Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Czernin, Ottokar - Czernowitz - Czerny, Adalbert - Czerny, Karl - Czerny, Vincenz - Czersky, Johannes - Czestochowa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Czernowitz—Czgstochowa
268
Svenskarnas belägring av Cz^stochowa 1655. Efter samtida kopparstick.
med ententen genom prins Sixte av
Bourbon (jfr Sixte), och C. avgick 14 april 1918.
Efter revolutionen valdes C. till led. av
österrikiska nationalrådet (1920), där han slöt sig
till det frisinnade partiet men ej spelat
någon framträdande roll. Sin utrikespolitik
har han försvarat i memoarverket »Im
Welt-krieg» (1919). Litt.: A. Demblin, »C. und die
Sixtusaffaire» (1920); A. Nowak, »Der Sturz
der Mittelmächte» (1921). V. S-g.
Czernowitz [tfärnå’vits], se Cernauti.
Czerny [tjä’rni], Adalbert, tysk läkare
(f. 1863), från 1894 prof, i pediatrik, först i
Breslau och Strassburg, sedan 1913 i Berlin.
Har gjort betydelsefulla forskningar om
nä-ringsrubbningar hos späda barn.
Czerny [tjä’rni], Karl, österrikisk pianist
och tonsättare (1791—1857); lärjunge av
Bee-thoven och Clementi.
Verkade som
privatlärare i Wien, vann sin
största berömmelse
som lärare och
utbildade en mängd sedan
framstående pianister
(däribland Liszt). Hans
studieverk skattas
ännu högt. De oftast
anlitade äro »Schule der
Geläufigkeit» o.
»Schule der
Fingerfertig-keit». T. N.
Czerny [tjä’rni], V i n c e n z, tysk kirurg
(1842—1916), prof, i Heidelberg 1877-1906. C.
skrev en mängd avh. om exstirpation av
struphuvudet, matstrupen, njuren och livmodern,
om mag- och tarmresektioner, om
radikaloperation för bråck m. m. Var från 1906 ledare av
institutet för experimentell kräftforskning i
Heidelberg. Led. av sv. Vet.-akad. 1901.
Czersky [tjä’rski], Johannes,
romerskkatolsk präst i Tyskland (1813—93). Efter
läsning av bibeln utträdde C. ur romerska
kyrkan och bildade en »kristlig katolsk»
menighet 1844. C. deltog i stiftandet av den
»tysk-katolska» kyrkan, vilken emellertid
slutade i radikalism och gick sin upplösning
till mötes.
Czgstochowa [tjästå^å^a], stad i s. v.
Polen, i vojevodskapet Kielce, vid övre Warthe
och järnvägen Warschau—Wien; 81,823 inv.
(1921). Polackernas förnämsta vallfartsort.
Betydande fabriksstad med tillverkning av
cement, superfosfat m. m. I C. är Polens
juteindustri koncentrerad. Dess fyra fabriker
framställde 1912 18 mill. kg jute, 1924
dock endast 12,000 kg. — C. är mest
bekant för sitt år 1382 anlagda kloster, som
årligen besökes av en stor mängd pilgrimer.
Det mycket rikt doterade klostret är beläget
på en höjd, Jasna Gora, som behärskar hela
nejden, och var sedan 1620-talet starkt befäst,
tills Alexander I 1813 lät slopa
fästningsverken. Dess dyrbaraste och mest berömda kle-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
