Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Debidour, Antonin - Debije - Debitera - Debiteringsgrund - Debitor - De blindas bokfond, Stiftelsen - De blindas förening, u. p. a. - Deblockera - Debora - Débouché - Débours - Debra Tabo el. Samara - Debrecen, Debreczen - Debridering - De Brie, Cathérine, fl Leclerc du Rozet - De Broen, Abraham Isaaksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Debije—De Broen
588
1’état sous la troisième république» (2 bd,
1906—09) och aktsamlingen »Recueil des actes
du directoire exécutif» (4 bd, 1910—17).
Debije [deba’j], P., se Debye.
Debitera, uppsätta på skuldräkning,
uppföra en post på ett kontos debetsida, belasta.
Jfr Debet.
Debitèringsgrund, den grund, enl. vilken
en skatt utgår. Se bl. a. Bevillning,
Kommunalskatt, Skatt och
Skattelagstiftning. (-1m-)
Debitor, gäldenär, person, som är skyldig.
— Debitorers konto, ett företags
personliga fordringar.
De blindas bokfond, Stiftelsen, en i
Stockholm 1916 upprättad stiftelse med
uppgift att till bildningssökande blindas tjänst
förlägga och utge läroböcker, god litteratur och
musikalier med punktskrift samt att genom
stipendier bereda unga medellösa blinda
möjlighet till utbildning vid högre läroanstalter.
Stiftelsens grundfond, hopbragt genom
enskildas gåvor, uppgick 1925 till 135,965 kr.
Styrelsen består av 5 ledamöter.
De blindas förening, u. p. a., Majorsgatan
12. Stockholm, bildad 1889, utgör en
sammanslutning mellan de flesta arbetsföra
yrkes-utbildade blinda i Sverige. Bedriver med
uteslutande blinda arbetare fabriksmässig
verksamhet inom borstbinderi- och
korgmakeri-yrkena; försäljer av blinda utförda arbeten;
försäljer och expedierar fraktfritt till
landsortens blinda olika slags arbetsmateriel;
innehar maskinskrivningsbyrå med blinda
biträden; äger ett bibliotek i blindskrift på omkr.
10,000 bd, varifrån böcker kostnadsfritt och
fraktfritt utlånas till blinda över hela landet;
har egen sjukkassa och utdelar i mån av
tillgång kontant understöd åt blinda för
lindrande av nöd, inköp av arbetsmateriel,
anskaffande av egna hem, upprättande av egna
verkstäder m. m. K. G. P-n.
Deblockèra (fr. débloquer, eg. befria från
blockad), borttaga och med de rätta typerna
ersätta »blockerade bokstäver», d. v. s.
trycktyper, som satts omvända (|) och endast
provisoriskt, när brist på de rätta rått.
Deböra, profetissa i Israel (Dom. 5:7: »en
moder i Israel») under ett mycket kritiskt
läge på den s. k. domartiden. Enl.
berättelsen i Dom. 4 ff. eldade hon Barak till en
segerrik strid mot de kananéer, som bodde i
trakten av Jisreelsslätten och under
anförande av Sisera hotade att tillintetgöra de
närboende israeliterna. Enl. en trol. senare
åskådning betraktades hon även som
doma-rinna (Dom. 4: 4 ff.; se Domare). Den
sång, som citeras i Dom. 5, är ett av den
israelitiska litteraturens äldsta
minnesmärken (från 1200- el. 1100-talet f. Kr.) och
förråder sin samtidighet med den skildrade
händelsen men torde icke vara författad av
D. själv. E. S-e.*
Débouché [deboje’], fr. (av bouche, mun.
öppning), mynningen av ett pass el. annan
trång passage. Att i fiendens närhet framgå
ur en sådan mynning, de bouché ra, är ett
farligt företag, ty trupperna, som till följd
av sidoterrängens otillgänglighet kunna
framgå blott med smal front och därför endast i
mycket djup formering, förmå blott långsamt
och med svårighet utveckla sig till strid.
Débours [debö’r], fr., efterkrav (se d. o.).
De’bra Täbor el. S a m a r a, stad i
landskapet Amhara, Abessinien, ö. om Tanasjön.
Var under Teodoros II rikets huvudstad.
Debrecen [dä’brätsän], Debreczen (ty.
Debreczin), stad i ung. komitatet Hajdu, på
Alföld, 195 km ö. om Budapest; som
munici-pium 105,415 inv. (1925), därav mer än
hälften calvinister (67,082 år 1920). Den
egentliga staden har breda gator, flera planterade
med akacior. Municipiet (957 kvkm) utbreder
sig över de omgivande slätterna (Hortobägy
m. fl.), där stora boskapshjordar beta. Årl.
hållas fyra stora kreatursmarknaden;
ryktbarast äro hästmarknaderna. D. är
handels-centrum för n. Alföld och en viktig
järnvägsknut. Fabrikation av mjöl, tvål m. m. I D.
upprättades 1914 ett universitet med 5
fakulteter (47 prof, och 806 studenter 1922—23),’
som framgått ur den evangelisk-reformerta
högskolan, grundad 1531 och omfattande teol.
och jur. fakulteter. Högre lantbruksskola och
många andra skolor. — D. är huvudsätet för
den reformerta kyrkan i Ungern. Jan.—maj
1849 var D. mötesplatsen för ungerska
riksdagen och revolutionsregeringen.
Debridèring, »avbetsling» (av fr. bride,
tygel), operation, som består i att man skär
igenom strängar el. kanter i ett sår el. ock
vidgar det för att avlägsna projektiler,
benbitar o. dyl. T. R.
De Brie [de brf], C a t h é r i n e, f.
Le-clerc du Rozet, fransk skådespelerska (d.
1706). Anställdes omkr. 1655 av Molière, kom
med honom till Paris 1658 och följde efter
hans död den övriga truppen till Théatre
Guénégaud. D. var en förtjusande
representant för älskarinnefacket och den första
framställarinnan av bl. a. Agnès i
»L’é-cole des femmes» och Armande i »Les
femmes savantes». D. påstås ha skänkt Molière
ersättning för hans äktenskapliga
missräkningar. G. K-g.
De Broen [do brü’n], Abraham I s a a k
s-s o n, skådespelare (1758—1804), sonson till
den av Alströmer 1722 inkallade holländske
kattuntryckaren J a n D. övergav
handelsyr-ket och började sin teaterbana hos Stenborg
d. ä. på Humlegårdsteatern, anställdes 1781 vid
Kungl. teatern (operan), övergick senare till
dramat och hälsades av Gustav III som
Sveriges Garrick. D. fick 1795 privilegium att med
bibehållen tjänstgöring vid Kungl. teatern
inrätta sommarteater på Djurgården. Teatern
invigdes 16 juni 1801, och privilegiet
innehades av D:s arvingar ända till 1863, då
teatern revs. D. var genom sonen I s a a k, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
