Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cristofori, Bartolommeo - Cristus (Christus), Petrus - Criterium, Kriterium - Crittenden, John Jordan - Crivelli, Carlo - Crna Gora - Croce, Benedetto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Cristus—Croce, B.
166
sam i Florens, där han
konstruerade det första pianofortet
(hammarflygeln). Instrumentet
beskri-ves först 1711. Jfr
Pianoforte. T. N.
Cristus (Christus), Petrus,
flamsk målare, verksam i Brygge,
där han blev borgare 1444 och
omtalas ännu 1472. C. var
troligen elev till Jan van Eyck, av
vars stil hans målningssätt är
bestämt; hans arbeten — religiösa,
ofta genreartat behandlade motiv
samt porträtt — ha varm och
mättad färg, ytterst fint
detaljerande penselföring och ofta ett
drag av poetisk
stämningsskild-ring. Se bild sp. 163. Litt.: M. J.
Friedländer, »Die
altniederländi-sche Malerei», 1 (1924). H. W-n.
Critèrium, Kriterium (grek.
kritérion), kännetecken. — C. véri,
lat., kännetecken på sanningen (av
någonting).
Crittenden [kri’tndon], John
J ordan, nordamerikansk
politiker (1787—1863). Född i
Kentucky, blev C. 1807 praktiserande
advokat, invaldes 1816 i Kentuc-
kys legislatur och representerade 1817—19,
1835—41, 1842—48 och 1855—61 sin hemstat
i unionens senat. 1841—42 var han attorney
general under presidenten Harrison och 1850
—53 under presidenten
Fillmore. C. var en av
whigs’ främsta män
och sökte efter Henry
Clays död (1852)
trygga dennes verk genom
att i den nationella
enighetens intresse
åvägabringa en ny
kompromiss i
slavfrågan. I dec. 1860
framställde han utan resul
tat ett medlingsförslag
(»Crittenden compro-
mise») av innehåll, att till unionsförfattningen
skulle fogas två tillägg, enl. vilka slaveriet
skulle förbjudas n. om 36° 30’ n. br.
(»Mis-sourikompromissens» inskrivande i
författningen) och nya stater i övrigt få upptagas i
unionen, vare sig deras författningar tilläto
el. förbjödo slaveri. 1861—63 var han led. av
representanternas hus. — Litt.: »Life of J.
J. C.» av hans dotter mrs Chapman-Coleman
(2 bd, 1871). V. S-g.
Crive’lli, Carlo, veneziansk målare (trol.
omkr. 1430 el. 1435—omkr. 1495), verksam i
Venezia (intill 1457), trol. i Padova och
Fer-rara samt (fr. o. m. 1460-talets senare del)
i Markerna, bl. a. 1473—88 i Ascoli Piceno.
Påverkad av veneziansk tradition och av den
padovanska skolan (Squarcione, Mantegna),
utbildade C. ett egenartat målningssätt med
Maria med Kristusbarnet och sju helgon. Målning av Carlo
Cri-velli, 1480-talet. I Kaiser-Friedrich-Museum i Berlin.
ytterligt rikt användande av guld, stundom
i relief, i dräkter, accessoarer och arkitektur,
vilket i samband med de rena, ljusstarka
tem-perafärgerna ger hans målningar, vilka nästan
alla äro andaktsbilder, en strålande rik och
festlig helhetsverkan. Mot denna
färghållning kontrasterar figurernas intensivt
patetiska uttryck, fyllt än av glödande passion,
än av djup sorgbundenhet. — Jfr L.
Ven-turi, »Le origini della pittura veneziana»
(1907). H. W-n.
Crna Gora [tso’rna gå’ra], »svarta berget»,
serbokroatiskt namn på Montenegro.
Croce [krå’tje], Benedetto, italiensk
filosof (f. 1866 25/2). Efter studier i Rom och
Neapel bosatte sig C. i den senare staden, i
vars historiska förening han blev sekreterare,
och skrev ett stort antal arbeten om s.
Italiens politiska historia, litteratur och kultur
(»La rivoluzione napoletana del 1799», »La
Spagna nella vita italiana durante la
rinas-cenza», »Storie e leggende napoletane» m. fl.)
och var verksam som utgivare. 1903 började
han utge La Critica, Rivista di Letteratura,
Storia e Filosofia, där han själv publicerat en
längre följd avh., särskilt flera om moderna
italienska författare (utg. i bokform som
»Letteratura della nuova Italia», 4 bd). Hans
historiska och kritiska författarskap kom
småningom att träda tillbaka för det filosofiska.
C:s förnämsta verk är »Filosofia dello spirito»,
bestående av »Estetica come scienza dell’
es-pressione e linguistica generale» (1902),
»Lo-gica come scienza del concetto puro»,
»Filosof ia della pratica: economia ed etica» och
»Teoria e storia della storiografia» (1913).
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
