Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalman, Wilhelm Fredrik Achates - Dalmatien - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Dalmatien
382
nan riksdagen haft tillfälle uttala sig,
vållade dock en schism, och D. lämnade
Aftonbladet 1860. Vid sidan av sin
advokatverksamhet skrev D. nu i Stockholms Dagblad
och Nya Dagligt Allehanda under signaturen
—1m— artiklar i norska frågan och till
förmån för De Geers representationsförslag. Han
utgav även en rad politiska broschyrer
(»De-charchefrågan vid 1870 års riksdag», 1870,
m. fl.) och det omfattande arbetet »Några
anteckningar från våra ståndsriksdagar 1809—
1865» (1874—79).
Dalma’tien, landskap utmed ö. kusten av
Adriatiska havet, sedan 1919 del av
Jugoslavien, tidigare österrikiskt kronland; 12,732
kvkm, 621,429 inv. (1921). Omfattar en
fast-landsdel mellan kroatiska kustlandet i n. och
Montenegro i s. samt Dalmatiska öarna.
Under Italien höra några av öarna i n. och
s. samt på fastlandskusten Zara (jfr
kartskiss). Huvudort är Spalato (Split; 25,042 inv.
1921). Fastlandet är berg- och platåland.
Utmed inre gränsen gå Dinariska alperna (se
d. o.), i s. stiger Orjen till 1,895 m ö. h.
Kusten är brant och rik på inskärningar,
såsom Sibenik- och Cattarofjordarna. öarna äro
i n. låga och jämna, i s. bergiga, doek av ringa
höjd (600—800 m). De äro de över havet
stigande delarna av sänkta kedjor och skiljas
sinsemellan och från fastlandet av farbara,
dock icke djupa kanaler. Berggrunden är
övervägande kalk (krita och tertiär) och stora
delar av det inre öde karstland; odling och
bygd äro samlade i insänkningarna i
berggrunden, s. k. doliner (se d. o.). Dock finnas
även, särskilt vid kusten och på öarna, märgel
och sandsten (tertiär), som bilda en
utomordentligt bördig och väl bevattnad jord. De
viktigaste i dagen flytande floderna äro Krka
och Cetina samt Neretva (Narenta; segelbar
till Metkovié). Kusten och öarna ha
medelhavsklimat; n. om Punta Planka skärpes vintern
genom den från bergen kommande, ofta
våldsamma boran (se B or a). I det
inre råda stränga vintrar.
Nederbörden är ganska
riklig, störst kring
Cattaro-fjorden (1,600—2,400 mm).
Berömda för landskaplig
fägring äro kustremsan v.
om Spalato, där subtropisk
växtlighet härskar i skydd
av de höga kustbergen,
trakten av Ragusa (Dubrovnik),
Bocche di Cattaro m. fl.
Om geologi, växtvärld
och djurliv se
Jugoslavien.
Befolkningen utgöres till
sin huvuddel av
serbokroa-ter, men i kuststäderna bo
italienare (omkr. 20,000).
Italienska språket
brukades förr som lingua franca
och kulturspråk.
Kartskiss över Dalmatien.
Näringar. Jordbruket och boskapsskötseln
stå på en låg ståndpunkt; deras utveckling
har hämmats genom sedan gammalt rådande
feodala arrendeförhållanden (hälftenbruk) och
gemensam flerfamiljshushållning (zadruga).
Huvudsädesslaget är majs; vid kusten och
på öarna äro vingårdar och olivplanteringar
förhärskande och lämna D:s huvudprodukter,
vin och olja. Frukt och tobak odlas med
framgång. På högslätten och i de större
doli-nerna hålles boskap (får och getter).
Kustbefolkningen driver betydande kustfiske,
främst sardinfiske. Den industriella
utvecklingen är ännu obetydlig. Dock märkes
betydande tillverkning av cement (Spalato).
Landets rikedom på vattenkraft (Krka, Cetina)
har först nyligen börjat utnyttjas. Bauxit
förekommer ganska allmänt, och genom
sali-ner utvinnes havets salt. Skogsmarken
uppges till 30 % av landets areal men utgöres
i huvudsak av låg buskskog. Egendomlig för
Dalmatien: kustlandskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
