Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalby (socken i Skåne) - Dalby (socken i Uppland) - Dalby (socken i Värmland) - Dalby (kungsgård i Skåne) - Dalcroze, Émile Jaques - Daldans - Daldockor - Dale, Robert William - Dale, sir Thomas - Dalecarlia - Dalecarlus, J. O. - Dalelagen - Dalén, Johan Albin - Dalén, Nils Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Dalby—Dalén
362
Dalby kyrka i Skåne. T. h. en av klosterbyggnaderna.
Kyrkan, troligen anlagd i samband med
biskopsstiftets upprättande, var urspr. en
pe-larbasilika med rakslutet kor. På 1100-talet
tillbyggdes i väster en förhall, flankerad av
tvillingtorn; av detta parti återstår förhallen,
täckt med nio kryssvalv på kolonner med
intressanta dekorativa skulpturer, liknande
utsmyckningen av delar av Lunds domkyrka
från 1100-talets förra hälft. Troligen
ombyggdes koret samtidigt och försågs med absid.
Kyrkan förföll efter reformationen och revs
delvis 1686; nu återstå av den ursprungliga
byggnaden endast delar av mittskeppet och
södra sidoskeppet, täckta med valv från
1200-talet; koret är h. o. h. borta, och över
förhallen (med orätt kallad krypta) reser sig
ett torn från 1200-talet. Av klostrets
byggnader kvarstår en, invid kyrkans norra sida,
betydligt omdanad, som manbyggnad vid D.
kungsgård. — Se A. D. Jörgensen, »Den
nordiske kirkes grundlæggelse og förste udvikling»
(1874—78); C. G. Brunius, »Skånes
konsthistoria» (1850); uppsats av S. Anjou i
Konsthistoriska sällskapets publikation 1924. H. W-n.
Dalby, socken i s. Uppland, på n. v. sidan
av Mälarviken Ekoln; Hagunda härad,
Uppsala län; 21,95 kvkm, 520 inv. (1926). Är en
del av häradets s. ö. slättbygder. 1,248 har
åker, 803 har skogs- och hagmark. Egendom:
Hammarskog. Ingår i Uppsala-Näs,
Västeråkers och D. pastorat av Ärkestiftet,
Uller-åkers kontrakt.
Dalby, socken i nordligaste Värmland, kring
Klarälven; Älvdals härad, Värmlands län;
805,19 kvkm, 3,721 inv. (1926). Älven följes
av bygd utefter sitt lopp genom socknen. I
övrigt vida skogar och höga berg
(Averåknat-tarna, 644 m ö. h.). 990 har åker, 74,713 har
skogs- och hagmark. Utgör ett pastorat i
Karlstads stift, Älvdals kontrakt. Om
folkspråket i D. se A. Noreen, »Dalbymålets
ljudlära», i »Svenska landsmålen», I (1879).
Dalby, kungsgård i Dalby socken, Malmöhus
län, 1 mil s. ö. om Lund; 218 har, därav 187
har åker. Tax.-värde 269,000 kr. (1924).
Tillhörde under medeltiden Dalby kloster, indrogs
till danska kronan, kom 1658 till svenska
kronan samt blev anslaget till Flyinge stuteri.
Dalcroze [-krå’z], Émile Jaques,
schweizisk tonsättare, se Jaques-Dalcroze. J
Daldans, en ofta på 1600- och 1700-talet
omtalad folkdans, som redan på drottning
Kristinas tid upptogs i förnäma kretsar; på
1880-talet rekonstruerad och i detta skick
framförd av folkdansföreningar. D. synes
först ha varit ringdans, sedan vid 1700-talets
slut figurdans. — Om Stora Daldansen
se D a 1 u p p r o r. T. N.
Daldockor, se Bulleblomster.
Dale [deil], Robert W i 11 i a m, engelsk
predikant, politiker (1829—95). Var från 1855
till sin död kongregationalistisk predikant i
Birmingham, tillhörde J. Chamberlains
närmaste politiska vänner och var flera årtionden
en av stadens kommunalt och politiskt
inflytelserikaste personligheter, tongivande i vida
kretsar av Englands nonkonformister. Biogr.
av sonen A. W. W. Dale (1898). V. S-g.
Dale [déil], sir Thomas, engelsk
koloniguvernör (d. 1619). Utsändes 1609 till
Virginia och biträdde lord De la Warr vid
koloniens strängt militära organisation, övertog
1611 guvernörskapet och utövade det med
skoningslös stränghet nämnda år och 1614—16.
Han företog 1618 en expedition till
Sunda-öarna och började belägra Fort Jacatra (nuv.
Batavia) men insjuknade och dog året därpå
i Masulipatam. V. S-g.
Daleca’rlia, latiniserad form av namnet
Dalarna (därav eng. Dalecarlia och fr. Dalécarlie).
— D a 1 e c a’r 1 u s, mlat., dalkarl.
Daleca’rlus, J. O., se S t i e r n h ö ö k.
Dalelagen, se Dalalagen.
Dalén, Johan Albin, läkare (f. 1866 -°/7),
bror till N. G. D. Student i Lund 1886, med.
lic. i Stockholm 1895, med. dr 1897, e. o. prof,
i Lund 1906, sedan 1910 prof, i oftalmologi
vid Karolinska institutet. D. har i flera
arbeten publicerat betydelsefulla undei
sökningar rörande ögats bakteriologi
(gradual-avh.), nervledningen i synbanorna,
ögonlin-sens krökningsförhållanden, s. k. sympatisk
chorioidit m. m.
Dalén, Nils Gustaf, ingenjör,
uppfinnare, nobelpristagare (f. 18 6 9 30/n), bror till
J. A. D. Föddes vid Stenstorp, Skaraborgs
län, utexaminerades från Chalmers tekniska
läroanstalt 1896 och studerade vid
Polytech-niküm i Zürich 1897. Återkommen till
Sverige s. å., ägnade han sig åt experiment- och
uppfinnarverksamhet bl. a. vid a.-b. De Lavals
ångturbin (1899—1901 och 1903—05) och i
ingenjörsfirman Dalén & Celsing (1900—05).
Som verkstadschef (från 1901) vid Svenska
karbid- och acetylen-a.-b. kom D. att syssla
med den s. k. dissousgasen (i aceton löst
ace-tylen) och gjorde under de närmaste åren en
serie uppfinningar, avseende användningen av
denna gas inom belysningstekniken, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
