Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Czestochowa - Czibulka, Alphons - Czuber, Emanuel - Czuczor, Gergely - Cöster, Fredrik Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Czibulka—Cöster
270
Den svarta madonnan i
Czestochowa.
nod är en på cypressträ målad mörkbrun
Ma-riabild, försedd med gyllene krona och rikt
sirad med ädelstenar. Den är antagligen av
bysantinskt ursprung, enligt traditionen
målad av evangelisten
Lukas, och skall av
den heliga Helena
ha förts till
Kon-stantinopel; säkert
tycks vara, att den
en tid funnits i
Belz i Röda
Ryssland och 1349 av
en polsk furste som
krigsbyte förts till
C., där klostret
något senare
grundades. Den har givit
upphov till kulten
av »den svarta
madonnan» i Polen och
Ryssland.
Klostrets nationella
berömmelse sammanhänger med
Sveriges historia. 9 nov.
—16 dec. (g.st.) 1655
belägrades nämligen C. förgäves av en del av
Karl X Gustavs trupper, omkr. 2,000 man
med 14 kanoner, samt 2 reg. polska
kvartia-ner, under befäl av generallöjtnant Burchard
Müller von der Lühnen. Klostrets besättning,
endast 70 munkar, en flock adelsmän med
deras följe och 100—200 soldater, avslog flera
angrepp samt gjorde ett par utfall. Vinterns
annalkande, nödvändigheten av krigsfolkets
närvaro på annat håll samt insikten om det
hat en fortsatt belägring skulle väcka hos
Polens folk föranledde konungen att låta
upphäva belägringen, vilket blev ett taktiskt och
politiskt missgrepp. Det lyckade motvärnet
gav de nedslagna polackerna nytt mod och
betraktas som en utgångspunkt för
svenskarnas senare motgångar. Det har besjungits
i Polens saga och sång, och ledaren av
försvaret, priorn Augustin Kordecki, betraktas
som en nationalhjälte. Under Karl XII:s krig
intog general Rehnsköld staden C. samt låg
25 jan.—5 febr. 1703 i klostrets närhet,
men något anfall företogs ej. — Under
världskriget blev C. omedelbart eller redan 3 aug.
1914 besatt av tyska trupper; dessa tillhörde
generalöverste Woyrschs lantvärnskår. Under
krigets lopp utkämpades i nov. och början av
dec. 1914 ej långt ö. om C. strider, varigenom
ryssarnas offensiv mot fronten C.—Krakau
bröts. Se Polsk-ryska fronten.
Litt.: Augustin Kordecki, »Nova
giganto-raachia contra sacram imaginem Deiparæ vir-
ginis» etc. (1657); Th. Westrin, »Czqstochowa
klosters belägring genom Karl X Gustafs
trupper 1655» (i Hist. Tidskr. 1904).
Czibulka [tsiboTka], A 1 p h o n s, ungersk
musiker (1842—94), militärkapellmästare i
Wien. Berömd för sina dan skompositioner
och operetter.
Czuber [tJo’-], Emanuel, österrikisk
matematiker (1851—1925). Blev professor först
vid tekniska högskolan i Brünn och från 1891
vid motsvarande läroanstalt i Wien. I sin
mycket kända lärobok
»Wahrscheinlichkeits-rechnung und ihre Anwendung auf
Fehleraus-gleichung, Statistik und Lebensversicherung»
(2:a uppl. 1908—10) gav han för första gången
en samlad framställning av den klassiska
san-nolikhetsläran och dess tillämpningar på
matematisk statistik och försäkringsvetenskap.
Genom en mängd avh. bidrog han till dessa
discipliners betydande utveckling på
vetenskaplig grund. T. B.
Czuczor [tso’tsår], G e r g e 1 y, ungersk
skald och lexikograf (1800—66). Ingick 1817
i benediktinorden. C. gjorde sig känd genom
hjältedikterna »Az augsburgi ütközet» (1824;
Slaget vid Augsburg), »Aradi gyülés» (1828;
Riksdagen i Arad) och »Botond» (1833), alla
på hexameter i klassisk stil och utmärkta av
en fängslande naiv objektivitet. C:s lyriska
dikter, som väl träffade folkvisornas enkla,
friska ton, vunno ännu större popularitet.
Ungerska vet.-akad., vars ledamot, andre
sekreterare och arkivarie han blivit, gav C. i
uppdrag att tills, m. Johan Fogarasi utarbeta en
ungersk ordbok. Till följd av förföljelser från
myndigheterna måste han lämna
huvudstaden, dit han först 1845 kunde återvända
fullt rehabiliterad. C. hälsade den utbrutna
ungerska frihetsstriden med en upphetsande
dikt, »Riadö» (Alarm), tryckt i Kossuths
tidning 1848, och blev efter Budas återerövring
av general Windischgrätz dömd till 6 års
straffarbete men benådades redan 1851.
Återkommen till Budapest, levde han
tillbakadraget och i träget arbete på ordboken men
fick ej uppleva dess fullbordan; även ett
påbörjat stort epos om fältherren Jänos Hunyadi
blev ofullbordat. C.-Fogarasis stora ordbok,
»A magyar nyelv szötåra» (6 bd, 1862—74),
hör till de grundläggande arbetena i ungersk
språkvetenskap. C:s samlade poetiska arbeten
utgåvos 1858 i 3 bd (kritisk uppl. med biogr.
i 3 bd av Irén Zoltväny, 1899). (B.L-r.)
Cöster [kö’ster], Fredrik Bernhard,
militär, författare (1796—1878). Nådde
kaptens grad, publicerade bl. a. diktsamlingen
»Myosotis» (1862) och är mest känd som förf,
till sången »Hell dig, du höga Nord».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
