Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Csanád - Csárdás - Csepel - Csikós - Csiky, Gergely - Csoma, Sándor (Körösi-) - Csongrád - Csorbasjön - Ct - Cteniza - Ctenoidfjäll - Ctenophora - Ctnr, Ctr - Cu (kemi) - Cuandu - Cuanza - Cuba - Cubanit - Cucujo - Cuculidae - Cuculus - Cucumis - Cucurbita - Cucurbitaceae, Kukurbitacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Csanåd—Cucurbitaceae
204
Csanåd [tjå’näd], komitat i Ungerns s. ö.
hörn, med Maros som s. gräns; 1,470 kvkm,
129,908 inv. (1920), varav 112,348 magyarer.
Utgör en ytterst bördig slätt. Huvudort är
Makö (37,660 inv. 1924). Några gränsområden
övergingo 1919 till Rumänien.
Csårdås [tfä’däj] (av ung. csårda, bykrog),
ungersk nationaldans i två delar, den första
i långsam 4/4-takt (lassu), den andra i häftigt,
vilt jagande tempo i 2/4- el. */4-takt (friss).
De äldsta c.-melodierna äro från 1500-talets
senare hälft. T. N.
Csepel [tja/päl], ö i Donau nedanför
Budapest (se d. o., sp. 171 o. 172); 257 kvkm, 35,988
inv. (1920). Var under medeltiden
sommarresidens för de ungerska konungarna.
Csikös [tJTkäJ], ung. (av csiko, föl), den
ungerske hästvaktaren på pusztan. Hans
oför-vägna gestalt spelade fordom en stor roll i
den ungerska folkdiktningen och har
behandlats även av konstpoesien, t. ex. i dikter av
Petöfi och Lenau.
Csiky [tjfki], G e r g e 1 y, ungersk
dramatiker (1842—91). Studerade teologi i Budapest
och i Wien, var 1870—78 prof, vid katolska
prästseminariet i Temesvär, övergick därefter
till evangeliska kyrkan, gifte sig och ägnade
sig åt författarbanan. C. skrev först
kyrko-historiska arbeten och utgav 1871 två
novellsamlingar. 1875 vann C. med sitt lustspel
»A jöslat» (Oraklet) ungerska vet.-akad:s
Te-lekipris. Hans tragedi »Janus» och hans
lustspel »Az ellenällhatatlan» (Den
oemotståndlige) vunno likaledes akad:s pris, och dramat
»A proletårok» (1880) rönte en ovanlig
scenisk framgång samt översattes till flera språk,
bl. a. danskan (»Proletärer»), Omtyckta blevo
flera andra skådespel av C:s hand, särskilt
lustspelet »Nagymama» (Mormor). C.
översatte förtjänstfullt Sofokles, Euripides,
Plau-tus samt franska och engelska dramer. C:s
samlade dramatiska arbeten utgåvos 1882—94
i 18 bd. (B. L-r.)
T. v. dryckeskärl av flaskkurbits (Lagenaria
vulgär is). T. h. luffasvamp (Luffa cylindrica).
Csoma [tjå’ma], Sändor (K ö r ö s i - C.),
ungersk språkforskare (1787—1842). F. i
Kör-ös, studerade C. vid reformerta högskolan i
Nagyenyed (Siebenbürgen) och blev lärare där.
Han fortsatte sina studier i orientaliska språk
och särskilt arabiska vid univ. i Göttingen
(1815—18), där han fattade beslutet att
uppsöka magyarernas urhem i det inre av Asien.
1819—31 genomreste han Egypten, Syrien,
Bochara, Punjab, Kashmir m. fl. länder. 1831
anställdes han som bibliotekarie hos Asiatic
so-ciety i Kalkutta. C. gjorde tibetanska språket
och litteraturen tillgängliga för den
europeiska vetenskapen, framför allt genom sina
banbrytande arbeten »A grammar of the
tibetan language» (1834) och »Essay towards
a dictionary tibetan and english» (1835). Jfr
Duka, »Life and traveis of Alex. C. de Körös»
(1885). I Budapest utges av prof. Németh (från
1921) Körösi C. Archivum. (B. L-r.)
Csongräd [tjahjgräd]. 1. Ungerskt komitat
på båda sidor om Theiss; 1,885 kvkm, 142,352
inv. (1920). Huvudstad Szeged. Fruktbart
slättland, delvis sumpigt och osunt. S. v.
delen övergick 1919 till Jugoslavien. — 2. Stad
i komitatet C., mitt emot Körös’ inflöde i
Theiss; 26,768 inv. (1924). Sodafabriker,
vinodling.
Csorbasjön [tja’rbä-], tjeck. Strbské jezero,
alpsjö, 1,350 m ö. h., i Höga Tatra
(Tjeckoslovakien), på vattendelaren mellan Väh och
Popräd. C. är medelpunkt för turistströmmen
i Karpaterna.
Ct, förk. för cent och centner.
Ctenfza, se Minörspindlar.
Ctenoldf jäll, se Fiskar.
Cteno’phora, se Kammaneter.
Ctnr, C t r och C r, förk. för centner.
Cu, kem. tecken för en atom koppar (lat.
cuprum).
Cua’ndu, se P i g g s v i n.
Cua’nza, flod i Port. Västafrika, seKuanza.
Cuba [sp. ko’coa], se Kuba.
Cubanlt, mineral, se K u b a n i t.
Cucu’jo, se Eldflugor.
Cucülidae, se Gökfåglar.
Cu’culus, se Göksläktet.
Cu’cumis, se Gurka och Melon.
Cucu’rbita, se Pumpa.
Cucurbitaceae, Kukurbitacéer,
växtfamilj av osäker systematisk ställning, oftast
placerad i närheten av Campanulaceae. Den
omfattar över 700 på ett 80-tal släkten
fördelade arter, de flesta växande i tropiska
länder, i såväl Nya som Gamla världen. De
äro med få undantag nedliggande el.
medelst klängen klättrande örter med
handnerviga, ofta flikade och strävhåriga blad.
Blommorna äro enkönade, med undersittande,
oftast 3-rummigt fruktämne, sambladig,
5-flikig krona och 5 vanl. på ett eller annat
sätt med varandra sammanvuxna ståndare.
Frukten är ett bär med talrika, platta frön,
sällan en kapsel.
En art, den som klängväxt odlade h u n d-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
