Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarna - Historia - Dalarna, hertig av - Dalarö (socken) - Dalarö (lotsplats och tullstation) - Dalarö skans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Dalarna—Dalarö skans
356
Utsikt över Dalarö.
lagen och österdalarna med Kopparbergslagen,
skedde smärre förändringar under de följande
regenterna, tills enligt ett kungl. brev av
1647 Kopparbergs län upprättades. I
ecklesiastikt hänseende har
D. alltjämt tillhört
Västerås stift. Av Gustav
Vasa och Karl IX
hysta planer på en
delning av stiftet
fullföljdes ej. — På grund av
sitt avlägsna läge
inträdde D. först sent i
historien. När konung
Sverre 1177 drog
genom Övre D., var
befolkningen där ännu
hednisk. Bergsbruket blev
det, som knöt landskapet närmare
Mälarbygden. 1288 omtalas Stora Kopparberget, på
1300- och 1400-talet tillkommo koppargruvan
i Garpenberg, Öster-Silvberg i Stora Tuna,
Väster-Silvberg i Norrbärke och Järnberget
i Norberg. Landskapets ekonomiska och
politiska medelpunkt låg under senare medeltiden
i Bergslagen, där de självständiga och
fri-hetsälskande bergsmännen såsom landskapets
huvudmän gingo i spetsen vid svenskarnas
kamp mot utländskt förtryck. Om dalkarlar-
Dalarö skans.
nas kamp under
Engelbrekt och Sturarna samt
i Gustav Vasas
befrielsekrig se Sverige,
historia. Om upproren mot
Gustav Vasa, vilka avsluta
D :s hundraåriga
storhetstid, se Daljunkern
och Daluppror.
Senare ingrepo dalkarlarna bl.
a. genom erövringen av
Särna 1644 under ledning
av Älvdalskaplanen
Daniel Buscovius (se d. o.).
1788 vände sig Gustav III
främst till D., när han
sökte hjälp mot det
danska anfallet, och vid 1789
års statskupp stöddes
konungen av 1,200 dalkarlar,
som under G. M. Armfelts
befäl voro förlagda till
Drottningholm. — Litt.:
N. Höjer, »D. och
dalkarlarna» (i Hist. Tidskr. 1897); »öfre D. förr
och nu» (1903); K.-E. Forsslund, »Med
Dalälven från källorna till havet» (1919 f f.); Carl
Larsson i By, »En dalasockens historia», I
(1920). (O. Sjn.)
Dalarna, hertig av, titel, som 1831—73
bars av prins August, fjärde son till konung
Oskar I, och som sedan 1916 bäres av
arvfursten Karl Johan, kronprins Gustav Adolfs
fjärde son.
Dalarö, socken i Stockholms skärgård
(Södertörn), omkr. 28 km s. ö. om Stockholm;
Sotholms härad, Stockholms län; 18,n kvkm,
745 inv. (1926), därav 501 i Dalarö
municipal-samhälle. Omfattar en fastlandsdel jämte
små-öar i Jungfrufjärden och Grönöfjärden. 115
har åker, 1,480 har skogs- och hagmark.
Bildar med Ornö, Utö och Nämdö ett pastorat i
Strängnäs stift, Södertörns kontrakt.
Dalarö, lotsplats och tullstation samt
mu-nicipalsamhälle i D. socken vid stora
segelleden Stockholm—Landsort; 501 inv. (1926).
Är en alltjämt mycket besökt sommarbadort.
Står under sommaren i livlig förbindelse med
Stockholm såväl genom ångbåtar som med
bilar och omnibusar. Utsikt över
Jungfrufjärden; åt landsidan vacker, kuperad
skogstrakt. På en av småöarna i s. mellan
fastlandet och Ornö Dalarö skans (se d. o.).
Tax.-värde 3,774,600 kr.
(1924); bevillningstaxerad
inkomst 479,450 kr.
Dalarö skans. Redan
tidigt insåg man vikten av
försvarsåtgärder vid
Da-laröleden. 1656 började en
skans anläggas på den 2
km s. om Dalarö liggande
Stockskärsholmen.
Skansen uppfördes urspr. av
endast jord och trä och
Bild 33. Dalaallmogens
sigill, nyttjat 1435.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
