- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
377-378

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daljunkern (Daljunkaren) - Dalkarlsberg - Dalkarlshyttan (Dahl-) - Dalkarlsåsen - Dalkullor - Dalköpinge - Dallas - Dallas, Alexander James - Dallas, George Mifflin - Dalles, The - Dallin, Cyrus Edwin - Dallring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

Dalkarlsberg—Dallring

378

Vasas blodiga straffexpedition till Tuna (febr.
1528), fann sig Vincents Lunge till följd av
föreställningar från dansk-norske konungen
Fredrik I:s sida nödsakad att sända ned D.
till konung Fredrik för prövning av hans
identitet med Nils Sture. Under resan, som
anträddes i maj 1528 (från Marstrand
sjöle-des), undkom D. till Rostock, där han mottogs
som den högbördige ädling han utgav sig för
att vara. Redan vid midsommartiden
lyckades emellertid Gustav Vasas sekreterare Wulf
Gyler, som tillfälligtvis uppehöll sig i
Tyskland, förmå Rostocks magistrat att tillsäga
honom arrest, ehuru alltjämt med en viss
begränsad rörelsefrihet, och sedan konung
Gustav låtit tillställa de rostockska
myndigheterna ett av Kristina Gyllenstierna för
ändamålet utfärdat intyg, vari hon förnekade D:s
uppgivna börd, blev denne i sept. 1528 som
förbrytare insatt i stadshäktet, dömd till
döden och (trol. 26 sept.) genom halshuggning
avlivad på stadens torg. Den av Rostocks
kriminalrätt utfärdade domen grundade sig
uteslutande på hans egen under rannsakningen
avgivna bekännelse om upprorsförsöket och
namnförfalskningen; en hos Gustav Vasas
historieskrivare Peder Swart mötande uppgift,
att en mot D. rest beskyllning för stöld skulle
ha varit det enda i rättegångsutslaget
åberopade motivet, är oriktig. — Vem D. i själva
verket var är och lär väl alltid förbli en olöst
gåta. Enligt uppgifter av Gustav Vasa,
sedermera i detaljerad form återgivna hos Peder
Swart, skulle han ha varit en simpel
stalldräng av lägsta börd och rätteligen ha hetat
Jöns Hansson, men det senare påståendet är
bevisligen oriktigt och beror på förväxling
med annan person. Vad det förra vidkommer,
måste det anses föga sannolikt, att en
yngling ur samhällets lägsta lager, utan förfining
i skick och uppträdande, skulle ha lyckats
dupera de förnäma och högt bildade personer
i Norge, som togo sig an honom. — Litt.: G.
Carlsson, »Wulf Gyler i svensk tjänst» (i Hist.
Tidskr. 1922); S. Samuelsson, »Daljunkern och
Värmland» (i »Värmland förr och nu», 1925).
— D:s historia har med poetisk frihet
behandlats av Ibsen i dramat »Fru Inger till
östråt». Jfr Daluppror. G. C-n.

Dalkarlsberg, järngruvfält i Nora socken,
Örebro län, omkr. 15 km s. v. om Nora. D.
antages ha varit bearbetat redan på
1200-talet. Den 1340 av konung Magnus Eriksson
utfärdade förordningen för bergsmännen i
Västra berget i Närke avsåg sannolikt bl. a.
bergshanteringen vid och omkring D.
Malmerna, rika svartmalmer och blodstenar, hålla
i medeltal ung. 60 % järn och 0,05 % fosfor.
Malmfångsten har under senaste år i
medeltal utgjort 23,000 ton. Gruvorna, som äro
brutna till ett största djup av 400 m, förvaltas
av Nora bergslags gemensamma
gruvförvalt-ning. E. S. B.

Dalkarlshyttan (Dahl-), järnbruk strax s.
s. ö. om Lindesberg, Västmanland, Lindesbergs

landsförsamling. Tillhör D :s a.-b. (1898;
aktie-kap. 1,200,000 kr.), som även äger delar av
Stripa- och Timansbergsgruvorna. Omfattar
två masugnar och gjuteri. Tillv.-värde omkr.
1 mill. kr. D. kom 1797 till släkten
Ceder-borgh; var stångjärnsverk till 1852.

Dalkarlsåsen, se Enköpingsåsen.

Dalkullor, se Bulleblomster.

Dalköpinge, socken i s. v. Skåne, vid
Östersjön, närmast ö. om Trälleborg; Skytts härad,
Malmöhus län; 3,9 kvkm, 174 inv. (1926).
Delas genom Gislövs socken i en nordlig och
en sydlig del. 325 har åker, 32 har skog.
Bildar med Gislöv, Bösarp och Simlinge ett
pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.

Dallas [däTes], stad i n. ö. Texas, U. S. A.,
vid övre loppet av Trinity river; 158,976 inv.
(1920). Är medelpunkt för ett rikt
jordbruksdistrikt, driver betydande handel med bomull,
majs, vete, alfalfa och boskap. Viktig
järnvägsknut och industriort; tillverkning av
oljor och oljekakor, lädervaror; gjuterier och
mek. verkstäder. Universitet (metodistiskt;
90 professorer, 2,425 lärjungar 1924).

Dallas [däTas], Alexander James,
nordamerikansk politiker (1759—1817).
Föddes på Jamaica, inflyttade 1783 till Förenta
staterna, blev 1785 advokat i Filadelfia och
var 1791—1801 staten Pennsylvanias
statssekreterare samt 1801—14 unionsdomare där.
I politiken var han antifederalist, kritiserade
1795 i en skrift J. Jays fördrag med England
(se J ay), var 1814—16 finansminister i
Ma-disons kabinett (från mars 1815 även t. f.
krigsminister) och lyckades avvärja en
hotande statsbankrutt och återställa den hotade
krediten. Han utgav 1816 en bok om kriget
1812—15. Biogr. (1871) av sonen G. M. D.
(se nedan). V. S-g.

Dallas [däTas], George Mifflin,
nordamerikansk politiker (1792—1864), son till A.
J. D. Blev 1813 advokat i Filadelfia, var 1831
—33 senator för Pennsylvania (jacksonsk
demokrat), 1837—39 sändebud i Petersburg och
1848—49, under Polks presidentskap,
vicepresident. Fastän personligen tullvän, genomdrev
han med sin utslagsröst i senaten antagandet
av 1846 års relativt frihandelsvänliga tariff
(av hänsyn till folkmeningen). Han var 1856
—61 sändebud i London. V. S-g.

Dalles [dälz], The D., forssträcka i
Colum-biafloden, U. S. A., ovanför The Cascades; se
Columbia.

Dallin [däTin], Cyrus Edwin,
nordamerikansk skulptör (f. 1861). Studerade i Boston
och Paris, blev framför allt känd genom
indiantyper —• han hade under en äventyrlig
ungdom studerat indianstammarna i deras
dagliga liv. Bland hans mest kända alster äro
ryttarstatyn »Fredens bärare» (1893) i
Chicago, »Medicinmannen» (1899) i Filadelfia och
»Rödskinnets bön» (1909), en staty av Newton
i Washington, krigsmonument m. m. G-gN.

Dallring, se O s c i 11 a t i o n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free