Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cyklon - Cyklop - Cyklopi - Cyklopiska murar el. Pelasgiska murar - Cyklopöarna - Cylinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Cyklop—Cylinder
250
mens ö. flank, strävar i det senare fallet
jordrotationen att pressa luftmassorna emot
varandra oeh ger alltså upphov till högt
lufttryck. — Litt.: H. Hildebrandsson et L.
Teis-serenc de Bort, »Les bases de la météorologie
dynamique» (1900—07); J. v. Hann, »Lehrbuch
der Meteorologie» (1915); F.M.Exner,
»Dynami-sche Meteorologie» (1924); M. Margules, »Über
den Arbeitswert einer Luftdruckverteilung»
(1901) och »Über die Energie der Stürme»
(1903). Bjerknes’ cyklonteori återfinnes i
Geo-fysiske Publikationer, Oslo, vol. I: 2, II: 3, 4,
III: 1, 3, 4, 6; J. Algué, »Cyclones of the
Far East» (1904); J. Coronas, »The Quantico
typhoon» (1919). C. G. R.
Cyklop (lat. cy’clops, av grek. ky’klops,
»rundöga», av ky’klos, krets, cirkel, och ops,
öga). Man tänkte sig cykloperna såsom
jättelika gestalter med ett enda cirkelrunt öga
mitt i pannan. Hos Hesiodos höra de till
titanernas släkt, söner av Uranos och Gaia.
De inspärras av Uranos och sedan av Kronos
i Tartaros men frigivas av Zeus och tillverka
åt honom åskan och blixten, varigenom han
blir oövervinnelig i striden mot titanerna.
Hos Homeros äro de ett jättelikt och rått
herdefolk, boende på någon ö i Medelhavet,
vilken man sedermera identifierade med
Sicilien. Under den senare forntiden tänkte man
sig dem huvudsakligen såsom jättelika
smeder i Hefaistos’ tjänst, vilka hade sin
verkstad i djupet av eldsprutande berg,
företrädesvis Etna. Vid avbildandet av dessa
sistnämnda cykloper har den grekiska konsten
ofta frångått äldre föreställningssätt och
återgivit dem med normal ansiktsbildning. —
C.-myten har måhända sitt upphov från fynd i
sicilianska strandgrottor av fossila
dvärgele-fantkranier, som trötts härröra från jättestora
människor och vilkas sammanhängande,
skenbart i pannan belägna näsöppningar
uppfattats som en oparig ögonhåla. A. M. A.*
Cyklopl, medfödd missbildning, varvid båda
ögonen äro mer el. mindre sammansmälta
med varandra ung. på näsrotens plats. I
regel förefinnes samtidigt cyklencefali,
d. v. s. en hästskoformad sammansmältning
av de båda hjärnhemisfärerna. E. L-g.
Cyklöpiska murar el. P e 1 a’s g i s k a
murar. De väldiga murarna från förhistorisk
(mykensk, se d. o.) tid, t. ex. i Mykenai,
till-skrevos av grekerna antingen cykloperna eller
pelasgerna (namn på Greklands urinvånare).
Nu menar man med c. av stora, ohuggna
stenblock uppförda murar (i motsats till
polygo-nala eller av kvaderstenar). M. Pn N-n.
Cyklöpöarna (it. Scogli dei ciclopi el.
Fara-glioni), sju basaltklippor på Siciliens östkust,
vid staden Acireale. Enligt sagan slungades
de av den blinde Polyfemos efter Odysseus.
Cyli’nder (av grek. kyWndéin, rulla), rulle,
vals, vält. 1. Geom. Kropp, som begränsas
dels av två plana, kongruenta ytfigurer,
bottenytorna, dels av cylinderytan eller
mantelytan, som tänkes alstrad därigenom, att en
Cylinder. B—O axel, G j Gjj bottenytor, P
cylinder-el. mantelytan, K—A generatris.
rät linje, generatrisen, förflyttar sig
parallellt med sig själv utefter nämnda bottenytors
kantlinjer. Den med generatrisen parallella
linje, som tänkes dragen genom bottenytornas
medelpunkter, kallas c:s axel. Står denna
vinkelrätt mot bottenytorna, är c. r ä t, eljest
sned. T. B.
2. Maskin. Massiva och ihåliga c. ha
mångfaldig användning i tekniken, såsom t. ex. å
valsverk och snällpressar för att utöva tryck.
Mest framträdande är de ihåliga c:s bruk vid
kraftmaskiner, kompressorer och vissa slags
pumpar, där c. utgör det väsentliga organet.
Den s. k. arbetscylindern har, alltsedan
ångmaskinen uppfanns, varit en klassisk
konstruktion för att omsätta ång-, gas- eller
vätsketryck till mekanisk rörelse eller
tvärtom. Det förra sker, då ett drivmedel (t. ex.
ångan i ångmaskinen, de vid det flytande
bränslets förbränning alstrade gaserna i
olje-motorn) får verka på en i c. fram- och
återgående kolv, det senare, då den av en yttre
kraft pådrivna kolven meddelar tryck åt ett
i c. varande medium (t. ex. vätskan i en pump,
luften i en kompressor). O. B-n.
»Cyklopisk mur» i Tiryns.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
