Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalén, Nils Gustaf - Daléngas, Daléngasblandare, Dalénljus - Dalens, Dirck - Daler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Daléngas—Daler
364
Joachimsthaler.
Gustav I:s daler 1534.
för fyranläggningar. Hans ljussystem
kallades, efter a.-b. Gasaccumulator, som från 1906
övertog rörelsen med D. som överingenjör,
AGA-ljuset. Genom konstruktion av en
synnerligen effektiv
klippapparat för
blinkfyrar och den
blott av dagsljuset
beroende s. k. sol
ventilen (utförligt beskriv
na i art.
Acetylen-belysning) lyckades
D. utbilda ett
automatiskt verkande
acety-lenfyrljus. Ung.
samtidigt med dessa
uppfinningar lyckades D.
förbättra den för ace-
tylenens förvaring i ackumulatorerna tidigare
använda franska porösa fyllningsmassan.
Genom den nya massan, AGA-massan, vanns
fullständig trygghet mot explosionsfara.
Gasackumulatorerna blevo fullt driftsäkra samt
okänsliga för skakningar och stötar, och därmed
var den förbättring ernådd, som givit
ackumulatorerna deras vidsträckta användning, särskilt
inom hela världens fyrväsen. — Bolaget
om-bildades 1909 till Svenska a.-b.
Gasaccumulator med verkstäder på Lidingön vid
Stockholm och med D. som verkst. direktör samt
växte inom kort till ett världsföretag. Av
Vet.-akad. tilldelades D. 1912 nobelpriset i
fysik för nämnda uppfinningar på fyrområdet.
D. blev 1913 led. av
Vet.-akad. och 1918 fil.
hedersdoktor vid Lunds univ.
Vid en explosionsolycka
under pågående experiment
blev D. 1912 svårt skadad
och är sedan dess blind
men leder fortfarande det
av honom skapade
industriföretaget. Jfr
Ace-t y 1 e n och A c e t y 1 e
n-belysning. G. H-r.
Daléngas,
Daléngasblan-dare, Dalénljus, se
Ace-tylenbelysning.
Dälens, D i r c k,
holländsk målare (omkr. 1600
—76), huvudsakligen
verksam i Haag. D:s tämligen
sällsynta målningar
framställa antingen arkadiska
landskap med staffage av
antikiserande figurer eller
landskapsscener i van
Goy-ens art H. W-n.
Däler (ty. Thaler), ett
vanl. 14-lödigt silvermynt,
vägande något över 2 lod
(se d. o.). Det slogs trol.
första gången 1517 av greve
S. von Schlick i
Joachims-thal i Böhmen och kallades
därför urspr. Joachimsthaler, varav sedan blev
Thaler (daler, dollar). Benämningen thaler
(daler) började snart användas om alla större
silvermynt. I Sverige slogos de första d. i
Stockholm 1528 med anledning av Gustav I:s
kröning i Uppsala. I 1534 års myntordning
påbjöds för första gången myntning av d.
1536 började man slå marker, och detta mynt
var därefter till 1604 högsta myntenheten i
riket. Dalermynt, under olika benämningar,
slogos fortfarande och gingo med växlande
kurs. Under 1530-talet var kursen vanl. 3
mark, under 1540-talet steg den till 3V2 och
33/4 samt 1560 till 4 mark och visade
fortfarande benägenhet att stiga. Hertig Karl
utfärdade därför 6 okt. 1602 formligt förbud
mot att beräkna d. högre än 4 mark. I denna
skrift kallas 4-marksdalern slagen daler.
Trots förbudet fortfor emellertid d. att stiga
i pris. Myntordningen av 22 mars 1604
stadgade därför, att på slagen d. skulle gå 6
mark ävensom att, bland andra markmynt,
nya 4-marksstycken, svenska dalrar,
skulle slås. I den allmänna rörelsen fick
slagen d. namnet riksdaler (f. ggn
officiellt i plakatet av 7 sept. 1619). Jämte
riks-dalern fortfor svensk d. att myntas. Den
fick åtskilliga binamn för att utmärka dels
i vilken myntsort penningarna räknades,
dels vad slags penningar, som lämnades i
likvid. Kopparmyntet, som infördes i Sverige
1624, föll hastigt i värde i jämförelse med
silvermyntet. Genom kungl. förordn, 26 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
