Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronstedt, ätter - Cronstedt, Axel Fredrik - Cronstedt, Carl - Cronstedt, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Cronstedt, A. F___Cronstedt, C. J.
184
Medalj över Axel Fredrik
Cronstedt, slagen av
Vetenskapsakademien 1882.
adopterades 1693 under hans adliga namn och
nummer hans hustrus barn i 1 :a giftet med
Anders Olderman (f. i Rostock,
köpman i Stockholm, d. 1679). Av dessa blev
Jakob C. (se nedan) stamfar för grevliga ätten
C. och Gabriel C. (se nedan) för adliga ätten,
som utgick i Sverige 1910 men fortlever i
Australien oeh Finland (en medlem blev frih.
i Finland 1870). Jakob och Gabriel C:s
bror Carl C. (se nedan) blev stamfar för
fri-herrliga ätten C., utdöd 1877 (på manssidan
1834). (B. H-d.)
Cronstedt, Axel Fredrik, bergmästare
(1722 23/12—65 10/8), son till Gabriel C. En
av de allra främsta märkesmännen i
mineralogiens historia. Student i Uppsala 1738,
intresserades C.
genom J. G.
Walle-rius’ föreläsningar
1741 för
mineralogiska studier. 1742
ingick C. som
aus-kultant i
Bergskollegium i
Stockholm, där han togs
om hand av Daniel
Tilas, som bl. a.
gjort sig
synnerligen högt förtjänt
om ej blott våra
malmfyndigheters
utan även hela
landets geologiska
utforskande. C. blev
här lärjunge även till kemisten Georg Brandt
(se d. o.) och den utmärkte metallurgen
och mineralogen Anton von Swab. Efter att
1746 ha blivit e. o. notarie i
Bergskollegium, befordrades C. 1748 till
geschwor-ner i öster- och Västerbergslagen, där han
1758 utnämndes till bergmästare. Till led. av
Vet.-akad. kallades C. 1753. Han var en
mycket duglig bergsman, och 1752 ingav han till
Bergskollegium i manuskript en mycket
förtjänstfull »Mineral-Historia öfwer en del af
Wästmanland och Dalarne» (övers, i förkortad
form till tyska 1781). Sin största berömmelse
förvärvade C. dock såsom kemist och mineralog.
Kemien riktade han bl. a. med upptäckten av
metallen nickel, som han påvisade i malm
från Los’ koboltgruvor i Hälsingland
(Vet.-akad :s handl. 1751—54). Vid sina
mineralogiska försök betjänade sig C. av biåsröret,
och han var den förste, som gjorde sådana
förbättringar av detta instrument och
utbildade förfaringssättet vid dess användande så,
att det blev lämpligt för bestämmandet av
den kvalitativa kemiska sammansättningen av
mineral i allmänhet. C. får därför anses som
den egentlige grundläggaren av
blåsrörske-mien. Om hans mineralogiska insatser, som
gjort honom förtjänt av namnet
»mineralogiens reformator», se Mineralogi. C.
genomförde sin reform i mineralogien med
»Försök til Mineralogie, eller Mineral-Rikets
Upställning» (1758; anonymt). Såsom en
antydan om huru uppskattad denna lärobok blev
må nämnas, att den översattes ej blott till
tyska (3 olika övers.) utan även till engelska,
franska, italienska och ryska. — C:s
manuskriptsamlingar förvaras i Vet.-akad :s bibi, i
Stockholm. Hans mineralsamling skall ha
inköpts av danske godsägaren och mineralogen
T. Chr. Bruun Neergaard. N. Zn.
Cronstedt, Carl, frih., krigare (1672—
1750); jfr släktöversikten. Ingick 1699 vid
artilleriet, deltog i slaget vid Narva 1700,
blev fången vid Berevolotjna 1709 men flydde.
Hemkommen,
nyupp-satte C. fältartilleriet
och bidrog till segern
vid Hälsingborg 1710.
Artilleriets brister här
föranledde C:s
nyda-ningsarbete, vilket,förordat av Stenbock,
triumferade vid
Gade-busch 1712. Kort tid
dansk fånge och
senare preussisk, rymde
C. 1716. Han blev
överstelöjtnant 1710,
över
ste 1713, generalmajor 1715 och chef för rikets
artilleri 1716. Han omskapade detta, gjorde
kanonerna lättare och hanterligare, utbildade
träffsäkerhet och skjuthastighet, och hans
»system» antogs av defensionskommissionen
1726. C. blev frih. 1718, deltog i norska
fälttåget, blev generallöjtnant 1720, general en
chef i Finland 1739 och president i
Krigskollegium 1740. Led. av Vet.-akad. s. å. Biogf.
av L. R. Hammarskjöld i Artilleri-Tidskrift,
bd 35 (1906). (B. H-d.)
Cronstedt, Carl Johan, greve, arkitekt
och ämbetsman (1709—79), son till Jakob C.
Studerade mekanik under Polhems ledning,
gjorde 1735—38 en studieresa till Tyskland,
Frankrike och Italien, ägnade sig sedan åt
byggnadskonstens studium under Hårleman
och var efter denne 1743—67 överintendent.
Som arkitekt fortsatte C. utan större
självständighet Hårlemans stil. Av C:s arbeten
märkas flyglarna vid Drottningholm (efter
ritningar av Hårleman med av C. vidtagna
förändringar), återställandet av Maria kyrka
i Stockholm efter branden 1759,
Amiralitets-kyrkan i Karlskrona (påbörjad 1760),
tyghuset vid Artillerigården i Stockholm (1763;
se bild vid art. Artillerigården),
Drottningholms teater (1764—65) och Olai kyrka i
Norrköping (färdig 1767). — 1767 blev C.
president i Kammarrevisionen, 1769 i
Kammarkollegium. Han invaldes 1739 i den s. å.
stiftade Vetenskapsakademien och gav 1756 i en
skrivelse till regeringen uppslaget till
Ritar-akademiens ombildning till en från
slottsbyg-get fristående målar- och bildhuggarakademi
(jfr Akademien för de fria
konsterna). — C. samlade ett vackert bibliotek
i konst, mekanik och naturvetenskap, vilket
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
