Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cynognathus - Cynomorium - Cynomys - Cynosurus - Cynthia - Cyperaceae - Cypern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Cynognathus—Cypern
254
Cynognathus, se Th e r o m o r p h a.
Cynomörium, växtsläkte av fam.
Cynomo-riaceae med en art, C. coccmeum, som
parasiterar på rötterna av
buskar el. träd, t.
ex. myrten,
företrädesvis på
havsstränder i
medelhavsländerna. Ovan
jord skjuter upp
en blodröd, omkr.
1 dm hög,
fingertjock, cylindrisk,
fjällig kropp, som
uppbär en stor,
kolvformig
blomställning. Under
namn av m a 11
e-s e r s v a m p
användes den förr
som blodstillande
medel. G. M-e.
Cy’nomys, se Präriehund.
Cynosürus, se K a m ä x i n g.
Cy’nthia, lat. (grek. Ky’nthia, se d. o.),
binamn på Diana (Artemis). — Jfr även P
roper t i u s.
Cyperäeeae, se Halvgräs.
Cypern (grek. Kypros, eng. Cyprus), ö i
Medelhavets n. ö. hörn, utanför Mindre Asien
(Cilicien, 70 km i n.) och Syrien (110 km
i ö.); 9,282 kvkm, 310,715 inv. (1921).
Brittisk besittning (styrd som kronkoloni);
huvudstad Nicosia (18,579 inv.). C. bildar
fortsättning på Mindre Asiens bergbågar och
består av tre huvuddelar: längs n. kusten ut på
Kärpasohalvön en brant bergskedja (kalksten
och genombrytande eruptiv) med spetsiga
toppar (intill 1,019 m ö. h.); i s. ett mäktigt,
utgrenat bergmassiv (tertiära eruptiv) med
rundade höjder, den högsta Tröodos (1,952 m ö. h.);
mellan bergen den vågiga slätten Mesaoria
(tertiära och kvartära sediment). C. har
medelhavsklimat, torr och het sommar, ljum
vinter med häftiga regn (nov.—febr.,
årsnederbörd 480—690 mm); medeltemp. för Nicosia:
jan. 9,5°, juli 28,3°; bergsklimatet är
hälsosamt. Floderna uttorka om
sommaren. C:s skogar ha genom skövling
(gruvdrift och getskötsel) övergått till
macchia (snårskog) eller inskränkts
till bergen; viktigaste trädslag äro
aleppotall, ek, ceder, cypress.
Mesaoria saknar skog; jorden är vid god
vattentillgång mycket bördig.
Befolkningen (cyprioter) bor samlad i
byar och småstäder. Större delen
talar en nygrekisk dialekt och
tillhör grekisk-ortodoxa kyrkan; 61,422
muhammedaner (sunniter), de flesta
turkisktalande. Flertalet ägnar sig
åt jordbruk med binäringar; Vs av
den odlingsbara jorden är uppodlad.
Myndigheterna främja införandet av
moderna maskiner och
konstbevatt
ning, men invanda, primitiva arbetsmetoder
äro alltjämt rådande. Gräshopporna, som
varit en svår landsplåga, ha nästan utrotats.
Utom vanliga sädesslag och potatis odlas
jo-hannesbröd, oliver, sydfrukter, tobak, bomull
och vin. Bergsbruket lämnar asbest, gips och
(liksom under antiken) kopparmalm (52,227
ton 1923). Vid kusten saltberedning; i
omgivande farvatten svampfiske. Viktigaste och
bäst skyddade hamnen är Famagusta;
Lär-naka och Limassöl ha endast öppen redd.
Exportvärde 893,733 pd st. (1923), importvärde
1,072,485 pd st. Viktiga exportvaror:
jordbruksprodukter (särskilt johannesbröd);
levande djur, silkesmaskkokonger; asbest,
kopparmalm. Största varuutbytet med Egypten,
England, Syrien och Grekland. Järnvägarnas
längd är 130 km. C. styres av en high
com-missioner och ett exekutivt råd om 6 medl.;
ett lagstiftande råd (18 medl.; 12 valda) finnes.
De grekisk-ortodoxa på C. bilda ett
självständigt (autokefalt) kyrkosamfund under en
ärkebiskop i Nicosia. Klostren äro talrika. S. F.
Historia. C. var antikens förnämsta
kopparfyndort. Också vek stenåldern tidigt för
koppar- och sedan bronsålder. Omkr. 1500
f. Kr. började en grekisk invandring, som
medförde rik mykensk (senminoisk) kultur.
Fenicisk bosättning (viktigast i Kition) och
inflytande på ön började i högre grad först
omkr. 1000 f. Kr. Det mykenska C. hade
starka egyptiska förbindelser. Omkr. 715 f.
Kr. erövrades C. av Sargon II av Assyrien.
C. var delat i många monarkiska småstater,
ön hade en säregen stavelseskrift, besläktad
med kretensisk linearskrift. I konsten följdes
C:s mykenska kultur av s. k. grekisk-fenicisk
stil. Efter Assyriens fall erövrades C. omkr.
560 f. Kr. av Amasis av Egypten och kom
till Persien, strax innan Kambyses 525 f. Kr.
intog Egypten, öns grekiska folkmajoritet
såg med ovilja det persiska gynnandet av
fenicierna och tillkämpade sig korta
frihets-perioder, bl. a. genom Kimons fälttåg 449
f. Kr. Grekisk kultur hade en stor främjare
i konung Euagoras I av Salamis (reg. 411—
374), som en tid frigjorde större delen av C.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
Cynomorium-art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
