Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daničić (Popović), Djuro) - Daniel - Daniell, John Frederic - Daniells element - Daniells hygrometer - Daniëls, Carel Edouard - Daniels bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Daniel—Daniels bok
434
skrivningen, 1847), försvarade han Vuks nya
serbiska ortografi och utgav 1850 en serbisk
grammatik (9:e uppl. 1897, »Oblici srpskoga
ili hrvatskoga jezika», Serb. el. kroat,
språkets former). Han utgav 1869 en
bibelöversättning, samlade ordstäv, gjorde nya
editioner av gamla författare och skrev en rad
värdefulla arbeten om serbokroatiska språket,
bl. a. »Istorija oblika» (Formlärans historia,
1874). Slutet av sitt liv ägnade D. åt den
stora, mönstergilla ordbok, som fr. o. m. 1880
utges av Sydslav. akad., »Rjecnik (Ordbok)
hrvatskoga ili srpskoga jezika», för vars tre
första bokstäver han var redaktör. D. har
inlagt oskattbara förtjänster om sitt språk
genom sitt arbete för den nya, ypperliga
rättskrivningen och genom sin omfattande
språkvetenskapliga verksamhet. A. A-t.
Daniel är huvudpersonen i Daniels bok
(se d. o.), som om honom berättar följ.:
Ne-bukadnessar intog Jerusalem i Jojakims, Juda
konungs, tredje regeringsår och bortförde
därefter till Babel en del förnäma judiska
ynglingar, däribland även D. Denne omtalade
och uttydde för Nebukadnessar en
betydelsefull dröm, som konungen haft, och blev därför
upphöjd till högste föreståndare för alla de
visa i Babel. Under Nebukadnessars son och
efterträdare, Belsassar, tolkade D. en av en
osynlig hand på väggen i konungens palats
skriven hemlighetsfull inskrift: »Mene mene
tekel u-farsin». Sedan Dareios (Darius) av
Medien efterträtt Belsassar, upphöjdes D. av
denne till en av de tre furstar, som fingo
högsta makten under konungen. D:s
avundsmän anklagade honom nu för att dyrka Israels
gud i st. f. konungens, och D. blev kastad i
en lejongrop. Men Gud tillslöt lejonens gap,
och D:s avundsmän blevo därefter kastade till
lejonen, som genast krossade alla deras ben.
D. däremot steg i ära och makt både under
Dareios och sedan under perserkonungen
Ky-ros (Cyrus).
Denna framställning visar, att
Danielsbo-kens författare hade mycket dunkla minnen
av förhållandena både i Juda och i Babel på
den tid, då D. skulle ha levat. Av Jer. 36:
9, 29 framgår, att Nebukadnessar ännu i
Jojakims femte regeringsår icke intagit
Jerusalem. Belsassar var icke son och efterträdare
till Nebukadnessar. Flera konungar levde
mellan dem, och Belsassar var icke konung
i Babel utan endast son till den konung, som
störtades av Kyros. Mellan Belsassar och
Ky-ros är det alltså icke plats för någon Dareios
av Medien. Författaren till D:s bok har väl
tänkt på Dareios, Hystaspes’ son, men denne
regerade icke före utan efter Kyros. —
He-sekiel känner visserligen en vis och rättfärdig
man vid namn D., men denne nämnes tills, m.
Noa och Job (Hes. 14: 14, 20: 28, 3) och torde
alltså tillhöra Israels forntid och icke
Hese-kiels samtid. Om syftet med berättelserna om
D. se D a n i e 1 s b o k. S. H-r.
Daniell [dä’njol], John Frederic,
eng
elsk fysiker (1790—1845), professor i kemi vid
King’s college i London. D. konstruerade ett
galvaniskt element (se nedan) och en
hygro-meter (se d. o.) samt utgav ett verk om
elekt-rolys (1839). J. T.
Daniells element [dä’njols ], av J. F. Daniell
(se d. o.) 1836 konstruerat galvaniskt element.
Består av en zinkelektrod, omgiven av utspädd
svavelsyra el. zinksulfatlösning, och en
kopparelektrod, omgiven av kopparsulfatlösning,
båda skilda från varandra av en porös
ler-cylinder; det håller rätt konstant en
elektro-motorisk kraft av 1,1 volt. Nyttjades förr
även som normalelement och brukas särskilt
inom telegrafien. J. T.
Daniells hygrometer [dä’njels-], se H y g
rometer.
Daniels, Carel Edouard, nederländsk
medicinsk-historisk författare (1839—1921).
Skrev bl. a. en biografi över P. Camper (1880)
och skapade Museum medico-pharmaceuticum
i Amsterdam, det yppersta i sitt slag.
Daniels bok, en av G. T:s böcker. Den talar
dels om Daniels och hans vänners levnadsöden,
dels om Daniels syner. Liksom Daniel (se d.
o.) blev förföljd för sin tros skull men
räddades av Gud, så räddades också hans tre
vänner, som för sin tros skull blivit kastade i
en brinnande ugn. Daniels syner förutsäga
världshändelserna från Daniels tid till Guds
rikes framträdande i härlighet. Detta senare
skulle ske om 70 årsveckor. Jeremias tal om
70 år (Jer. 25: 11) omtolkas nämligen till 70
årsveckor = 490 år, och under den tiden
skulle fyra världsriken följa på varandra. De
skulle ligga i strid med gudsriket, men
ondskan skulle nå sin höjdpunkt, när »den
föraktlige man, åt vilken konungavärdighet icke
var ämnad», lät uppställa »förödelsens
styggelse». En halv årsvecka därefter skulle han
dock förgås och Guds rike upprättas i
härlighet och makt på jorden. — De fyra
världsrikena äro det babyloniska, det mediska, det
persiska och det grekisk-makedoniska. Så
småningom började man dock likställa det 4:e
riket med Rom, och denna tolkning har även
inträngt i N. T. samt därefter vunnit
vidsträckt utbredning. Därigenom kunde Daniels
profetior komma att syfta på Jesus Kristus.
— Alla nutida forskare, som erkänna, att
kritik får övas gentemot bibelns böcker, äro
överens om att D. icke skrivits under den
babyloniska fångenskapen utan under
Antio-chos Epiphanes’ regering efter 168 f. Kr.
An-tiochos är den föraktlige mannen. Han
uppsatte i Jerusalems tempel förödelsens
styggelse, d. v. s. ett altare åt Jupiter. Han
beläde omskärelse och sabbatsfirande med döds
straff och lät mångenstädes i landet uppföra
altaren, vid vilka folket måste offra åt
främmande gudar. Under dessa förföljelsetider
sökte en from man tänka sig in i huru någon
av Israels gamla gudsmän skulle ha talat, om
han nu levat, och sedan lade han dessa
tankar i Daniels mun. Han ansåg sig alldeles för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
