Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagens Nyheter (D. N., svensk tidning) - Dagens Press - Dager el. Dagsljus - Dagerbrunn - Dagerort - Dagerrotyp - Dagerrotypi - Dagestan (Daghestan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Dagens Press—Dagestan
286
sommar bereder lantvistelse för 500 fattiga
Stockholmsbarn, sy- och lysestugor under
krisåren, platsförmedling och hjälpverksamhet åt
kontorsanställda, stöd på olika sätt åt skilda
idrottsgrenar samt åt flygsporten,
konstnärliga skyltanordningar och under sommaren
1923 utställning i Göteborg av Thielska
galleriets bästa konstverk.
Bland distributionstekniska nyheter
märkes, att tidningen var den första, som
igångsatte exemplarens hembärning till
abonnenterna; den anordnade sommaren 1923
regelbunden flygtransport av sina söndagsnummer
mellan Stockholm och Göteborg.
Maskintekniskt har D. N. påpassligt tillgodogjort sig
moderna uppfinningar och förbättringar.
Tidningen äger f. n. (1926) fyra 64-sidiga
dubbelbreda 4-rullsrotationspressar. Tre av dessa
med en sammanlagd kapacitet av 65,000 ex. i
timmen användas för den dagliga uppl., medan
den fjärde avses för tryck av tidningens
söndagsbilaga. Denna, som 1919—25 utfördes i
koppartryck, framställes från 1926 i
fyrfärgs-tryck. Sedan 1907 har D. N. egen
klichéanstalt och sedan 1925 galvanisk anstalt.
Sätte-riet räknar 11 sättmaskiner, av vilka en stor
del 8-magasinsmaskiner, de första i sitt slag
i Europa. Stereotypavdelningen har två
snabb-stereotypanläggningar.
D. N. utkommer i två uppl.,
Stockholmsupp-lagan och nationalupplagan. Dessas storlek
samt jämna spridning bland olika
samhällslager i Stockholm och över hela landet ha
även gjort D. N. till ett synnerligen anlitat
annonsorgan. Antalet vid tidningens olika
avdelningar fast anställda personer var 512
personer 1925. Till personalens förmån finnes
dels en pensionskassa, dels ett intressekontor.
Huvudredaktör för D. N. var från dess
grundläggning till 1889 Rudolf Wall, som
efterträddes av Fredrik Vult von Steijern.
Denne avgick 1898, då Otto von Zweigbergk
övertog chefskapet. Fr. o. m. 1922, då v.
Zweigbergk lämnade tidningen, inträdde Sten
Dehlgren, förut tidningsbolagets verkst.
direktör, som D. N :s chefredaktör. Andre
redaktörer ha bl. a. varit: A. Anderson-Edenberg,
Victor Sjöberg, F. Kjerrman, P. Staaff, O.
Hemberg och A. Karlgren. Andre redaktör
och tillika ansvarig utgivare är f. n. I.
Ljung-quist. — Bland tidningens övriga medarbetare
märkas Albert Seberg, som en lång följd av
år under Wall och v. Steijern författade
tidningens politiska artiklar, samt W.
Peterson-Berger (musikkritiker), Bo Bergman
(teaterkritiker), Tor Hedberg (konstkritiker) och
Torsten Fogelqvist (litteraturkritiker sedan
1919 och från augusti 1925 även tidningens
politiske redaktör). — Material rörande D. N:s
historia finnes i de till dess 50- och
60-års-jubileer utgivna numren, 23 dec. 1914 och
1924. Dlgrn.
Dagens Press, daglig aftontidning i
Helsingfors, uppstod 1914 genom sammanslagning av
Gustaf Mattssons Dagens Tidning och den
un
der Axel Lilles ledning stående Nya Pressen.
Lille blev huvudredaktör. Den förenades i sin
tur i slutet av 1921 med Svenska Tidningen
till Svenska Pressen. T. C.*
Dager el. Dagsljus, den diffust
reflekterade delen av solljuset, beror till sin
intensitet av atmosfärens transmissionskoefficient.
På stor höjd över jordytan är solens direkta
strålning starkare och därmed även himlen
mörkare. Dagsljuset från olika punkter av
himlen, vilket till intensitet och egenskaper
varierar med solens ställning, har undersökts
av Rayleigh, Wiener m. fl. Den förre gav
(1871) även en teori för den blå
himmels-färgen, som han först härledde ur ljusets
spridning kring mycket små partiklar och senare
(1899) även förklarade som orsakad av luftens
molekyler. Dagsljusets polarisation upptäcktes
av F. Arago (se d. o.). Litt.: Pernter-Exner,
»Meteorologische Optik» (1910). J. T.
Dagerbrunn, se Ljusgård.
Dagerort, »Dagös spets» (estn. Kallaninna,
»Fiskkap»), västligaste delen av Köppo halvö
på Dagö, angöringspunkt för sjöfarten på
Finska viken; på högsta punkten (54 m ö. h.)
Dagerorts fyr, 35 m hög; issignalering
ang. Finska viken. På det närbelägna
Nek-mansgrunds fyrskepp finns gnistsignalstation.
Yttersta udden på D. heter Kap Ristna. P. Dn.
Dagerrotyp, bild, åstadkommen genom
dager-rotypi (se d. o.).
Dagerrotyp! (fr. daguerréotypie), den av
D a g u e r r e (se d. o.) uppfunna konsten att
i en camera obscura fixera bilden av ett
föremål; även den genom detta förfarande
framställda bilden. Förfaringssättet är följ.: En
finpolerad silverplåt el. väl försilvrad
kopparplåt utsattes för inverkan av jod- och
brom-ångor, varvid den betäckes med ett ytterst
tunt lager av jod- och bromsilver och blir
ljuskänslig. Den sålunda preparerade plåten
belyses (exponeras) i en camera obscura (se
d. o.), varvid, till följd av att de olika delarna
av bilden äro olika ljusa, plåtens olika partier
mer el. mindre starkt påverkas. Den
erforderliga exponeringstiden är ganska lång. Bilden
framkallas därigenom, att man utsätter den
exponerade plåten för ångan från uppvärmt
kvicksilver, som då kondenseras på dess olika
delar i mån av deras belysning. Medelst
un-dersvavelsyrligt natron befrias bilden från
obelyst, ännu ljuskänsligt silversalt (fixeras).
Vanl. förbättras hållbarheten genom
behandling med guldkloridlösning. Om man
betraktar en så framställd bild i reflekterat ljus,
ser man en positiv bild mot den mörka
metallytan. Ehuru d. utmärka sig genom
utomordentligt stor finhet och mjukhet, ha de, till
följd av förfarandets ringa ljuskänslighet ocn
emedan de ej kunna mångfaldigas, blivit
undanträngda av nyare förfaranden. Litt.: Eder,.
»Ausführliches Handbuch der Photographie»
(bd I, 3:e uppl. 1905, och II, 2:a uppl.
1895—97). J. H-g.
Dagestän (D a g h e s t a n), bergland i ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
