Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlstierna, Gunno (Eurelius) - Dahlström, Carl Andreas - Dahlström, Ernst Abraham - Dahlström, Knut August Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Dahlström, C. A___Dahlström, K. A. Hj.
326
komsten till Sverige till lantmäteriinspektör
1690. Sedan 1691 var hans verksamhet
förlagd till Pommern, detta även sedan han
1699 blivit generaldirektör för svenska
lant-mäteriet. Han adlades 1702. — D. är
förnämligast bekant för sitt
storslagna sorgekväde
över Karl XI, »Kunga
Skald» (1698),författat
på ottave rime, som
han genom en gravdikt
1691 infört i den
svenska poesien. Vidare
har han skrivit några
religiösa sonetter samt
en övers, av Guarinis
»Pastor fido». Mest
populär av D:s dikter
blev den på hans
hem
bygds dialekt författade präktiga
balladimitationen »Giöta Kiämpa-Wisa om Kåningen å
Herr Pädar», en ömsom patetisk och burlesk
segersång över slaget vid Narva 1700, vilken
som skillingtryck utgavs ännu vid mitten av
1800-talet. Hans sista kända dikt,
»Saxa-Kalaas» (1706 el. 1707), är likaledes en
efter-bildning av balladen med politisk innebörd. —
D. är den förnämste representanten i Sverige
för den barockriktning, som kallats
»mari-nism» (efter den italienske skalden Marini, d.
1625); den utmärker sig för ett uppstyltat
patos, pompös prakt i liknelser, vilka hämtades
fjärran ifrån, konstlade jämförelser och
antiteser samt blandning av kristlig och
klassiskmytologisk apparat. I sin »Kunga Skald»,
som länge ansågs som den förnämsta
fosterländska dikten i episk stil, är D. än ståtlig,
än platt, än sirlig, än åter kraftfull, särskilt
där hans patriotiska patos bryter fram. D:s
samlade dikter utgåvos 1918 av E. Noreen i
Sv. vitterhetssamfundets skrifter. Om D. som
lantmätare se C. Droeshagen, »Die schwedische
Landesaufnahme .. . von Vorpommern» (1920—
23). E-k N-n.
Dahlström, Carl Andreas, målare (1806
—69). Var i sin ungdom sergeant vid Svea
artillerireg:te, lämnade tjänsten för att bli
konstnär, levde i Italien ett par år, studerade
därefter en kort tid vid
Konstakademien och
var sedan verksam i
Stockholm till sin
levnads slut. Han
målade svenska
vardagliga motiv, bondfolk,
skogsarbetare, fiskare
och små landskap,
mest påverkad av de
gamla holländska
mästarna. D :s
underbyggnad var dock
bristfällig och koloriten
tung och sträv; genom sitt motivval hade han
ett gott inflytande på flera av de yngre målarna.
På beställning utförde han för Karl XIV Johans
räkning några bataljmålningar från dennes
fälttåg i Tyskland (de uppsattes på
Drottningholm och Rosendal), övergick på
1840-talet till att utföra sina kompositioner i
teckning, utgav i litografi serier av teckningar
till Karl Johans historia, trettioåriga krigets,
karolinska tidens, Vasaregenternas och Gustav
III:s historia, därjämte bilder ur »Fredmans
epistlar» och »Fredmans sånger» samt bilder
ur Stockholmsliv och svenskt folkliv, de senaste
ganska klumpiga och maniererade. G-g N.
Dahlström, Ernst Abraham, finländsk
köpman och mecenat (1846—1924). Inträdde
1869 i faderns firma i Abo, vilken han
övertog efter dennes död 1875. En lång följd av år
innehade D. en ledande
ställning inom
hemstadens affärsliv (i Åbo
aktiebank, Aura
sockerbruk m. fl.) och
inom flera av Finlands
större industriella
företag (bl. a. Kymmene
pappersbruk). D.
åtnjöt ett enastående
förtroende, tillhörde länge
Åbo stadsfullmäktige,
representerade staden i
borgarståndet vid fem
lantdagar och fick kommerseråds titel 1894.
Konstmuseet i Åbo uppbyggdes med av honom
och hans broder R. M. D. (se nedan) donerade
medel, och oräkneliga voro de allmännyttiga
och konstnärliga ändamål brödraparet
främjade. Deras största gåva tillföll vetenskapen;
Åbo akademi, till vilken de donerade
sammanlagt mer än 7 mill. fmk, kan anses vara
deras verk. D. var akademistyrelsens förste
ordf, och kvarstod i denna befattning till kort
före sin död. Vid akademiens högtidliga
invigning 1919 var det kring hans och broderns
tillbakadragna patriciergestalter den
församlade vetenskapliga världens uppmärksamhet
och beundran koncentrerade sig. H. E. P.
Dahlström, Knut August Hjalmar,
veterinär, högskollärare (f. 1868 15/i). Avlade
veterinärexamen 1891 och studerade vid
veterinärakademien i Budapest 1896. Efter att
ha varit stads- och distriktsveterinär 1892—
94 blev D. adjunkt vid Veterinärinstitutet
1894, prof, i patologi och terapi där 1897 och
1915 i medicin vid Veterinärhögskolan. Han
var 1897—1913 sekreterare i Sv.
veterinär-läkareföreningen. Som sekreterare och v. ordf,
i Sv. djurskyddsföreningarnas centralförbund
1909—16 och såsom sekr. i Svenska allmänna
djurskyddsföreningen sedan 1913 har han
utfört ett framgångsrikt arbete inom
djurskyddsverksamheten. Bland D:s skrifter märkas
»Beiträge zur Kenntniss der Pathogenese
der Darmveränderungen bei Schweineseuche»
(1897), »Några dagar i Lule lappmark. Studier
rörande renslakt» (1915), »Husdjurens
sjukdomar» (tills, m. Vennerholm o. Stålfors, 1920),
»Renslaktens humanisering» (1922). E.T. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
