Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daga (härad) - Daga (kontrakt) - Dagavlöning - Dagbefäl - Dagbesked - Dagbladet (dansk tidning) - Dagbladet (norsk tidning) - Dagblad och periodiska skrifter - Dagblindhet el. Nyktalopi - Dagbok - Dagbrott - Dagbrytning - Dagbåge - Dagcirkel - Dagen (tidningar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Daga—Dagen
282
järnbruk. D. genomdrages av Västra
stambanan. Vid denna och Storsjön ligger
munici-palsamhället Gnesta. D. tillhör Gripsholms
fögderi, Nyköpings domsaga (tingsställe
Gåsinge by) och Daga kontrakt.
Daga, kontrakt i ö. Södermanland,
Strängnäs stift; 721,44 kvkm, 13,188 inv. (1926).
Omfattar 6 pastorat: Björnlunda; Frustuna och
Kattnäs; Gryt; Gåsinge och Dillnäs; Trosa—
Vagnhärads församling och Trosa stad;
Västerljung.
Dagavlöning, militärt avlöningsbelopp, som
utgår för en dags arbete el. tjänstgöring;
utgjorde förr en väsentlig del av militärbefälets
och det fast anställda manskapets avlöning
men har nu såsom löneform försvunnit. D.
(och dagavlöningstillägg) finnes dock
fortfarande för ännu kvarstående indelt manskap,
då det är inkallat i tjänstgöring. Den
värnpliktiges per tjänstgöringsdag utgående
avlöning kallas penningbidrag, i vissa fall
penningtillskott (se dessa ord). — Vid
flottan utgår d. efter ungefär samma grunder.
Jfr Dagtraktamente. M.B-dt.
Dagbefäl, befäl, som vid ett sammandraget
truppförband är kommenderat att för en dag
eller längre tid utföra vissa till den inre
tjänsten hörande förrättningar, vilka icke
fordra allt befäls närvaro. Det d., som
beordras för regemente i dess helhet, kallas r
e-gementsdagbefäl, inom kompaniet
beordras kompanidagbefäl o. s. v.
Alltefter tjänstegraden benämnes d. d a g o f f
i-cer (dagkapten el. daglöjtnant),
dagunderofficer (dagkorpral o. s. v.).
Förr var benämningen jourhavande kapten,
löjtnant o. s. v. M.B-dt.
Dagbesked, se Besked.
Dagbladet, dansk daglig tidning, grundades
1851 av C. S. A. Bille (se d. o.) och förfäktade
nationalliberala idéer. D :s stora framgång
under Billes skickliga ledning fortsatte under
V. Topsöe (1872—81). Efter dennes död blev
D. ett konservativt organ och sackade
alltmera tillbaka. 1891 övergick D. till den Fers-
lewska sammanslutningen och blev sedan
närmast en avläggare till Nationaltidende.
Dagbladet, norsk daglig tidning, som
uppsattes 1869. Utmärkte sig till en början bl. a.
genom häftiga anfall mot regeringen och
företrädesvis mot dess chef, Fr. Stang. Av D:s
redaktörer märkas H. E. Berner (1869—79),
L. Holst (1883—98), O. Thommesen (1904—07),
H. Volckmar (1907—15) och Einar Skavlan
(1915 ff.). D. har alltid varit organ för den
rena vänstern, vars politik den hävdat under
växlande förhållanden. Y. N. (M. H.)
Dagblad och periodiska skrifter, ett uttryck
i Tr. O., som rätteligen betyder »dagblad och
andra periodiska skrifter». Om utgivare
av dylika skrifter se Tr. O. § 1 mom. 4 o. 7
samt Ansvarighet, Ansvarig
utgivare, Ansvaring och Periodisk
skrift. -Im-
Dagblindhet el. N y k t a 1 o p i, sämre
synförmåga i dagsljus än i skymning (ej
blindhet), »nattsynthet». Vanligast en följd av
centrala hornhinne- el. linsgrumlingar, som
störa seendet, då pupillen vid god dager
sammandrages, men ej göra sig så mycket
gällande, då pupillen vid nedsatt belysning
vidgas. Vid vissa synnervssjukdomar är d. ett
subjektivt symtom, ej alltid lätt att objektivt
påvisa. Bör ej förväxlas med svårighet att
fördraga ljus, s. k. ljusskygghet. K. G. P-n.
Dagbok, se Bokföring, sp. 696, och
Gästgiveri.
Dagbrott, arbetsställe för mineral- el. malm
fångst medelst dagbrytning (se nedan). Vid
art. Brunkol avbildas ett dagbrott.
Dagbrytning, tillgodogörande av en
mineral-el. malmtillgång medelst arbete i öppna
arbetsrum i »dagen». D. sker dels i
bergssluttningar, dels f öppna sänkningar. Exempel på
d. i bergssluttning erbjuda i Sverige
Kiruna-vara, Luossavara och Gällivare malmberg. D.
i sänkningar, som fordom var mycket vanlig,
har på senare år endast brukats på
förekomster av stor bredd, t. ex. Gällivare och
Grängesberg. De stora »stötarna» vid
åtskilliga svenska gruvfält samt de många gamla
»gruvhålen» i den mellansvenska bergslagen
ha uppstått genom d. (E. S. B.)
Dagbåge, den del av en himlakropps
dagcirkel, som ligger över horisonten och vari
kroppen sålunda är synlig för oss. Den u
n-d e r horisonten belägna delen kallas
nattbåge.
Dagcirkel, den med världsekvatorn
parallella cirkel, som en himlakropp beskriver vid
himlavalvets skenbara dagliga rotation.
Dagen, svenska politiska tidningar. — 1
Tidning, som utgavs i Stockholm 11 dec. 1845
—18 april 1846 alla söckendagar, i nummer
om 4 sidor i 4-spaltigt format, och redigerades
av A. Lindeberg, M. J. Crusenstolpe och
Theo-dor Sandström. De nödgades 18 april 1846
tillkännagiva tidningens upphörande, enär
boktryckaren C. J. Schultze, dess ansvarige
utgivare och förläggare, försvunnit (han hade
DAGA HÄRAD
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
