Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronhjort, Abraham - Cronhjort, Carl Gustaf - Cronholm, Abraham - Cronholm, Bernhard August - Cronje, Piet Arnoldus - Cronquist, Albert Werner - Cronstedt, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Cronhjort, C. G____Cronstedt
182
hos hertig Eberhard av Württemberg 1669—
75. Han blev överste för Smålands dragoner
1676 och för Kronobergs reg:te 1678,
landshövding i Nylands och Tavastehus län 1696
och s. å. frih. samt 1700 generalmajor av
infanteriet. S. å. anförtroddes åt C. försvaret
av Finlands och Ingermanlands gränser. Febr.
1701 gjorde han infall i Ryssland men kunde
ej hindra Nöteborgs fall okt. 1702. Vid Lachis
slog han 12 juni 1703 en rysk trupp men
utrymde Ingermanland i juli s. å. I Viborg
nedlade han sitt befäl och dog i Helsingfors
i nov. s. å. Jfr A. Munthe, »Karl XII och
den ryska sjömakten», I (1924).
Cronhjort, Carl Gustaf, frih.,
ämbetsman (1694—1777), son till A. C. Inträdde
1708 i hären och var 1718 med i Norge. C. var
major vid Kronobergs reg:te 1731—43 och blev
överste för garnisonsreg:tet i Stralsund 1749.
Han blev landshövding i Västernorrlands län
1755 oeh var inflytelserik riksdagsman, men
då han övergått från hatt- till hovpartiet,
avsattes han genom partiintriger dec. 1756.
Rehabiliterad 1762, var C. president i
Krigskollegium 1762—68. Han slöt sin ätt.
Cronholm, Abraham, historiker (1809—
79). Fil. dr vid Lunds univ 1829, blev C. 1831
docent där i nordiska historien och
antikvi-teterna samt adjunkt i historia 1838. Han
prästvigdes 1841,
förestod under kortare
perioder professurerna i
historia och
kyrkohistoria, utnämndes 1849
till e. o. prof, i
nordisk historia men tog
avsked 1855 och fick
samtidigt av riksdagen
ett anslag för att
fortsätta sina historiska
arbeten. Han företog
omfattande
arkivforskningar i utlandet, tog
1868 avsked från prästämbetet och var de
senare åren av sin levnad bosatt i
Stockholm. — C. var en av Sveriges flitigaste
historiska författare; hans skrifter vila
oftast på grundliga arkivstudier, men
framställningssättet har gjort dem mindre
njutbara. Han skrev utom lat. disputationer i
medeltidshistoria bl. a. »Wäringarna» (1832),
»Fornnordiska minnen» (2 dir, 1833—35),
»Skånes politiska historia» (2 dir, 1847—
51), »Sveriges historia under Gustaf II
Adolphs regering» (6 dir, 1857—72) samt
»Trettioåriga kriget och underhandlingarne i
Tyskland. Från konung Gustaf II Adolphs död
till Westfaliska fredsslutet» (2 bd, 1876—80).
C. författade ock många biogr. i Biogr.
lexikon, även sin självbiografi i bd 3 (1837) och
bd 3, ny följd (1859—60). (A. A-t.)
Cronholm, Bernhard August,
tidningsman (1813—71), bror till Abraham C. Blev
1838 fil. dr vid Lunds univ. och var 1840—
52 docent i kemi där. 1848—71 var C.
redak-Ord, som saknas under
tör för den av honom grundade tidningen
Snällposten i Malmö, som han gjorde till en av
landsortens främsta. I stort sett konservativ,
bekämpade han representationsreformen 1865.
C. utövade jämväl bokhandels- och
förlagsverksamhet. Han utgav 1840—42 kalendern
Hertha och deltog livligt i den skandinaviska
studentpolitiken.
Cronje [krå’njo], Piet Arnoldus,
boergeneral (1835—1911). Härstammade från en
hugenottfamilj och förde under boerkriget 1881
befälet vid belägringen av Potchefstroom. C.
blev sedermera medlem
av Transvaals folkråd
och verkställande råd
samt var en tid
över-uppsyningsman över
den infödda
befolkningen, mot vilken han
förfor med gammaldags
hårdhet. Det var C.,
som 2 jau. 1896 bragte
dr Jamesons
fribytar-skara att efter det
misslyckade infallet
kapitulera vid Krügersdorp
(Doornkop). Vid det stora boerkrigets utbrott
i okt. 1899 sändes C. som befälhavare för
Transvaals västra armé först att belägra
Ma-feking, förflyttades snart till belägringshären
utanför Kimberley samt tågade vid lord
Me-thuens anryckning att möta denne. Striden
vid Modder river (28 nov.) blev oavgjord, men
då Methuen (10—11 dec.) angrep C:s nya
försvarsställning vid Magersfontein, slogos
engelsmännen tillbaka med stor manspillan. Då
lord Roberts företog sin stora flankmarsch
och general French undsatte Kimberley (15
febr. 1900), nödgades C. i stor hast retirera
från Magersfontein, följde Modder rivers norra
strand och upphanns 17 febr, av French vid
Paardeberg, där han under de följande
dagarna kringrändes på alla sidor. Efter ett
anfall av en kanadensisk styrka natten till
27 febr, kapitulerade han samma morgon med
hela sin här (4,106 man och 6 kanoner). Han
hölls sedan till krigets slut som krigsfånge
på S:t Helena och återvände efter fredsslutet
till Transvaal. V. S-g.
Cronquist, AlbertWerner, kemisk
tekniker (1846—1910). Genomgick 1863—66
Teknologiska institutet, innehade 1872—84
ke-misk-teknisk byrå i Stockholm, var 1877—84
handelskemist där och från 1876 statens förste
kontrollant för eldfarliga oljor. C. ägnade
tidigt de nyare sprängämnena sitt studium,
var 1882—1904 flottans sakkunnige rörande
dessa samt från 1897 inspektör för explosiva
varor och sprängämnestillverkningen i riket.
Han fick 1893 professors titel. G. H-r.
Cronstedt, svenska ätter. Mårten
Gåve 1 i u s (1638—96), inspektor över de
oxen-stiernska godsen och kusin till Petrus
Gave-lius (se C e d e r s c h i ö 1 d, sp. 745), adlades
1686 med namnet C. Då han var barnlös,
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
