Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cucurbitaceae, Kukurbitacéer - Cúcuta - Cuddalore el. Kudalur - Çudra - Çudraka - Cudworth, Ralph - Cuenca - Cuernavaca - Cueva, Juan de la - Cuevas de Vera - Cugnot, Nicolas Joseph - Cui, Cesar Antonovitj - Cui bono? - Cuius regio, eius religio - Cujas el. Cujaus, Jacques de (Cujacius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Cücuta—Cujas
206
rovan (se d. o.), finns förvildad i s. och
mellersta Sverige. För sin snabba växt och sitt
vackra bladverk el. för sina egendomliga
frukter odlas även flera andra — arter av
släktena Cucurbita, Cyclanthera (se d. o.),
Thla-diantha, Trichosanthes m. fl. — som
prydnadsväxter på kalljord eller i växthus.
Frukterna av många kukurbitacéer spela en betydande
roll som födoämne, t. ex. gurka, pumpa,
melon och vattenmelon (se dessa ord
och Narasväxt). Medicinska egenskaper
har k o 1 o k v i n t (se d. o.). Den hårda
fruktväggen av flaskkurbitsen (Lagenaria)
nyttjas i varma länder till dryckeskärl o. dyl.,
och av Luffa-irukter beredas genom
macera-tion badsvampar, »luffasvamp». G. M-e.
Cücuta [ko’-], huvudstad i dep. Santander
del Norte, Colombia, nära gränsen mot
Venezuela; 29,490 inv. (1918). Järnväg till
flodhamnen Villamizär. Handel med kaffe, som
exporteras över Maracaibo i Venezuela.
Cuddalore [kadolä’o el. -lö’ø] el. K u d a 1 u r,
stad i s. Främre Indien, presidentskapet
Madras, på Koromandelkusten, 170 km s. om
Madras; 50,527 inv. (1921). Livlig handel på
Madras med olja, indigo och socker. Export
sjö-ledes av spannmål. Missionsverksamhet
började 1737 utövas i C.; den övertogs 1915 av
Svenska kyrkans mission.
Qüdra, indisk kast, se é u d r a.
Qüdraka, se 8 ü d r a k a.
Cudworth [ka’d<oop], R a 1 p h, engelsk
filosof (1617—88). Tillhörde den s. k.
Cambridge-skolan, som från kristligt-nyplatonsk
ståndpunkt trädde i opposition mot naturalismen
hos Bacon och Hobbes. Det finns eviga
sanningar, som tillhöra Guds väsen och för vilka
vi blott ha att öppna vårt sinne. Bakom varje
ting i den kroppsliga världen finnes en
bildande (plastisk) natur, och världsförklaringen
måste därför vara teleologisk. De moraliska
och rättsliga principerna äro av evighet givna
i Guds förnuft och kunna inses med samma
visshet som de matematiska sanningarna. C:s
huvudarbete, »The true intellectual system of
the universe» (1678), förblev fragment, och
hans »Treatise concerning eternal and
im-mutable morality» utgavs först långt efter
hans död (1731). S-e.
Cuenca [koä’rjka]. 1. Provins i det inre
Spanien, i Nya Kastilien, skild från
Medelhavet av prov. Valencia; 16,979 kvkm, 283,677
inv. (1924), en av landets glesast befolkade
provinser. I n. och ö. bergshöjder (omkr. 1,500
m ö. h.), i s. och v. det stäppartade La Mancha.
Boskapsskötsel (får). Huvudstaden, Cuenca,
ligger 902 m ö. h. på en klippa vid Jücar;
12,965 inv. (1921). Biskopssäte med vacker
gotisk katedral (1200-talet). — 2. (Santa
Ana de C.) Huvudstad i prov. Azuay, s.
Ecuador, 110 km s. ö. om Guayaquil, 2,581 m
ö. h.; 40,000 inv. Stor tillverkning av
panama-hattar. Universitet. I närheten gruvor.
Under byggnad är en bibana till linjen
Guayaquil—Quito.
Ord, som saknas under
Cuernavaca [koärnacoa’ka], huvudstad i
staten Morelos, s. Mexiko, 65 km s. om Mexico
city; 7,141 inv. (1910). C. ligger 1,645 m ö. h.,
har vackra omgivningar och härligt klimat
(omtyckt rekreationsort). I närheten
Xochi-calco (»blommornas kulle») med tempelruiner
från nahuaindianernas blomstringstid.
Cueva [koä’<oa], Juan de la, spansk skald
(omkr. 1550—efter 1609). Var mångsidigt
verksam men har framför allt betydelse som
dramatiker. C. uppträdde mot de ensidiga
an-tikefterbildarna och försvarade teoretiskt det
spanska dramat i sin versifierade poetik,
»Ejemplar poetico». Hans bästa dramer bygga
på gamla spanska romanser (»Los siete
in-fantes de Lara», »Bernardo del Carpio» m. fl.)
och äro skrivna på lyriska versmått, varför
C. bildar en övergång mellan det äldre spanska
dramat och Lope de Vega. (K. A. H.)
Cuevas de Vera [koä’coas öä <nä’ra], stad i
sp. prov. Almerfa, vid Almanzora; 22,127 inv.
(1921). I närheten silvergruvor.
Cugnot [kynjå’], Nicolas Joseph, fransk
ingenjörofficer (1725—1804). Var den förste,
som lyckades använda ångkraft för att
framdriva fordon, och byggde 1769 en liten
ång-vagn på tre hjul, avsedd för fyra personer.
»C:s ångvagn», som ej vann omedelbar
framgång på grund av regleringens
ofullkomlighet, plägar nämnas som en föregångare till
lokomotivet. G. H-r.
Cui [kui’], Cesar Antonovitj, rysk
tonsättare och musikskriftställare (1835—
1918), generallöjtnant och prof, i fortifikation i
Petersburg. Ägnade sig tidigt med allvar åt
musiken, slöt sig på 1870-talet till ungryska
skolan och skrev även uppsatser om rysk
musik. C:s rika alstring omfattar operor,
orkesterstycken (med och utan program) och
solosånger. T. N.
Cui’ bo’no?, lat., eg. »Till vad gott?» Till
vilket ändamål? Till vad nytta?
Cui’us re’gio, éi’us relfgio, lat., »landets
religion följer härskarens», en under
reformationstidevarvet härskande grundsats,
fastslagen vid religionsfreden i Augsburg (1555) och
westfaliska freden (1648).
Cujas [ky$a’s] el. Cujaus, Jacques
d e (lat. namnform C u j a c i u s), fransk
rätts-lärd (1522—90), lärare
i romersk rätt vid
flera högskolor,
slutligen i Bourges. C., som
kallats 1500-talets
Pa-pinianus, räknas som
grundläggare av den
historiska skolan inom
rättsvetenskapen
genom textkritiska
undersökningar av
»Cor-pus juris civilis» och
sina kommentarer
därtill, som avse att
be
lysa den tid, för vilken rättsbestämmelserna
äro avfattade. Alla hans arbeten äro på
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
