Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cunard-linjen - Cunctator - Cundiamarca - Cunene - Cuneo - Cunette - Cuneus - Cunha, Tristão da - Cuniberti, Vittorio Emilio - Cuninghame, Thomas - Cunningham, sir Alexander - Cunningham, Joseph Davy - Cunningham, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211 Cunard-linjen—Cunningham 212
Cunard-linjen [kjönä’d-], eng. Cunard line,
ett av de största ångbåtsbolag, som
upprätthålla transatlantisk linjefart. Företagets
grundare var amerikanske köpmannen Samuel
Cunard (1787—1865), som urspr. i sitt
hemland sökte vinna intresse för en
ångbåts-linje mellan Amerika och England. Då detta
icke lyckades, flyttade C. 1839 till England,
där han bildade det sedermera så ryktbara
företaget, The Cunard steam ship company
limited, med ett ursprungligt aktiekap. av
270,000 pd st. Bolagets första ångare var
hjulångfartyget »Britannia» om 1,154
bruttoton och 740 indikerade hkr, som 4 juli 1840
avgick på sin första resa över Atlanten.
Resan tog 14 dagar och 8 timmar. Ung.
samtidigt med »Britannia» anskaffades ytterligare
tre ångare av samma storlek, vilka insattes
i fart mellan Liverpool och Boston. Bolagets
ångbåtsflotta har sedan dess hastigt
utvecklats och försetts med fartyg av modernaste
typer. Den omfattade i juli 1925 33 fartyg
om tills. 444,641 bruttoton. Särskilt ryktbara
blevo de 1907 färdigbyggda ångfartygen
»Mau-retania» och »Lusitania» (se d. o.), vartdera om
30,696 bruttoton och med turbinmaskineri om
70,000 indikerade hkr och 26 knops fart, vilka
länge voro världens största fartyg. Bolagets
största ångare är turbinångaren »Berengaria»
om 52,220 bruttoton och 70,000 hkr, som urspr.
under namnet »Imperator» tillhörde
Hamburg-Amerikalinjen men genom freden i Versailles
överlämnades till England. »Berengaria» är
till storleken det tredje av världens fartyg.
Bolaget upprätthåller regelbunden
passagerar- och godstrafik mellan England
(Liverpool, London, Southampton) jämte Tyskland
(Hamburg) och Amerika (Boston, New York)
jämte Kanada (Halifax, Montreal, Quebec)
ävensom mellan Amerika och hamnar vid
Medelhavet och Svarta havet. Ax. L.
Cunctätor, den senfärdige, »sölaren», namn
på romerske diktatorn Quintus Fabius
Maximus. Se Fabius.
Cundinama’rca, departement i mellersta
Colombia; 22,300 kvkm, 812,036 inv. (1918). I
C:s v. del höjer sig östkordilleran med
bördiga dalgångar och platåer; i ö. vida slätter.
Rikt på skog. Magdalenafloden utgör v. gräns.
C. producerar kaffe, tobak m. m. och har rika
saltgruvor (Zipaquirä), petroleum m. m.
Huvudstad är republikens huvudstad, Bogotä.
Cunène, flod, se K u n e n e.
Cu’neo, fr. Coni, provins i Piemonte, n. v.
Italien, vid gränsen mot Frankrike; 7,435
kvkm, 623,598 inv. (1921). C. uppfylles i v.,
s. och ö. av Cottiska alperna, Havsalperna och
Liguriska alperna, f. ö. utgör C. en del av övre
Poslätten. Huvudstad är Cuneo, vid Gessos
inflöde i Stura; 31,221 inv. (1921).
Biskopssäte. Silkes-, bomulls- och pappersindustri.
Staden var förr befäst och hade stor
strategisk betydelse.
Cunette [kynä’t], fr., se K y n e 11 och
Ränngrav.
Cu’neus, lat., kil, vigg; kilformig
slagordning, »svinfylking», avsedd att genombryta
fiendens här.
Cunha [ko’nje], Tristäo da, portugisisk
sjöfarande (omkr. 1460—omkr. 1540). Deltog
i det portugisiska besittningstagande! av
Indien och upptäckte den ö, som efter honom
kallas Tristan da Cunha. Hans son N u n o
da C. (omkr. 1487—1539) blev 1528
vice-konung av Indien och erövrade 1537 Diu.
Cunibe’rti [ko-], Vittorio Emilio,
italiensk skeppsbyggnadsingenjör (1854—1913).
Inträdde 1877 som löjtnant i marinens
ingenjörkår, där han avancerade till generalmajor.
C. var en föregångsman i fråga om
konstruktion av moderna slagskepp och
undervattensbåtar samt en av de första, som införde
oljeeldning på fartyg. Vid den på sin tid mycket
uppmärksammade internationella tävling, som
anordnades om plan för återuppbyggande av
ryska örlogsflottan efter rysk-japanska
kriget, fick C. högsta priset. Ax. L.
Cuninghame [ka’niuom], Thomas, militär
(1691—1759), född i Stockholm och son till
en till Sverige inflyttad skotte. Råkade vid
Tönningens kapitulation 1713 i dansk
fångenskap men flydde 1716 och deltog i Karl XII:s
tåg mot Norge 1718. 1742 under finska kriget
blev han tygmästare vid finska artilleriet,
1743 tygmästare vid artilleriet i Stockholm
samt 1757 överste för artilleriet. C.
grundläde en modellkammare för artilleriet (jfr
Artillerimuseum) och införde viktiga
förbättringar vid kanongjuterierna. Han
adlades 1747 och blev 1756 led. av Vet.-akad.
Cunningham [ka’niqøm], sir Alexander,
brittisk arkeolog (1814—93), bror till J. D. C.
Blev 1834 ingenjörofficer i Indien, var 1858—
70 överingenjör i Nordvästprovinserna och
1870—85 generalinspektör över de
arkeologiska arbetena i Indien. En stor del av hans
dyrbara samlingar gick vid hemresan
förlorad genom skeppsbrott. C., som författade en
hel del arbeten och sedan 1871 utgav
Archæo-logical Survey of India, var en av de bästa
kännarna av Indiens arkeologi, särskilt den
buddistiska. Han skrev bl. a. »The ancient
geogra-phy of India» (1871; ny uppl. 1924). J. Ch-r.
Cunningham [ka’niqøm], Joseph Davy,
engelsk militär (1812—51), bror till sir A. C.
Kom 1834 i tjänst i Indien och deltog som
politisk officer i det första kriget mot sikherna,
efter vars slut han sändes som resident till
Bhopal. Emedan C. i sitt med rätta berömda
arbete »A history of the sikhs» (1849) ansågs
ha begått indiskretioner om förhandlingar
under kriget, återkallades han 1850. J. Ch-r.
Cunningham [ka’ninem], William,
skotsk-engelsk ekonomisk historiker och teolog (1849
—1919). F. i Edinburgh, blev C. 1884 docent
i historia vid univ. i Cambridge och 1891
lärare vid Trinity college där samt var 1891—
97 prof, i nationalekonomi vid Londons univ.
Sedan 1887 var han präst vid
universitetskyr-kan Great S:t Mary’s i Cambridge. 1907 ut-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
