgon och
martyrer, två bröder, som enl. traditionen
under den diokletianska förföljelsen flydde från
Rom till Soissons och där, trots sin förnäma
härkomst, levde som skomakare. Drivna av
kristlig kärlek, gjorde de skor åt de fattiga.
Om uppgiften, att de ibland stulo materialet
härtill från förmögnare garvare (härav c r
i-s p in a der = välgärningar på andras
bekostnad), vet legenden intet. De uppgivas ha
lidit martyrdöden i mars 287. De äro
läderarbetarnas och vävarnas skyddspatroner.
Deras dag är 25 okt. A. G-w.
Cri’spus, Konstantin den stores äldste son
(omkr. 307—326 e. Kr.). C. bidrog som
anförare för flottan mycket till faderns stora
seger (323 e. Kr.) över Licinius. 326 e. Kr. lät
Konstantin döda sin begåvade och ridderlige
son på grund av en måhända obevisad
misstanke om att denne stått i brottsligt
förhållande till sin styvmoder, Fausta.
Cristiernln, Harald af, amiral (1751—
99); hette före sitt adlande (1783) C h r
i-stiernin. Han blev 1776 major vid
amiralitetet och tjänstgjorde 1777—80 i engelska
marinen. Som fregattchef hade C. 1780 att
kon-vojera alla genom Öresund utgående svenska
handelsfartyg. 1 slaget vid Högland 1788
erövrade han ryska linjeskeppet »Vladislav».
Befordrad till överste, blev han kort därpå
fången, frigavs efter Väräläfreden 1790 och
blev 1795 konteramiral.
Cristfnos, spanskt politiskt parti 1833—40,
anhängare till regentinnan Maria Kristina
och dottern Isabella under striden mot
karlisterna. Jfr Spanien, historia.
Cristöbal [-stå’val], hamn i
Panamakanal-zonen, vid kanalens utlopp i Limön bay av
Karibiska havet; i distriktet C. 8,508 inv.
(1920). C. är kanalens transitoplats vid
Atlanten (liksom Balboa vid Stilla havet). N.
om C. ligger staden Colon (se d. o.).
Cristoballt, se Kvarts.
CristoTori, Bartolommeo, italiensk
in-strumentmakare (1655—1731); från 1690 verk-
Ord, som saknas under C,
torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
