Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delacroix, Eugène - Delacroix, Léon - Delad skoldag - Delad sköld - De la Gardie, ätt - De la Gardie, Axel Julius - De la Gardie, Catharina Charlotta, född Taube - De la Gardie, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Delacroix, L___De la Gardie, G. A.
644
D. i första ledet av samtida målare, vann dock
aldrig popularitet, hade inga elever, blev högst
olika bedömd och nådde först under sin sista
tid officiellt erkännande. Han var en
egendomligt sammansatt personlighet, revolutionär och
aristokrat, i sin målning idel eld, obändig,
febril, trotsande, i sitt liv tillbakadragen,
välbalanserad, reflekterande och resonerande, i
sina uttalanden överlägset skarpsinnig och
träffsäker. Han skrev konstuppsatser i
tidskrifter, och hans dagböcker (»Journal d’Eugène
D.», utg. 1892—95) äro högst innehållsrika och
givande. Ett 20-tal av hans målningar finnes
i Louvre, andra i Versailles, i franska
provinsmuseer och flerstädes i utlandet, bl. a. i
Köpenhamn. Nationalmuseum i Stockholm
äger ett verk från hans ålderdom, »Herminie
och herdarna» (1859). — Monogr. av Dargenty
(1885), Tourueux (1903), Moreau-Nélaton (1916),
Meier-Graefe (1918) m. fl. G-gN.
Delacroix [delakrcoa’], L é o n, belgisk
politiker (f. 1865). Var advokat i Bryssel och
katolsk högerman samt blev nov. 1918
ministerpresident och finansminister i en efter
världskrigets slut bildad koalitionsministär,
som rekonstruerades efter valen nov. 1919. D.
förde en klok ekonomisk politik och
genomdrev en stor rösträttsreform (april 1919), men
ministären avgick nov. 1920 till följd av inre
meningsskiljaktigheter om vapentransitering
till Polen s. å. D. är sedan 1921 Belgiens
ombud i skadeståndskommissionen (se d. o.).
Delad skoldag, sådan anordning av
undervisningen i en skola, att lektionerna ej följa
omedelbart efter varandra, avbrutna endast
av raststunderna, utan lärjungarna ha att
under dagen två el. flera gånger bege sig från
hemmet till skolan. Det anses i allm.
fördelaktigt, att skolbarnen få tillfälle att inta sina
måltider i hemmet, och därför delas oftast
skoldagen. Enl. gällande bestämmelser ang.
undervisningsplan för rikets folkskolor bör,
där barnen ha så korta skolvägar, att de i
allm. kunna gå hem för intagande av måltid,
för sådant ändamål anslås minst 1 timme. Då
undervisningen lämpligen kan sammanföras
till s. k. samlad skoldag, kan
måltidsrasten förkortas men bör i varje fall icke
göras kortare än 30 minuter. O. W-s.
Delad sköld, se Vapen.
De la Gardie [da la ga’rdi], svensk ätt,
utgör en gren av en fransk adlig ätt.
Stamfadern, Robert d’E scouperie, ägde i
slutet av 1300-talet gårdarna Russol och La
Gardie i dep. Aude, Languedoc.
Hans sonsons sonson P o n c e d’E
s-• o u p e r i e upptog namn efter ena
•släktgården och blev i Sverige, dit
han inkom 1565, känd som Pontus
D. (se d. o.) samt upphöjdes 1571
till frih. Hans son Jakob P. D. (se
3d. o.) blev 1615 greve och
stamfader för den nu levande ätten; den
friherrliga grenen utdog 1640. Från Pontus D:s
äldre bröder härstammade franska släktgrenar
med olika namn, utgångna på manssidan 1664;
på grund av gifte 1648 med Hyacinthe
d’E scouperie de La Gardie (d. 1661)
upptogs namnet D. av Antoine d’O 1 i v i e r
(d. 1691). Dennes gren utdog på manssidan 1782,
men hans ättlingar på kvinnolinjen ärvde
släktgodset Pouzzols i dep. Aude. Från Jakob
D:s son M. J. D:s (se d. o.) yngste son
härstammade en gren, som 1827 immatrikulerades
på estländska riddarhuset med Carl M a
g-n u s D. (d. barnlös 1856), rysk greve D. 1852
med tillstånd att adoptera sin systerson
generalen Pontus Alexander Ludvig
von Brever n, varigenom grevliga ryska
ätten von Brevern-D. uppkom. Dess siste
manlige medlem är hans son, f. d. ryske
ministern i Karlsruhe greve Nikolaj von
Brevern-D. (f. 1856). — En bror till J.
G. D. (se d. o.) var greve Axel Gabriel
D. (1772—1838). Han var först militär, blev
överste i armén och Generalstaben 1809 men
tog avsked 1810. D. gjorde även hovtjänst,
blev kavaljer hos prins Fredrik Adolf 1791
och kammarherre hos drottningen 1795. Han
var landshövding i Kristianstad 1811—38 och
främjade bl. a. fattig- och sjukvården samt
vägarnas förbättring. — Om släkten D. jfr
F. U. Wrangel i Hist. Tidskr. 1890 och A.
Lewenhaupt, »Stamtaflör» (1908). (B. H-d.)
De la Gardie [da la ga’rdi], A x e 1 J u 1 i u s,
greve, riksråd (1637—1710), son till J. P. D.
Blev 1657 överstelöjtnant vid Östgöta
infanteri, 1660 överste för Västgöta ryttare, 1664
generalmajor av kavalleriet och överste för
Livgardet, 1668 generallöjtnant samt 1674
riksråd. Då man räddes för ett fredsbrott
med Ryssland, fick D. 1674 med titeln
fältmarskalklöjtnant befälet över trupperna i
Finland och Ingermanland. 1676 höll han
lantdag i Åbo, där ständerna beviljade nya
krigsgärder. 1677 sändes han att leda
försvarsåtgärderna vid Kopparberget. 1680
insattes D. som led. av reduktionskommissionen.
1687—1705 var han generalguvernör i Estland.
Om hans energiska hustru, S of i a Juli an a
F o r b u s (f. 1649 i Pommern, g. 1664, d. 1701),
se E. Tegnér, »En svensk adelsdam i slutet
av sextonhundratalet» (i Nord. Tidskr. 1895).
De la Gardie [do la ga’rdi], Catharina
Charlotta, född Taube, grevinna (1723
—63), dotter till överamiralen E. D. Taube (se
d. o.) och g. 1748 m. generallöjtnanten greve
Pontus Fredrik D. (son till M. J. D. och i sitt
andra gifte fader till J. G. D., se d. o.). Hon är
bekant för sitt ingripande, då häxprocesserna
återupptagits, och lyckades 1761 åstadkomma
resning i målet mot tolv för trolldom svårt
torterade kvinnor från Åls socken i Dalarna,
vilka hon rikligen understödde. Adeln lät s. å.
slå en medalj över henne. Jfr E. Fries,
»Svenska kvinnor» (1920).
De la Gardie [da la ga’rdi], Gustaf Adolf,
greve, riksråd (1647—95), son till M. G. D.
Blev student i Uppsala 1658, var rector illustris
där 1665—66, företog utrikes resor och blev
Ätten
Dela Gardies
vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
