Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cygnæus, Fredrik - Cygnæus, Gustaf Alexander - Cygnæus, Uno - Cygnus - Cykadéer - Cykadofyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Cygnæus, G. A___Cykadofyter
242
läsvärd är däremot en god del av C:s
este-tiskt-kritiska författarskap, framför allt
kanske hans uppsatser om några av Runebergs
verk (bl. a. »Älgskyttarna» och »Fänrik Ståls
sägner») och hans avh. om »Det tragiska
elementet i Kalevala». Det epokgörande i
Runebergs demokratiska realism har ingen fattat
snabbare och få djupare än C. Bland C:s
historiska verk märkes »Joachim Zachris Duneker
och hans omgifning» (1858). — Mer än genom
det skrivna ordet har C. betytt genom det
talade. Oräkneliga voro de tillfällen, åt vilka
hans talkonst skänkte hög lyftning. Minnet
av hans talarbragd vid Florafesten 1848, då
»Vårt land» för första gången utfördes
offentligt, har förevigats genom en freskomålning
av E. Järnefelt i Helsingfors univ:s aula. Sina
konstskatter och sin villa testamenterade C.
till Finlands folk; såsom Cygnæi galleri i
Helsingfors bevarar donationen hans minne.
C:s »Samlade arbeten» utgåvos 1881—92 i 10
bd av E. Nervänder, som i ett 11 :e bd tillfogade
en upplysande biogr., »Minne af Fredrik C.».
Jfr även V. Tarkiainen, »F. C. runoilijana»
(1911); R. Forsman, »F. C. kirjailijana ja
aja-nilmiönä», I—II (1923—25); minnestal av S.
G. Elmgren (i Acta soc. scient. fenn., XII) samt
Y. Hirn, »Cygnæi galleri» (1924). E. K-n.
Cygnæus, Gustaf Alexander,
finländsk skriftställare (1851—1907), brorson till
Fredrik C. Blev 1877 lektor i latin vid
svenska klassiska lyceet i Äbo och hörde länge
till de ledande kulturella krafterna i denna
stad. Han var huvudredaktör för Åbo
Tidning (1885—1906) och verksam för Åbo
domkyrkas restaurering samt för utvecklingen av
stadens museer. Särskilt intresse ägnade han
den dramatiska konsten och dess historia och
utgav bl. a. en historik Över Åbo teater (1889
o. 1894). — C:s maka, Sofia
Wilhelmina (Mina) Backman (f. 1851), gjorde
sig tidigt bemärkt som skådespelerska i
Sverige och har i sitt nya hemland som lärarinna
vid Svenska teaterns elevskola i Helsingfors
och som direktionsmedlem vid de svenska
teatrarna i Åbo och Helsingfors inlagt stora
förtjänster om den finlandssvenska
scenkonstens utveckling. H. E. P.
Cygnæus, Uno, det finländska
folkskoleväsendets grundläggare (1810 12/i0—88 2/i),
kusin till Fredrik C. Blev student i Äbo 1827,
fil. mag. i Helsingfors 1836, prästvigd 1837
och 1839 pastor vid evangeliska församlingen
i dåv. ryska området av n. v. Amerika, med
station i Sitka. Där gjorde han betydande
naturalhistoriska samlingar, vilka han sedan
skänkte till univ. i Helsingfors. Från 1846
var han pastor och lärare i svenska och finska
församlingarna i Petersburg. 1858—59 gjorde
han på statens uppdrag en studieresa för att
vinna kännedom om folkbildningen i utlandet,
varefter han avgav ett utförligt »Förslag»
rörande folkskoleväsendet i Finland (tr. 1861).
Detta förslag föranledde en livlig polemik
men blev i huvudsak lagt till grund vid orga-
nisationen av Finlands folkskoleväsende. 1861
utnämndes.C. till inspektor för folkskolorna 1
Finland, och 1863—69 var han direktor för det
av honom organiserade
folkskollärar- o.
-lärarinneseminariet i
Jy-väskylä i Vasa län.
1871 och 1873
organiserade han
lärarinne-och lärarseminarierna
i Ekenäs och
Nykarle-by. Sedan 1870 var C.
led. av den s. å.
inrättade skolöverstyrelsen.
1877 blev han fil.
hedersdoktor vid
Uppsala univ:s jubelfest.
C:s pedagogiska system ansluter sig
närmast till Pestalozzis, Fröbels och Diesterwegs
principer. Som bas för undervisningsväsendet
bibehåller han den kristligt sedliga
undervisningen i hemmet och lägger från moralisk
synpunkt särskild vikt på kvmnobildningen.
Teckning, sång och gymnastik likställas av
honom med de övriga läroämnena, och
handarbetet ingår i den finländska folkskolans
program som ett viktigt formellt
bildningsmedel. Litt.: G. Lönnbeck, »U. C.» (1910) och
»Till U. C:s minne» (1910). E. G. P.*
Cy’gnus. 1. Se S v a n o r. — 2. Stjärnbild
på norra stjärnhimlen, se Svanen och
Stjärnor.
Cykadéer, se Cycadales.
Cykadofyter, Cycadophyta, en särskilt
under den mesozoiska perioden rikt utvecklad
större grupp av gymnospermer med flera
underklasser: den ännu fortlevande Cycadales
(se d. o.), de mesozoiska Bennettitales (se d. o.),
Nilssoniales (se N i 1 s s o n i a) m. fl. olika
typer av osäker systematisk ställning. A. G.
Nathorst, som införde namnet c., sökte,
särskilt på grundval av bladens
epidermisstruk-tur, uppdela de sterila mesozoiska
cykadofyt-bladen, som äro så vanliga i trias- och
jura-avlagringar, på de olika underklasserna.
Senare undersökningar synas också till fullo
bekräfta åsikten om epidermisstrukturernas
systematiska betydelse icke blott för c:s del
utan även för övriga gymnospermgrupper. De
flesta sterila mesozoiska cykadofytrester höra
med all sannolikhet till bennettiterna
(Anomo-zamites, Dictyozamites, Pseudocycas,
Ptero-phyllum, Ptilophyllum, vissa
Taeniopteris-arter, Zamites o. s. v.). Till Nilssoniales höra
utom släktet Nilssonia möjligen också vissa
andra Taeniopteris-arter. Sådana släkten som
Ctenopteris, Ptilozamites o. s. v. bilda troligen
en serie för sig.
C. uppträdde tidigast i yngre paleozoiska
lager och nådde sin rikaste utveckling under
juratiden. I undre krita voro de ännu rätt rikt
representerade, men sedan angiospermerna
börjat uppträda (under mellersta krita), trängdes
de hastigt undan och ha sedan dess endast
spelat en jämförelsevis underordnad roll i
jor
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
