- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
401-402

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalälven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

401

Dalälven

402

Profil av Dalälven frän källorna till havet, utvisande beloppet av vid olika kraftverk uttagen vattenkraft.

Dalälven är beträffande flodområdets
storlek (29,030 kvkm) den fjärde, beträffande
medelvattenmängden (350 kbm per sek.) den
sjätte i ordningen av Sveriges floder. Den
uppkommer genom sammanflödet vid Djurås
av två stora floder, Västerdalälven och
öster-dalälven, av vilka den senare med hänsyn
till den större vattenföringen betraktas som
huvudflod, den andra som biflod. Om D:s lopp
och bifloder se Dalarna, sp. 344.
öster-dalälven avvattnar en yta av 12,430 kvkm,
varav omkr. 4 % utgöras av sjöar.
Västerdalälvens vattenområde utgör 8,630 kvkm,
varav omkr. 3 % sjöar. Nedom sammanflödet
vidgar sig D. flerstädes till stora, sjöliknande
fjärdar. Hela områdets sjöprocent stiger
härigenom till omkr. 6 %. I övrigt upptages det
mestadels av skog; den betäcker omkr. 80 %
av ytan.

Som i regel är fallet med de svenska
fjällfloderna, har D. en mycket oregelbunden
längdprofil med omväxlande fallsträckor och
lugnvatten (sel). Från Särnasjön (421,65 m
ö. h. och 436,8 km från mynningen) är dess
medellutning 0,97 m per km, medan
Västerdalälvens från Fuluälvens inflöde (363,1 m ö.
h. och 238,5 km från utflödet) är 0,90 m per
km. D. bildar flera vattenfall och
forssträckor, av vilka de största äro: ovan Siljan
Trängslets forsar med 43 m fallhöjd, nedom
Siljan övre Grådafallet, 2,6 m, nedre
Grådafallet, 8 m, Forshuvudforsen, 9,7 m,
Kvarn-svedsforsen, 13,6 m, Bullerforsen, 12,i m,
Domnarvsforsen, 6,4 m, Långhagsforsen, 8,4 m,
Forsaforsen, 7,5 m, Avesta storfors, 9,4 m,
Näsforsen, 4,7 m, Tyttboforsarna, 4,2 m,
Gy-singeforsen, 3,4 m, Söderfors, 6 m,
Untra-forsarna, 12,5 m, Lanforsen, 8,5 m, och
Älv-karlebyfallet, 15 m. Västerdalälvens viktigaste
strömfall eller fallsträckor äro Fuluborn, 43,5
m, Malungsfors, 43 m, Edsforsen, 5 m,
Kvisse-forsen, 5 m, Hummelforsen, 16,4 m, Eldforsen,
6,9 m, Skivsforsen, 4,1 m, Käringforsen, 8 m,
Färnforsen, 8,3 m, Stopforsarna, 22,7 m, och
Djurforsen, 6,2 m.

D:s årliga vattenståndsvariationer ha det
för de svenska fjällfloderna vanliga förloppet
med en långvarig lågvattensperiod under
vintern, kraftiga vårflöden, ofta med flera skilda
toppar alltefter avsmältningens fortskridande
från flodområdets lågläntare till dess
hög-läntare delar. Under sommaren sjunker
vattenståndet merendels betydligt, medan hösten
i allm. medför stigningar i samband med
minskad avdunstning och riklig nederbörd. Så
t. ex. sjunker vinterns lågvattenstånd vid
Älvkarleby genomsnittligt omkr. 14 mars till
102 cm under medelvatten (Mv), vårflödena
nå sitt genomsnittliga maximum 27 maj 180
cm över Mv, under sommaren sjunker
vattenståndet normalt till 45 cm under Mv med
den lägsta nivån 4 sept., medan hösten i
regel medför stigande vattenstånd med
maximum 63 cm över Mv 23 okt. De absolut
högsta, resp, lägsta, värdena avvika
ansenligt. Det högsta kända vattenståndet steg
sålunda till 326 cm över Mv 22 maj 1916, det
lägsta nedgick till 163 cm under Mv 23 no v.
1914. I de övre delarna, särskilt i
Västerdalälven, äro variationerna mycket hastigare och
större. Den absoluta variationen uppgår t. ex.
vid Transtrand till omkr. 6 m, den normala
till 4 m.

D:s vattenföring varierar på motsv. sätt.
Vid Särnasjöns utlopp är den normala
högvattenmängden 505 kbm per sek.,
medelvattenmängden 58 kbm per sek. och
lågvattenmängden 10 kbm per sek. Dessa siffror motsvara
en avrinning i liter per sek. och kvkm av resp.
132, 15,1 och 2,6. Den vanliga avrinningen,,
d. v. s. den, som förekommit under 50 % av
observationstiden, utgör 6,9 1 per sek. o. kvkm^
den industriella medelavrinningen, d. v. s. den,
som förekommit under 75 % av
observationstiden, utgör 3,7 1 per kvkm o. sek. Vid Siljans
utlopp har den normala högvattenmängden till
följd av sjöarnas magasinerande inverkan
nedgått till 480 kbm per sek., medan den
normala medelvattenmängden ökats till 156, den
normala lågvattenmängden till 42 kbm per

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free