Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daae, Ludvig (Ludvigsen, historiker) - Daalder el. Rijksdaalder - Daba - Dabbeh - D’Abernon, Edgar Vincent - Dabo, Leon - Dabrowa Górnicza - Dabrowski, Ignacy - Dabrowski, Jan Henryk - Da capo - Dacca - Dacer - Dachau - Dachauermoos - Dachel el. Dachla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Daalder—Dachel
274
»Det gamle Christiania» (2:a uppl. 1891),
»Norges helgener» (1879) och »Kong Christiern
den förstes norske historie 1448—58», det
norska univ:s festskrift till Köpenhamns univ.
vid 400-årsjubileet 1879, då D. där blev fil.
hedersdoktor. D. förfäktade som talare och i
pressen med stor iver konservativa synpunkter.
På hans 70-årsdag, 7 dec. 1904, ägnades honom
en festskrift av vänner och lärjungar.
Daalder [däT-] el. Rijksdaalder [räjks-],
boll., »daler», nederländskt från 1600-talet till
1816 präglat silvermynt av P/2 guldens värde
(= 30 stuivers = 150 cent = omkr. 2,30 kr.).
Mest präglades dubbla d.-stycken (3 gulden).
Daba, by i s. Tibet, 4,180 m ö. h., s. om
floden Sutlej, berömt för sina kloster. Livlig
byteshandel med Indien. Se S. Hedin,
»Trans-himalaja», III (1912).
Da’bbeh, se D e b b a.
D’Abernon [dä’bonøn], Edgar Vincent,
lord D., engelsk diplomat, finansman (f. 1857).
Var 1877—82 gardesofficer, blev 1882 engelsk
(samt holländsk och belgisk) representant i
rådet för ottomanska riksskuldens förvaltning
och var 1883—89 finansrådgivare åt
egyptiska regeringen, på vilken post han bl. a.
genomförde en egyptisk myntreform. 1887
erhöll han knightvärdighet (sir Edgar Vincent)
och var 1889—97 ledande direktör (governor)
för Ottomanska banken i Konstantinopel. Han
var 1899—1906 medlem av underhuset
(konservativ), blev såsom frihandlare ej omvald
1906 och upphöjdes 1914 till pär (baron D.).
Under världskriget var han ordf, i
kontrollrådet över handeln med alkoholhaltiga
drycker, och i mars 1920 blev han ambassadör i
Berlin. I denna egenskap har D. deltagit i
många konferenser om skadeståndsfrågan,
verkat för moderation i de allierades politik och
i bakgrunden haft mycket verksam del i de
förhandlingar, som 1925 ledde till avtalen i
Locarno. V. S-g.
Dabo [déTbäu], Leon, nordamerikansk
målare (f. 1868). Utbildad i Paris och Italien,
gjorde sig C. på 1890-talet känd genom
monumentalmålningar (freskocykeln »Kristi liv» i
kyrkan S:t John the baptist i Brooklyn m. m.),
ägnade sig efter sekelskiftet åt
landskapsmå-leriet. Hans stämningsbilder från
kusttrakterna vid Hudsons mynning berömmas för
djärv, fantasirik färg och stark
uttrycks-kraft. H. W-n.
Dabrowa Görnicza [dåmbrå’va gorniTJa],
stad i s. v. Polen, vojevodskapet Kielce, ö. om
Bgdzin. Huvudort i Dabrowa
stenkols-distrikt (200 kVkm). 39,840 inv. (1921).
Dabrowski [dåmbrå’ski], I g n a c y, polsk
författare (f. 1869). Har oftast skildrat
lidandets psykologi, bl. a. i den poesifulla novellen
»Sonata cierpienia» (Lidandesonaten). D:s
mästerverk är den gripande romanen »Smieré»
(Döden, 1892; 4:e uppl. 1921; ty. övers. 1894),
om en lungsiktig, filosoferande student inför
döden. Sami. skr. 1900 (3 bd).
Dabrowski [dåmbrå’fski el. -å’ski], Jan
H e n r y k, polsk general (1755—1818). Gick
först i sachsisk tjänst, sedan i polsk och
utmärkte sig under Koäciuszkos strider 1794.
Därpå gick D. i fransk
tjänst och uppsatte
1796 i Italien en polsk
legion, med vilken han
de följ, åren kämpade
i Norditalien. 1806
återvände han till
Polen och deltog bl. a. i
slaget vid Friedland
(1807). Under ryska
fälttåget utmärkte han
sig vid övergången av
Berezina. I slaget vid
Leipzig (1813) fick han
efter Poniatowskis död befälet över alla polska
trupper i franska armén. 1815 återkom han
till Polen, utnämndes av Alexander I till
kavallerigeneral och senator men drog sig redan
följ, år tillbaka till sina gods. Po. biogr. av
M. Skalkowski (1904 ff.). — Om Mazurek
Da-browskiego (»Dombrowskimarschen») se J e s
z-eze Polska nie zginqla.
Da ca’po, it., »från början», förk. d. c. (Sv.
akad:s ordlista: dakapo); betecknar, att ett
stycke skall omtagas från början. — Da capo
al fine, »från början till (ordet) fine». — Al
segno, it., »till tecknet», fullständigare Da
capo al segno, »från början till tecknet»,
betyder, att en musikalisk sats skall omtagas
blott så långt, till dess tecknet Fine möter.
Dacca, stad i Gangesdeltat, Främre Indien,
vid en av Brahmaputras sidogrenar; 119,450
inv. (1921), distriktshuvudstad, med 1921
stiftat universitet, tillverkning av prydnads- och
beklädnadsartiklar. Hade 200,000 inv. 1800 och
var Gangesdeltats huvudhamn samt ryktbart
för sina fina musliner. Genom Kalkuttas
uppsving och konkurrens från engelska fabriker
förföllo staden och dess industri men ha på
senare tid ånyo repat sig. Från 1600-talet, då
D. var Bengalens huvudstad, kvarstå betydande
muhammedanska byggnadsruiner, bl. a.
Katra-moskén och palatset Läl-bagh.
Da’cer (lat. Daci), invånare i rom. provinsen
Dacia (se d. o. 1).
Da’chau, köping i Bayern, 17 km n. v. om
München vid Amper; 7,066 inv. (1925). I D.
grundade målaren L. Dill (se d. 0.) 1897 en
konstnärsskola, som under åtskilliga år
besöktes av landskaps- och figurmålare, även
svenskar (E. Norlind, A. Törneman m. fl.). D.
är ännu hemvist för talrika konstnärer.
Da’chauermoos [-mä’s], vidsträckt högmosse
(140 kvkm) n. v. om München, längs floden
Amper, nu till större delen utdikad.
Motsvaras av Erdingermoos utmed Isar. Jfr
Bayern, sp. 1037.
Dächel el. D ä c h 1 a, oas i Egypten, Libyska
öknen, tre dagsresor v. om Charge vid s. foten
av en bergbrant om 300—400 m. Omfattar 12
byar med tillhopa 17,689 inv. (1917).
Huvudort el-Q as r (110 m ö. h.; med omgivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
