Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crux, Södra korset - Cruzada - Cruz Cano y Olmedilla, Ramón de la - Cruziana - Crwth - Crüger, Johann - Cryptobranchus - Cryptocarya - Cryptogamae - Cryptomeria - Cryptoprocta - Cryptorrhynchus - Crypturus - Cs (kemi) - C. S. (Chalmersska slöjdskolan) - C. S. A. - Csáky, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Cruzada—Csäky
202
bekanta stjärnbilden på s. stjärnhimlen. Se
Stjärnor.
Cruzada [sp. uttal kropa’da], sp. och port,
(av lat. crux, kors), korstågsgärd, skatt, som
påven pålade spanjorer och portugiser för krig
mot de otrogna. Senare betecknade c. i
Spanien och Portugal konungarnas inkomster av
dispensationer; även den domstol, som indrev
dessa avgifter.
Cruz Cano y Olmedilla [kro’p ka’nå i [-ål-mädiTja],-] {+ål-
mädiTja],+} Ramön de la, spansk
dramatiker (1731—95). Var sin tids populäraste
spanske teaterförfattare, fasthöll vid den
inhemska traditionen och stred emot det franska
inflytandet. Av C:s omkr. 300 stycken ha
mellanspelen (sainetes), humoristiska
vardags-och folklivsstycken, förblivande värde. Ett
urval utgavs 1882 med biogr. av Roque Barcia.
Cruziäna, se Fossila spår.
Crwth [kröt], keltiskt instrument, se
C h r o 11 a.
Criiger, J o h a n n, tysk kompositör av
evangeliska kyrkosånger (1598—1662).
Verkade i Berlin som organist i Nikolaikyrkan.
Hans berömdaste koralsamling är »Praxis
pie-tatis melica» (1640), som även för svensk
kyrkosång blev av betydelse. T. N.
Cryptobra’nchus, släkte av stjärtgroddjur
av fam. Amphiumidae (se d. o.). Det omfattar
två arter av salamandertyp med klumpiga
fötter (4 fingrar, 5 tår), stort och platt huvud
utan nos, platt bål, kantad av hudveck, samt
en från sidorna hoptryckt sims t j ärt. ögon
och tänder äro helt små. C. japonicus el.
maximus, jättesalamandern, till
färgen smutsigt gråbrun med mörkare fläckar,
kan bli över l1^ m lång och är det största
nu levande groddjuret. Den lever i klara,
rinnande bergbäckar, främst på Japans huvudö,
Hondo, men även i inre mellersta Kina, och
livnär sig av fiskar, groddjur och lägre djur;
nattdjur, som aldrig går upp på land; lägger
stora ägg i pärlbandslika snören. Ätes.
Närstående är det fossila släktet Andrias (se d. o.).
C. alleghaniensis, amerikanernas
»slamdjä-vul», finnes i Mississippis hela flodområde
samt i s. ö. staterna och blir högst 56 cm
lång; tecknad med svarta och gula fläckar
på smutsbrun el. grå botten. Skadedjur för
fisket. T. O.
Cryptocärya, se Muskot.
Cryptögamae, se Kryptogamer.
Cryptoméria, barrträdssläkte, med åt alla
sidor riktade fyrkantiga, sylformiga, krökta
barr och små, äggformiga kottar med
kam-likt tandade kottefjäll. Den enda arten, j
a-pansk ceder (C. japonica), är i Japan
och Kina ett viktigt skogsträd, som kan nå
en höjd av ända till 40 m. Den växer hastigt,
men veden är lös och av mindre värde. Odlas
ofta i Europa (i s. Tyskland, s. Tyrolen och s.
Steiermark även som skogsträd). G. M-e.
Cryptopro’cta, däggdjurssläkte, vars enda
art, C. ferox, är det största rovdjuret på Ma-
Ord, som saknas under
Fossa, Cryptoprocta ferox.
dagaskar, där kallat f o s s a. Den blir l1/»
m lång, svansen inberäknad, och är ett
skunk-djur, som till det yttre och till tänderna
verkar kattdjur. Till färgen gul med skiftning
i rött. Blodtörstig rövare av fjäderfä. T. O.
Cryptorrhy’nchus, se A 1 v i v e 1.
Cryptürus, se Tinamidae.
Cs, kem. tecken för en atom c e s i u m.
C. S. (d. v. s. Chalmersska
slöjdskolan), en 1864 i Göteborg bildad förening
av elever vid Chalmers tekniska institut.
C. S. A., förk. för Centralförbundet för
socialt arbete (se d. o.).
Csäky [tjä’ki], Albin, greve, ungersk
statsman (1841—1912). Var 1867—88
komi-tatet Szepes’ landshövding, blev 1888
undervisningsminister och företog som sådan flera
liberala reformer i mellanskolornas
undervis-ningsplan. I Wekerles 1892 bildade kabinett
behöll C. sin portfölj men avgick under
förhandlingarna om civiläktenskapslagen, 11 juni
1894. Efter 1900 var C. president i
magnathuset. (B. L-r.)
Jättesalamander, Cryptobranchus maximus.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
