Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Författning och förvaltning - Rättskipning - Kommunalväsen - Flagga - Kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Danmark (Rättskipning—Kolonier)
466
valkretsar, 1 på Bornholm och 1 på Färöarna.
Den sistnämnde väljes av öarnas lagting; i
övrigt utses landstingets medlemmar av
valmännen genom proportionella val. Rösträtt har
varje till folketinget valberättigad, som fyllt
35 år och har fast bostad i landstingskretsen;
valbar är varje landstingsvalman. Konungen
kan inställa riksdagens sammanträden, likväl
endast för en tid av två månader och blott
en gång om året. Folketinget kan upplösas
av konungen; landstinget kan upplösas blott
när folketinget två gånger med
mellanliggande ordinarie folketingsval har antagit ett
lagförslag och detta alltjämt ej antagits av
landstinget. Alla riksdagsmän erhålla under
sessionstiden ett dagligt arvode, vars storlek
bestämmes genom vallagen. D. är indelat i
25 amt: Köpenhamn, Roskilde (dessa båda
med gemensam amtmand), Frederiksborg,
Hol-bæk, Sorö, Præstö, Bornholm, Odense,
As-sens (de bägge sistnämnda med gemensam
amtmand), Svendborg, Maribo, Hjörring,
Aal-borg, Thisted, Viborg, Randers, Aarhus,
Skan-derborg (de bägge sistnämnda med gemensam
amtmand), Vejle, Ringköbing, Ribe,
Haders-lev, Aabenraa, Sönderborg och Tönder.
Därtill kommer ett särskilt amt för Färöarna.
Huvudstaden Köpenhamn tillhör icke något
amt utan bildar ett eget
»overpræsident-skab». Amtmanden är högsta myndigheten
i amtet. Han utövar tillsyn i amtet och för
ordet i amtsraadet (motsv. ung. det svenska
landstinget; jfr nedan, Kommunalväsen, och
art. Amt). Alla ämbets- och tjänstemän
måste avlägga en högtidlig försäkran att
hålla grundlagen och måste äga medborgarrätt.
Litt.: C. G. Holck, »Den danske
statsforfat-ningsret» (1869) och »Den danske
statsfor-valtningsret» (1870); K. Goos och H. Hansen,
»Grundtræk af den danske statsret» (1890);
C. V. Nyholm, »Grundtræk af Danmarks
statsforfatningsret» (4:e uppl. 1891) och
»Grundtræk af Danmarks statsförvaltning»
(4:e uppl. 1893); H. Matzen, »Den danske
statsforfatningsret» (3:e uppl. 1897—1901);
K. Berlin, »Den danske statsforfatningsret», I
(1916).
Rättskipningen är ordnad genom en lag av
1916, som trädde i kraft 1919, varvid
rättskipning och förvaltning åtskildes, jurymän
infördes och inkvisitoriskt processförfarande
ersattes av ackusatoriskt. Högsta instans är
Höjesteret i Köpenhamn med 12 domare;
därefter följa 3 landsretter i Köpenhamn, Viborg
och Sönderborg. Lägsta instansen är i
Köpenhamn byretten; det övriga landet delas
i 95 retskredse med var sin underret med en
eller flera domare och 71 politikredse med
var sin politimester. Åklagarmyndigheten
utövas av en rigsadvokat, 8 statsadvokater
och av de lokala politimestre. Till
jurymedlemmar kunna även kvinnor utses.
Kommunalväsen. I grundlagen 1849 erhöllo
kommunerna rätt att under statens tillsyn
själva sköta sina angelägenheter. Till dessa
angelägenheter höra skolor, fattigvård,
polis-och brandväsen, vägar och gator, hälsovård,
renhållning, sjukhus, belysning, vatten- och
kloakledningar samt hamnväsen (med enstaka
undantag). Vidare ha kommunerna ett visst
inflytande på näringslivet och på en del
jordbruksförhållanden, ss. vattendrags avlopp och
reglering, hägnader och ägoskydd m. m., samt
slutligen på anskaffandet av medel genom
beskattning för att bestrida utgifterna för
nämnda ändamål. Självständigheten är
likväl icke lika stor i alla kommunala
förhållanden, detta närmast på grund åv
lagstiftningens föreskrifter, och icke heller lika för
alla kommunalstyrelser. Självständigast är
Köpenhamn, som 1660 fick rättigheter som fri
riksstad och aldrig fullkomligt miste sin
självständighet, medan däremot övriga städer till
1837 hade endast ett sken av självstyrelse
och landsbygden till 1841 alls ingen
kommunalstyrelse. Enligt lagen av 4 mars 1857,
senare flera gånger ändrad, styres Köpenhamn
av en magistrat, som har den utövande, och
ett borgerrepræsentantskab (motsv.
stadsfullmäktige i Sverige), som har den beviljande
myndigheten. Magistraten består av den av
konungen utnämnde overpræsidenten, som
dessutom har amtmands myndighet, 5 på åtta
år valda avlönade borgmestre (motsv.
borgarråd i Stockholm) samt 5 avlönade, för åtta
år valda raadmænd.
Borgerrepræsentantska-bet, som räknar 55 medlemmar och väljes av
de 25-åriga män och kvinnor, som skatta till
kommunen, väljer både raadmænd och
borgmestre (se vidare Köpenhamn). — I
övriga städer (lag av 26 maj 1868, ändrad
1908 och 1919) välja män och kvinnor över
25 år, som betala skatt till stat och kommun,
ett byraad på 9—25 medl., som självt
väljer sin ordförande, borgmesteren, vilken har
den utövande myndigheten. En särställning
intar Frederiksberg, som har en borgmester
och fyra raadmænd och en
kommunalbe-styrelse med 19 medl. — På landsbygden
finnes för varje kommun ett sogneraad (lag
av 6 juli 1867, ändrad 1908), valt av en
väljarkår, motsvarande städernas. Vidare
finnes för varje amt en för alla
landskommunerna gemensam representation,
amtsraadet, valt av sogneraaden i amtet på så sätt,
att vart och ett av dessa inom sig genom
proportionella val utser ett visst antal elektorer,
vilka därpå välja ledamöter i amtsraadet (jfr
A m t). De kommunala valen gälla i regel
för 4 år (valen till amtsraadet för 6).
Flagga. Handelsflaggan är röd med vitt
kors. Kungsflaggan, örlogsflaggan och
åtskilliga statliga och militära myndigheters
flagga ha två tungor. Kungsflaggan har
dessutom danska vapnet i korsets mittfält.
Kolonier. D. har ägt kolonier i Trankebar
i Främre Indien, på Guineakusten och bland
Små Antillerna i Västindien. Sina
besittningar där, öarna S :t Croix, S :t Thomas och
S :t Jan (342 kvkm, 26,000 inv.), sålde det 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
