Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagen (tidningar) - Dagens Nyheder (dansk tidning) - Dagens Nyheter (D. N., svensk tidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Dagens Nyheder—Dagens Nyheter
284
rymt ur landet) och medel saknades att
fortsätta. D. var ett av de många försöken att
bryta det publicistiska envälde, som
Aftonbladet ansågs utöva. Den polemiserade skarpt
mot Aftonbladet och Dagligt Allehanda, bl. a.
om den liberala ministär, med vilken Oskar I
nyss hade omgivit sig och som stöddes av de
nämnda tidningarna. C. E.*
2. En i dec. 1896 i Stockholm uppsatt
billig-hetstidning, som utkom varje helgfri morgon
och (från 1905) middag, ägdes av Aftonbladets
bolag under gemensam huvudredaktör,
förvaltning och officin med Aftonbladet men med
särskild redaktion. D. nådde efter några år en
betydande spridning. Huvudredaktör var H.
Sohlman, 1898—1905 med D. Bergström som
biträdande redaktör. Lösnummerpriset var
i början 2 öre men höjdes 1901 till 3 öre. 1913
bildades ett särskilt bolag för fortsatt
utgivning av tidningen, som 1916 flyttades till
Malmö, där den under namn av S k å n e t i
d-ningen Dagen av ännu ett nytt bolag,
Skånetidningen Dagens a. b., utgavs, tills den
med utgången av 1920 nedlades.
Dagens Nyheder, dansk daglig tidning.
Grundades 1868 av R. Watt och V. Rasmussen,
stod från 1872 i femtio år under ledning av
C. Carstensen (1837—1922). Den
kämpade för högerns program och tillhör sedan
1891 den Ferslewska tidningsgruppen.
Dagens Nyheter (ofta förk. D. N.), daglig
politisk morgontidning, som utgives i
Stockholm. Dess första nummer utkom 23 dec. 1864.
Den uppsattes av Rudolf Wall med
ekonomiskt stöd av bl. a. L. J. Hierta. Wall inlöste
småningom alla lotterna och bildade 1874 D.
N :s a.-b. (aktiekap. 2 mill. kr. 1926; aktien
å 1,000 kr.; antalet aktieägare 108).
Med orden »friheten är vår lösen och vårt
mål» präglade Wall D. N:s politiska program.
Redan 1865 stod D. N. främst i linjen under
den då pågående striden för
representationsreformen och verkade 1867 för samma syften
som lantmannapartiet, nämligen för billigare
statsförvaltning och grundskatternas
avskaffande. Från de första åren av sin tillvaro har
D. N. också yrkat på utvidgning av den
politiska och kommunala rösträtten, dödsstraffets
avskaffande och folkundervisningens
förbättring. Under tullstriderna intog den en klart
frihandelsvänlig ståndpunkt, och sedan de
bägge lantmannapartierna 1895
sammansla-gits, sökte tidningen bereda mark för ett
liberalt samlingsarbete. På de sociala frågornas
område har den tillhört den
socialreformatoriska riktningen och städse motsatt sig all
undantagslagstiftning. I svensk-norska
unions-frågan var D. N. anhängare av
likställighets-programmet och yrkade 1905 på en fredlig
uppgörelse. Den kamp för införande av
parlamentariskt styrelsesätt på den allmänna
rösträttens grund med bevarande av riksdagens
centrala ställning i statslivet, som D. N.
tidigt började, fortsattes även efter
unions-brottet. Då den parlamentariska principen
genom februarihändelserna 1914 hotades, tog
D. N. med stor skärpa parti för K. Staaff
och trädde sedermera i stark opposition mot
ministärerna Hammarskjöld och Swartz.
Under försvarsdebatterna förordade tidningen
ett effektivt, demokratiskt försvar inom
ramen för landets ekonomiska bärkraft och har
under den fortsatta försvarsdiskussionen ivrat
för ett förstärkt luftvapen och ett starkare
tillgodoseende av flottans krav. D. N. har
även efter världskriget oeh under avveckling
av krigsårens ekonomi konsekvent vidhållit
sina frihandelstraditioner och arbetat för
återupprättandet av ett sunt penningväsen. I
nyk-terhetsfrågan har tidningen lämnat sitt stöd
åt det individuella kontrollsystemet såsom
bättre än totalförbudet ägnat att befordra
folknykterheten och förordade de liberala
elementens utträde ur det frisinnade partiet, när
detta uppsatte totalförbudet på sitt program.
I utrikespolitiskt hänseende har D. N. verkat
för samförstånd mellan de nordiska länderna,
inberäknat Finland, och gillade icke
Ålands-aktionens skärpning under den första
ministären Branting. Såväl under fransk-tyska
kriget 1870—71 som under världskriget hävdade
tidningen en orubblig neutralitetspolitik och
har efter fredsslutet verkat för aktiv svensk
fredspolitik med stöd åt den världsfredstanke,
som tagit form i Nationernas förbund. Trogen
sin frihetsgrundsats, har D. N. på sista tiden
bekämpat» varje yttring såväl av skråväsen
som av parti- och klasstyranni, ej minst där
detta gjort sig gällande från
socialdemokratiskt håll, och yrkat på personlighetskravets
bättre tillgodoseende, än vad som kunnat ske
i den proportionalistiska valordningen,
samtidigt som tidningen i försöken att
åstadkomma fred och rättsordning på arbetsmarknaden
samt en bättre industriell arbetssamverkan ser
betydelsefulla arbetsuppgifter.
På den allmänna journalistikens område har
D. N. vinnlagt sig om snabbhet och
påpasslighet i nyhetsanskaffningen, energi, oräddhet
och slagkraft vid beivrandet av
missförhållanden på olika områden samt visat stor
uppfinningsförmåga beträffande originella uppslag
och stor förmåga att träffa läsekretsens smak.
Redaktionstekniskt har D. N. städse gått i
spetsen inom svensk tidningspress. Artiklarna
sammanfattas genom lätt i ögonen fallande,
överskådliga rubriker, det intressantaste
nyhetsstoffet sammanföres på tidningens första
sida, särskilda slag av nyheter samlas under
speciella rubriker, allt journalistiska grepp,
där D. N. varit banbrytare. Tidningen var
också den första, som i större omfattning
införde textmaterialets illustrering med
fotografier och teckningar ävensom det
regelbundna behandlandet av dagshändelserna i
humoristisk form och i skämtbild.
D. N. har ock genom sina initiativ gjort,
insatser på olika områden. Bland dessa
uppslag må nämnas bespisning av folkskolebarn
efter storstrejken 1909, dagskolonien, som var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
