Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cunningham, William - Cunninghamia - Cuno, Wilhelm - Cup - Cuphea - Cupido - Cupreabark - Cupressus - Čuprija - Cuprit - Cuprum - Cup-tie-metod - Cuptävling - Cupula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Cunninghamia—Cupula
214
nämndes han till domprost av Ely. C. har i
sitt banbrytande ekonomisk-historiska arbete,
»The growth of english industry and
com-merce» (1882; flera vidgade och omarb. uppl.),
lämnat en mönstergill
skildring av Englands
ekonomiska liv ända
till mitten av
1800-talet och därvid sökt
uppvisa sambandet
mellan den
ekonomiska och den politiska
utvecklingen. Han har
dessutom utgivit en
utmärkt översikt av
västerlandets
allmänna ekonomiska
utveckling, »Western
ci
vilisation in its economic aspects» (2 dir,
1898—1900). Från C:s impuls utgår till stor
del den nutida engelska ekonomiska
historieforskningen.
C:s arbeten i aktuella ekonomiska och
politiska frågor präglas av hans etisk-historiska
åskådning, och med samma iver omfattar han
den sociala lagstiftningen och den
handelspolitiska imperialismen. Bland dessa arbeten
märkas »The use and abuse of money» (1891),
»Modern civilisation in some of its economic
aspects» (1896), »Rise and decline of the free
trade movement» (1904), »The case against free
trade» (1911) samt »Progress of capitalism
in England» (med bibliogr. över C:s dittills
utg. arbeten i ekonomiska och besläktade
frågor, 1916). C. var ock en uppburen predikant
och har utgivit flera kyrkohistoriska och rent
religiösa skrifter, bl. a. ett arbete om
Augustinus, »S:t Austin» (1886), »Christianity
and social questions» (1910), »Christianity and
economic Science» (1914) och »Christianity and
politics» (1916). E. Hkr.*
Cunningha’mia, barrträdssläkte, varav tre
arter äro kända. Den viktigaste av dessa,
C. lanceolata el. kinesiska
spjutgranen (se fig. 21 vid art. Barrträd), är ett
ända till 40 m högt träd, som träffas i v.,
mellersta och s. Kina. I prov. Si-chuan bildar den
ställvis ännu rena skogar. Trädet kallas av
de infödda »sha-shu» och lämnar deras kanske
viktigaste virke, vilket tjänar som material
vid allehanda snickeriarbeten: stolpar,
båtmaster, lådor, tändstickor o. s. v. Det ger
ett mycket varaktigt träslag för
husinredningar och nyttjas vid likkisttillverkning.
Arten infördes i början av 1800-talet till
Europa, där den dock som parkträd eg. endast
anpassar sig i Sydeuropa. De bägge övriga
arterna äro inskränkta till Formosa. — De
under namn av Cunninghamites beskrivna fossila
barrträdsresterna ha intet att göra med det
nutida släktet. C:s geologiska historia är
nästan alldeles okänd. R. Fl.
Cuno [kö’nå], Wilhelm, tysk stats- och
finansman (f. 1876). Blev 1907 efter vunnen
jur. doktorsvärdighet tjänsteman i riksfinans-
Ord, som saknas under
ministeriet och ådagalade under världskriget
sin finansorganisatoriska begåvning i flera
krävande befattningar, bl. a. som chef för
riksspannmålskontoret (till 1916) och därpå
som organisatör av
Kriegsernährungsamt.
Han blev i nov. 1917
(efter Ballin) chef
(Generaldirektor) för
Hamburg-
Amerikalin-jen, vars återhämtning
efter de svåra slag, som
först blockaden under
världskriget och därpå
fartygsförlusterna enl.
Versaillesfreden
medfört, väsentligen är
C:s verk. C. anlitades
som tysk sakkunnig vid förhandlingarna om
vapenstilleståndet 1918 och Versaillesfreden
1919. I spetsen för ett borgerligt
koalitions-kabinett var han nov. 1922—aug. 1923 Wirths
efterträdare som rikskansler samt sökte ge
nomföra ett enigt tyskt passivt motstånd mot
Frankrikes fordringar i samband med den i
jan. 1923 företagna Ruhrockupationen. Oir
C:s rikskanslerstid se närmare Tyskland,
historia. V. S-g.
Cup [kap], eng., bägare, pokal; prispokal,
vanl. i form av vandringspris, om vilken
större tävling utlysts. Mest känd är »the
english c.» (urspr. »the association c.») för
fotbollsspel i England, instiftad 1871, om
vilken årl. tävlas i England. Från denna
tävling härleda sig benämningarna »cuptävling»
och »cup-tie-metod» som kännetecken på den
enkla utslagningsmetoden vid tävling (se U
t-s 1 a g s t ä v 1 a n). En annan berömd
»cuptävling» är Davis c. i lawn tennis. U.
Cu’phea, se Fackelrosväxter.
Cupldo, lat., begär, åtrå; kärlekst rånadens
gud (jfr E r o s).
Cu’preabark, se K i n a b a r k.
Cupre’ssus, se Cypress.
Cuprija [tjo’-], stad i Jugoslavien, id
Mo-rava; 4,917 inv. (1921). Stenkolsgruvor och
sockerfabriker. I närheten klostret Ravanica,
grundlagt 1381.
Cuprlt, mineral av sammansättningen CugO,
d. v. s. kopparoxidul. C., som kristalliserar i
det reguljära systemet (se K r i s t a 11 s
y-s t e m), har djupröd färg och mycket stark
ljusbrytning (»metallisk diamantglans»). C.
förekommer i de övre, för syrsättning
tillgängliga delarna av kopparsulfidförekomster,
t. ex. i Cornwall, i Ural, vid Burra Burra i
Australien o. s. v. C. omvandlas i naturen ofta
till kopparkarbonat (malakit), t. ex. vid Chessy
nära Lyon. Där c. förekommer i större mängd,
utnyttjas den som kopparmalm. G. A-ff.
Cu’prum, lat. namn på koppar.
Cup-tie-metod [kap-tål], eng., se Cup.
Cuptävling [kap-], tävling enl.
utslagningsmetoden, se Cup och Utslagstävlan.
Cu’pula, se Frukt.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
