Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk musik - Dansk rätt - Dansk-västindiska öarna - Danskön - Danslekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Dansk rätt—Danslekar
512
mästare må nämnas Melchior Borchgrevinck.
Kristian IV lät på 1630-talet från Dresden
inkalla kapellmästaren Heinrich Schütz.
Operan odlades först mot slutet av 1680-talet.
I början var det den venezianska operastilen,
men sedan inkom med Reinhard Keiser även
den tyska. Konsertväsendet florerade på
1740-talet genom föreningen Det musikalske
socie-tet. Vid samma tid började även den
neapolitanska operastilen, vilken med Sarti nådde
en viss blomstring. Tyska skolan
representerades av Adolph Scheibe. Småningom
uppstod ett nationellt danskt sångspel med Joh.
Ernst Hartmann (1770-talet) och I. A. P.
Schulz. Den danska romantiken inom
musiken började kort efter 1800 med Æ. Kunzen,
C. E. F. Weyse, F. Kuhlau och J. F. Fröhlich.
Det berömdaste verket blev Kuhlaus opera
»El-verhöi» 1828. Till högromantikens stora
klassiker höra J. P. E. Hartmann (1805—1900) med
melodramen »Guldhornene» 1832, sedan operan
»Liden Kirsten» jämte flera körverk och lieder,
och N. W. Gade (1817—90) med Ossianuvertyren
1840, c-mollsymfonien 1842, därefter körverk
(bl. a. »Elverskud» 1853) och instrumentala
stycken. På 1840-talet odlades dansmusiken
med stor framgång av H. Ch. Lumbye. På
1860- och 1870-talet stod den danska romansen
högst med P. Heise, sedan P. E. Lange-Müller.
Den nationella riktningen odlades vid samma
tid även av O. Mailing, J. O. E. Hornemann
m. fl. Nyromantiken, speciellt Berliozstilen,
upptogs av Asger Hamerik. Symfonien och
kammarmusiken ha sedan odlats av Carl
Nielsen, Ludolf Nielsen, L. Glass, G. Helsted, G.
Höeberg m. fl. Solosången har representerats
av J. Bechgaard, L. Rosenfeld, J. Chr.
Ge-bauer, C. J. Hansen, H. v. Nutzhorn, C. F. E.
Hornemann, G. Allen m. fl. Av
operakompositörer har särskilt A. Enna vunnit berömmelse
även i utlandet. — För undervisningen i
musik har Köpenhamns musikkonservatorium
(grundat 1867) vunnit stor betydelse, oaktat
flera andra musikskolor grundats med allsidig
musikutbildning. Musikföreningar för
övandet av musik ha bildats, däribland främst
Musikföreningen (grundad 1836),
Cæciliafor-eningen (1851), Kammermusikforeningen (1868)
och Dansk koncertforening (1901). För
manskören har särskilt
Studenter-sangforening-en (1839) fått betydelse. — Bland utövande
konstnärer under senare tid märkas
operasångarna N. J. Simonsen, V. Herold, H. Nissen
och P. Cornelius, operasångerskorna V. L. T.
Gerlach, J. E. Liebe och J. M. M.
Krarup-Han-sen, violinisterna A. Svendsen, Frida Schytte
och F. Henriques, violoncellisterna F. Neruda
och H. Bramsen, pianisterna Johanne
Stock-marr och L. Glass samt flöjtisten Joachim
An-dersen. — Litt.: Thrane, »Fra hofviolonernes
tid» (1908); Lynge, »Danske komponister i det
20. aarhundrede» (1916); A. Hammerich, »Dansk
musikhistorie indtil ca. 1700» (1921). T. N.
Dansk rätt, se Nordisk
lagstiftning och Nordisk rätt.
Dansk-västindlska öarna, se Virgin
islands.
Danskön, en av Spetsbergens öar, belägen
intill n. v. hörnet av Västspetsbergen. Är
omkr. 6 km lång. Från D. anträdde S. A.
Andrée 1897 sin ballongfärd mot nordpolen.
Danslekar, folkliga, av sång beledsagade
danser av ålderdomligt slag. D. ha
huvudsakligen bevarats som barnlekar och tack vare
detta i större utsträckning än andra folkliga
danser räddats undan glömskan. Gränserna
mellan d. och folkdanser (se d. o.) äro flytande.
Bland d. i Sverige kunna iakttagas åtskilliga
grupper, bland vilka några äro av äldre,
andra av yngre typ. Medan medeltidens rent
episka danser (se Folkvisedanser)
först på senaste tid under norsk påverkan
upptagits på nytt, ha de dramatiska d.,
om vilka Olaus Magnus på 1500-talet skriver,
el. i varje fall lekar av deras typ, kvarlevat
intill våra dagar. De innehålla en serie i
texten omtalade, i dansen utförda handlingar
med sammanhang och utveckling, t. ex. ett
antal misslyckade frierier och till sist ett, som
lyckas, eller frieri, flykt, infångande o. s. v.
(ex.: »Simon i Sälle», »Fager i röda rosor»,
»Jungfrun, hon går i ringen»). De
ålderdomligare av dessa danser gå i lugn gångtakt (2/4).
Nära besläktade med de dramatiska äro de
mimiska d., där man med enkla åtbörder
karakteriserar olika slags människor (»Viljen
I veta», »Räven raskar över isen») el. djur
(»Rävleken»). Långt vanligare än de två
nämnda arterna äro dock de lyriska d.
Texten består i dessa antingen av en enda
strof el. av ett antal löst sammanfogade
strofer. Innehållet är fördelat på två skilda,
oförmedlat på varandra följande temata, av vilka
det ena är av allmän, stämningen angivande,
det andra av erotisk el. direkt på dansen
syftande innebörd. I dansen, som ofta går i
springtakt (polsketakt, 3/4), markeras det
första temat oftast av en allmän ringdans, det
andra av pardans, utförd av ett el. flera par
inom ringen. Efter denna vanliga form har d.
ofta benämts ringlekar (»Det brinner en eld»).
Stundom utvecklas de lyriska d. dock därhän,
att de på varandra följande stroferna angiva
en viss dramatisk utveckling, så att likhet
med de dramatiska d. uppstår (ex.: »Klara
solen på himmelen, den lyser», »Det gick två
gubbar i snöfall»). I andra fall är texten en
ren »trall» utan någon till dansen hänförlig
innebörd, synbarligen endast avsedd som
min-nesstöd för melodien (»Stekta harar, gödda
svin», »Gubben och gumman skulle köra vall»);
detta kan gå så långt, att texten blir rent
meningslös (»Anders Perssons stuga»,
»Peter-sen och Petersenskan»). Dylika lekar pågå i
regel utan någon av innehållet betingad
omväxling el. utveckling i dansrörelserna och
äro eg. ren dans. Även andra till d. räknade
lekar äro rena danser, oftast av
kontradansens art (»Ryske polske», »Klappadansen», »Vi
vill ha kompani», »Väva vadmal») och kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
