Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Danmark (Historia)
478
ken» samt förbättrade och omlade på nytt
det fasta försvaret. Tysklands krav på
utläggning av minor omedelbart vid krigets
början genomfördes särskilt genom konungens
personliga ingripande mot flera av
partiledarna. För att möta de ekonomiska farorna
verkställdes omfattande åtgärder, särskilt
under ledning av inrikesminister Ove Rode. En
mängd nämnder och kommittéer tillsattes, och
talrika förhandlingar om dispenser och
kompensationer fördes med England och
Tyskland. Samförståndet med Sverige och Norge
utvecklades samtidigt genom flera kunga- och
ministermötén. Inåt sysslade regeringen i hög
grad med att söka lindra svårigheterna för
de mindre bemedlade och undgick icke
angrepp härför, bl. a. från lantbrukarnas sida.
Oppositionen höll för övrigt borgfred, och
1916—18 sutto medlemmar av vänstern och
högern (från 1915 kallad »det konservative
folkeparti») som »kontrollministrar» i
ministären, av vilken 1916—20 även
socialdemokraten Stauning var medlem. Av viktiga
reformer genomfördes bl. a. »retsplejeloven»
(processlag) 1916, lag om läns och stamhus’
övergång till fri egendom 1919 och flera
jordlagar. 1917 såldes Dansk-västindiska öarna
till Förenta staterna, och 1918 blev Island
ett självständigt rike i personalunion med
Danmark. Allmänna politiska motsättningar,
ovilja mot utrikesminister Erik Scavenius’
försiktigt tyskorienterade politik och
vidsträckt missnöje med ministärens ekonomiska
åtgärder reducerade vid valen 1918 dess
fol-ketingsmajoritet till 2 röster. Då Tysklands
sammanbrott följde s. å. och frågan om
återförvärvande av Sönderjylland blev aktuell,
sökte ministären först lösa denna fråga i
samförstånd med Tyskland, och då detta icke
kunde genomföras, fasthöll den
självbestäm-melseprincipen och den s. k. Clausenlinjen
(norr om Flensburg, söder om Tönder; se
Clau-sen, H. V.) emot strävandena att jämväl vinna
Flensburg eller t. o. m. nå fram till Ejder.
Oviljan häröver, kravet på nya val, innan
gränsen fastställdes, de efter
allmäneuropeiska exempel oroliga arbetsförhållandena och
slutligen mycket vacklande inom
folketingsma-joriteten framkallade mars 1920 en situation,
varunder konungen (29 mars) krävde, att
folke-tinget skulle upplösas; då Zahle avböjde detta,
innan ny vallag antagits, avskedades
ministären. Det bildades en ministär Liebe av1
icke-poli-tiker, men då arbetarna hotade med storstrejk
och Köpenhamns kommunalstyrelse riktade en
hänvändelse till konungen, avlöstes
ministären ett par dagar därefter av en om
riks-dagsmajoritet förvissad expeditionsministär
M. P. Friis, som anställde nya val till
folke-tinget. Undan hotet om storstrejk och
revolution sökte sig många radikala över till
vänstern eller till högern, och dessa partier fingo
rätt stor majoritet, varefter Neergaard
bildade en vänsterministär, stödd av högern.
Aterföreningsfrågan var då redan avgjord i
överensstämmelse med ministären Zahles
politik; sommaren 1920 skedde återföreningen.
Ministären Neergaards uppgift var svår;
samtidigt med att den skulle lösa de
kostsamma återföreningsuppgifterna, skulle
krigets otaliga restriktioner mildras och det
allmänna konjunkturfallets olyckor avhjälpas.
1922 antogs en försvarsplan med stora
besparingar (Köpenhamns lantbefästning var
redan tidigare desarmerad). En katastrof av
riksomfattande natur var Landmandsbankens
sammanbrott s. å. Det ledde till att staten
övertog garantien för banken och till en
uppseendeväckande process mot dennas ledare.
Kronkursens nedgång, som började 1919 och
kulminerade 1924 med ett guldvärde av 60 öre,
vållade mycket bekymmer, innan kursen 1925
—26 under intryck av en rad anordningar och
utländskt kapitals medverkan steg till 98. De
oroliga arbets- och industriförhållandena
skapade starkt motsatta intressen mellan vänstern
och högerns lant- och stadsgrupper, och dessa
svårigheter voro delvis orsak till att
regeringen vid folketingsvalen 1924 kom i
minoritet. Vänstern förlorade många (särskilt
husmænd) till de radikala och
socialdemokraterna, och sistnämnda parti bildade regering
under Stauning. Beroende av sin allians med de
radikala, har denna ministär, som t. o. m. har
majoriteten i landstinget emot sig, icke
kunnat föra någon utpräglat socialdemokratisk
politik. Den har framlagt ett förslag om
avrustning, som av de radikala ändrats i mindre
vittgående riktning, och den har sökt
genomföra sparsam statshushållning, bortsett från
de sociala utgifterna. Efter kronkursens
starka stigning 1925—26 stå industriens dåliga
ställning och arbetslöshetens bekämpande på
dagordningen. För övrigt upplösa sig de gamla
partierna mer och mer i särintresserade klasser.
Grönlandstraktaten med Norge 1924 och den
stora arbetsstriden 1925 äro betydelsefulla
data i ministärens historia. Av dess
medlemmar märkas utrikesministern, greve Moltke
(sändebud i Tyskland 1912—24), och
undervisningsministern, fru Nina Bang.
Litt.: Allen, »Haandbog i fædrelandets
hi-storie» (8:e uppl. 1881); A. Fabricius,
»II-lustreret Danmarks historie» (2 bd, 4:e uppl.
1914—15); S. B. Thrige, »Danmarks historie
i det 19 :e aarhundrede» (2 bd, 1889—90); A.
D. Jörgensen, »40 fortællinger af fædrelandets
historie; særlig om sönderjydske forhold» (3:e
uppl. 1892) och »Fortællinger af Nordens
historie» (2 bd, 1892—93); Ottosen, »Vor historie»
(3 bd, 1901—04), »Danmarks riges historie»
(6 bd, 1896—1906; till 1241 av Joh.
Steen-strup, 1241—1481 av Kr. Erslev, 1481—1536
av A. Heise, 1536—88 av W. Mollerup, 1588—
1699 av J. A. Fridericia, 1699—1814 av E.
Holm, 1814—52 av A. D. Jörgensen och 1852
—64 av N. Neergaard); E. Holm, »Danmarks
og Norges indre historie under enevælden
1660—1720» (2 bd, 1885—86), fortsatt till
omkr. 1800 med 7 bd (1891—1912) och av A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
